Generellt kan man säga att det som händer på internet reflekteras bland domännamnsregistreringarna. Det säger Danny Aerts som är vd för .Se, eller Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Hela 53 procent av domänregistreringarna var från privatpersoner under 2006. Det är en stor ökning från året innan då motsvarande siffra var 25 procent. Under 2006 registrerades 205 000 nya domäner vilket är hälften av det totala antalet domäner som registrerats sedan 1983.

Så kallade skyddsregistreringar har också blivit mer populärt. Dagen innan namnet på Danmarks nyfödda prinsessa tillkännagavs hittade en journalist ett domännamn registrerat av kungahuset som visade sig vara prinsessans namn. Det finns även exempel från politikens värld.

– I Holland gick det att genom domännamnsregistreringen få fram vilka som skulle bli ministrar i den nya regeringen innan det offentliggavs. Domänregistrering för att skydda namn blir allt vanligare, säger Danny Aerts.

Privatpersoner som registrerar ett domännamn gör det i första hand av tre skäl. Det handlar oftast om att domänen ska användas till en egen hemsida, e-postadress eller blogg. Nio procent av alla under 30 år anger blogg som skäl till varför de registrerat ett eget domännamn. Andra orsaker är att människor vill kunna ha kvar samma e-postdomän oavsett om de byter jobb eller bredbandsleverantör.

Är en egen domän det nya personnumret?
– Det beror på hur internet utvecklas. Dns- och katalogtekniken kommer inte att förändras över en natt. I nuläget styr Google mycket av domännamnets kommersiella aspekt. Så fort det finns ett ord eller ett namn som många söker på blir det intressant ur en kommersiell synvinkel, säger Danny Aerts.

Vad är uppdraget för .Se?
– Vårt uppdrag är att främja internetutvecklingen i Sverige och se till att .se blir en populär domän. Människor ska veta att de köper en säker domän när de använder .se. Vi är under tillsyn av Post- och telestyrelsen och det är jättestor skillnad mellan till exempel .nu och .se när det gäller säkerhet och administration av domänerna.

Årsavgiften för en .se-domän har gått ner successivt sedan 2003 men har nu landat på 120 kronor per år. Och Danny Aerts menar att den nivån kommer stå fast.

– Om priset är för lågt blir det lättare att spekulera med domäner och registrera tusentals namn för att sedan kunna sälja dessa till ett högre pris. Det skulle hamstras domäner och ”skräpa ner” internet.

Spontant känns det som att marginalerna är ganska höga på domänförsäljning. Nu har dessutom antalet registreringar ökat. Vad gör ni på .Se med alla pengarna?

– I vårt uppdrag ingår det att även utföra aktiviteter utanför kärnverksamheten. I år satsar vi totalt ungefär 10 miljoner kronor i olika fonder, projekt och egen forskning och utveckling som ska stödja utvecklingen av Internet i Sverige.

– Ombuden vill förstås att vi sänker priset på domänregistrering eftersom det förbättrar deras marginaler. De bestämmer själva vilka priser de vill ta ut från sina kunder. Men vi vill inte hamna i nivå med vad det kostar att köpa ett frimärke. Redan nu har vi märkt av att domänspekulationerna ökat.

Vilka är de starkaste trenderna inom domänhantering?
– Besökare har börjat gå förbi Google och istället knappa in tänkbara domännamn direkt i webbläsaren. När direktnavigering blir allt vanligare kan köp av rätt domännamn bli viktigare än att köpa sponsrade länkar.

– Något som också är en nyhet är möjligheten att registrera domännamn med skrivtecken från de officiella svenska minoritetsspråken. Från och med den 4 juli kommer det gå att registrera .se-domäner med tecken från finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch.