Det här med internet och demokrati är ju ingen lätt sak. Har samhället blivit mer demokratiskt sedan internet på allvar har introducerats i våra liv? Är vi medborgare mer informerade än tidigare, eller är våra folkvalda mer upplysta och kapabla att fatta rätt beslut? Är det sånt vi ska mäta?
Inom statsvetenskapen pratar man om deliberativ demokrati som ett alternativt sätt ett se på folkstyre. Inte så mycket fokus på allmänna val eller traditionella politiska institutioner, utan mer på de lite svårgripliga saker som sker när människor debatterar, argumenterar och konverserar. Konsensus är inte nödvändigtvis ett slutmål här, utan snarare att lyfta fram skillnader i åsikter och synsätt. Jag föreställer mig demokratin som i "evig beta", en process med öppna ändar, som utmanar monokultur och status quo.
En sak är säker: bloggvärlden, och mer allmänt sociala medier där användarna själva sätter agendan och står för innehållet, har inneburit, och kommer att innebära, en helt ny arena för engagemang, och som kan infria en del löften om en deliberativ demokrati. Visst, det är inte alltid som man blir imponerad av nivån, men det är för att vi väljer att se de dåliga exemplen och inte de goda.
Man har jämfört bloggvärlden med kaffehus-kulturen i England på 1700-talet, eller för den delen med pamflettkulturen i samband med franska revolutionen, men det känns som att den ligger någonstans där emellan, mellan artighet och extremism.
Men varför engagerar sig det politiska samhället så lite i att positivt engagera nätsamhället i debatter om vår tids viktiga frågor? Det finns så mycket att göra! Men istället för att förvänta sig att engagerade medborgare ska komma till partierna, myndigheterna eller kommunwebbplatsen, så bör man använda bloggvärlden för att plantera frön till debatt och låta den fungera som ett slags bollplank för att deliberera kring viktiga frågor.
Crowdsourca den politiska debatten och vi får bättre politiska beslut - och förhoppningsvis ett bättre internet.
Erik Stattin
Erik Stattin bloggar som privatperson på Mymarkup.net och han är bibliotekarie vid Karolinska Institutet.
Inom statsvetenskapen pratar man om deliberativ demokrati som ett alternativt sätt ett se på folkstyre. Inte så mycket fokus på allmänna val eller traditionella politiska institutioner, utan mer på de lite svårgripliga saker som sker när människor debatterar, argumenterar och konverserar. Konsensus är inte nödvändigtvis ett slutmål här, utan snarare att lyfta fram skillnader i åsikter och synsätt. Jag föreställer mig demokratin som i "evig beta", en process med öppna ändar, som utmanar monokultur och status quo.
En sak är säker: bloggvärlden, och mer allmänt sociala medier där användarna själva sätter agendan och står för innehållet, har inneburit, och kommer att innebära, en helt ny arena för engagemang, och som kan infria en del löften om en deliberativ demokrati. Visst, det är inte alltid som man blir imponerad av nivån, men det är för att vi väljer att se de dåliga exemplen och inte de goda.
Man har jämfört bloggvärlden med kaffehus-kulturen i England på 1700-talet, eller för den delen med pamflettkulturen i samband med franska revolutionen, men det känns som att den ligger någonstans där emellan, mellan artighet och extremism.
Men varför engagerar sig det politiska samhället så lite i att positivt engagera nätsamhället i debatter om vår tids viktiga frågor? Det finns så mycket att göra! Men istället för att förvänta sig att engagerade medborgare ska komma till partierna, myndigheterna eller kommunwebbplatsen, så bör man använda bloggvärlden för att plantera frön till debatt och låta den fungera som ett slags bollplank för att deliberera kring viktiga frågor.
Crowdsourca den politiska debatten och vi får bättre politiska beslut - och förhoppningsvis ett bättre internet.
Erik Stattin
Erik Stattin bloggar som privatperson på Mymarkup.net och han är bibliotekarie vid Karolinska Institutet.
