Svenska kyrkan tappar medlemmar och letar efter nya sätt att nå ut till sin målgrupp. Second Life skulle kunna vara en kanalerna. Men känns inte Second Life-etablering lite tröttsamt vid det här laget?

Den senaste tiden har den ena organisationen efter den andra stolt deklamerat att nu, nu är vi en del av framtiden och öppnar upp verksamhet i Second Life.

Den här gången är det Svenska kyrkans webbchef Johan Mansfeldt som i en intervju på Dagen.se berättar att de har funderingar på att etablera sig i Second Life. Något som deras danska kollegor redan gjort.

Men hur länge håller hypen i sig? Och går det att rida på PR-värdet i att finnas på webbens Norrland hur länge som helst?

Johan Mansfeldt säger att kyrkan hamnat lite efter och att de måste finnas där människor finns, i det här fallet på internet. Dock kan jag tänka mig betydligt bättre platser på nätet att investera tid och engagemang på än Second Life.

Communities och virtuella världar finns i många skepnar och former, men eftersom Second Life är det som liknar den riktiga världen mest av alla virtuella platser så har det blivit populärt att använda det som exempel.

Jag tror inte att speciellt stor del av Svenska kyrkans målgrupp hänger på Second Life. Självklart går det att tjäna några poänger på att finnas där och utge sig för att vara nydanande och innovativ. Men det känns ganska mycket som något företag och organisationer gjorde hösten 2006 om du frågar mig.