Av
Vad är vi människor egentligen, jo stora apor, menar Bo Dahlbom. Men apsamhällena förändrades inte, det gör våra samhällen. De förändras på grund av innovationer. Vi uppfinner hela tiden nya grejer och det som driver utvecklingen är de tekniska innovationerna.
Vi utvecklar teknik och anpassar våra samhällen och liv därefter, samhällsutveckling är lik den utveckling som sker i naturen bara att den går så mycket snabbare.
Det händer något riktigt spektakulärt när vi kommer in på 1800-talet. Vi konsumerar 20 gånger mer idag jämfört med för 200 år sedan och livet har blivit mycket bättre. Och det fortsätter, de närmaste 50 åren kommer kurvan gå rakt upp.
– För mig är det en gåta att folk inte tycker att det är så kul att leva nu i en så spännande tid, förvånande många är deprimerade, säger Bo Dahlbom.
Inte nog med att vi får det bättre, vi blir äldre också. Det sker en fantastisk utveckling vad gäller levnadslängden. I labratorierna menar forskarna att vi ska fixa genetiken så att folk ska kunna bli 300 och se ut som 25 mest hela tiden. Det är den typen av värld vi har skapat med nya innovationer.
För 20 år sedan persondatorn kom till Sverige. 1995 kom internet. I tio år har vi haft e-post i det här landet, hur skulle vi klara oss utan e-post i det här landet? Webb 2.0 slog igenom 2005. I år får 1 miljon svenskar ett mobilt internetabonnemang.
– Om ett år så är det ingen som frågar om det finns något nät härinne för då har alla nätet med sig.
Det kommer att dyka upp saker och ting under de närmaste tio åren som vi inte har en aning om idag. 1993 började vi prata om internet, men innan dess fanns det inte ens med i framtidsutsikterna.
USA leder innovationsutvecklingen med flest forskare. Idag finns det sex miljoner forskare, om 30 år tror framtidsforskarna att det ska finnas 40 miljoner forskare och hälften av dem från Kina. Då förväntas innovationerna att komma från öst.
Bo Dahlboms bild av världen hur den ser ut idag:
– Det är lätt att se vad som kommer att ske idag, mycket är ”more of the same”, en tillämpning av internet. Vad gör vi med teknik är att bygga en gigantisk distributionsapparat för varor och tjänster, en sammanhängande apparat.
Och internet spelar huvudrollen i alla förändringar. Bo Dahlbom definierar fem saker vi gör med teknik där internet har inverkan:
* Globalisering – gränser suddas ut. 2000-talet är ett riskfyllt århundrade, det stora hotet är ett världskrig mellan Kina och USA, när Kina expanderar och USA inte gillar det. Det är en värld av spänningar. Vi lägger inte bara ut tillverkning i utlandet, utan också tjänsteutövning. Verksamhet är outsourcad till exempel Bangalore, Indien där man har flyttat ekonomiavdelningar och administrationshantering.
* Automatisering – samhället har förändrats och ersatts av automatiserade fabriker. En förändring som har gått fort, 150 år, där människor har fått lära sig att de lever i ett samhälle av snabba förändringar. 2000-talet är ett århundrade där vi får lära oss ännu mer om snabba förändringar. Ett jobb kommer inte att finnas där om tio år. Vi var länge snabbast på att förändra, sen var det Japan och nu är det Kina.
* Kommersialisering – en effekt av att det inte behövs några människor för att tillverka saker, utan att processerna är helt automatiserade, är att man istället jobbar med handel.
– Vad ni än jobbar med idag så kommer inslaget av köp och sälj bara att förstärkas. Det kommer hela tiden nya arbetsverktyg att köpa in och hålla koll på. På samma sätt handlar verksamheten om sälj som marknadsföring och varumärkesbyggande, säger Bo Dahlbom.
I offentlig sektor får det effekten att politiker inser att istället för att producera skola och omsorg så kan de köpa in det. Och på så sätt blir offentlig sektor privatiseras.
* Rationalisering – vi människor blir kunnigare. Internet innebär ett kunskapslyft, men också en förändring i vad vi kräver från människor.
– Idag frågar vi på anställningsintervjun om man begriper av vad företaget och vad omvärlden handlar om.
Det handlar inte längre bara om att kunna sammanställa siffror och göra PowerPoint-presentationer.
– För mig är det smått obegripligt hur mycket kunskap det finns på nätet.
* Systemisering – vi bygger ihop samhället. Internet och samhället som system = e-samhället. Tittar vi på systemisering så kan vi se något intressant – det finns olika typer av system:
– Dumma terminaler – byråkrati som centrala energinät i slutet av 70-talet början 80-talet.
– Lokala nät – lokal demokrati, vi vill inte ha centrala nät, vi vill ha lokala nät som egna vindkraftverk, slutet av 80-talet början av 90-talet.
– Öppna nät – adhocrati, internet kommer och allt blir mer adhoc, nu kommer wikis, bloggar och det blir en oreda i nätet.
– Intelligenta nät – marknad, man börjar ta betalt, rensa lite på nätet, utbyta tankar och så blir det en marknad. Internet är en fantastisk marknadsteknik.
Webb 2.0 betyder just det att vi har ett öppet nät, intelligent nät, menar Bo Dahlmbom. Vi tar tillvara nätets kraft och alla innovationer.
– Nu kan vi verkligen tala om att 2000-talet kommer att bli de kompetenta amatörernas århundrade.
Nyckelord är användarmedverkan och kunskapslyft. Man talar om prosumenter – att man skapar information på platser som Wikipedia, bloggar, Myspace och Facebook.
– Barn och ungdomar är kompetenta amatörer, de skaffar sig otroligt mycket kunskaper, men tyvärr misslyckas skolan att ge alla den möjligheten.
Bo Dahlbom använder begreppet "öppen innovation" genom att användarna är innovatörer, det sker demokratisk innovation på nätet och den öppna källkodsrörelsen utvecklas. Användare uppfinner – som läkare som ställer stora krav på sina instrument och därför utvecklar dem själva.
Konsumenter är också uppfinnare. Man får möjlighet att umgås med varandra i communities. Under 2008 så försöker man organisera öppen innovation, ett exempel är Procter & Gambler som prider hemligheter om sina produkter och hämtar in idéer utifrån. 40 procent av deras utveckling kommer utifrån.
Ett annat exempel är Legos nätfabrik där man kan bygga saker och köpa dem från Lego. Är det bra grejer så använder Lego idéerna.
– Med öppen innovation så bryter vi mot 1900-talets företagsidéer, men vi har fortfarande stora tröga gamla företag i Sverige. Ni har en otroligt viktig uppgift är att driva den utvecklingen framåt, uppmanar Bo Dahlbom.
Tycker ni att det råder informationsöverflöde idag, frågar han publiken, det är ingenting mot vad det blir om tio år. Men vi har lärt oss att lyfta blicken och vi står inför stora utmaningar. Den globala uppvärmningen är en.
– Skit i det förflutna och titta in i framtiden istället. Det är där vi ska leva. Jag tycker det är bedrövligt hur lite våra politiker titta på det. Vi lever i en fantastisk tid, speciellt om man tänker på att vi är apor, avslutar Bo Dahlbom.
Vi utvecklar teknik och anpassar våra samhällen och liv därefter, samhällsutveckling är lik den utveckling som sker i naturen bara att den går så mycket snabbare.
Det händer något riktigt spektakulärt när vi kommer in på 1800-talet. Vi konsumerar 20 gånger mer idag jämfört med för 200 år sedan och livet har blivit mycket bättre. Och det fortsätter, de närmaste 50 åren kommer kurvan gå rakt upp.
– För mig är det en gåta att folk inte tycker att det är så kul att leva nu i en så spännande tid, förvånande många är deprimerade, säger Bo Dahlbom.
Inte nog med att vi får det bättre, vi blir äldre också. Det sker en fantastisk utveckling vad gäller levnadslängden. I labratorierna menar forskarna att vi ska fixa genetiken så att folk ska kunna bli 300 och se ut som 25 mest hela tiden. Det är den typen av värld vi har skapat med nya innovationer.
För 20 år sedan persondatorn kom till Sverige. 1995 kom internet. I tio år har vi haft e-post i det här landet, hur skulle vi klara oss utan e-post i det här landet? Webb 2.0 slog igenom 2005. I år får 1 miljon svenskar ett mobilt internetabonnemang.
– Om ett år så är det ingen som frågar om det finns något nät härinne för då har alla nätet med sig.
Det kommer att dyka upp saker och ting under de närmaste tio åren som vi inte har en aning om idag. 1993 började vi prata om internet, men innan dess fanns det inte ens med i framtidsutsikterna.
USA leder innovationsutvecklingen med flest forskare. Idag finns det sex miljoner forskare, om 30 år tror framtidsforskarna att det ska finnas 40 miljoner forskare och hälften av dem från Kina. Då förväntas innovationerna att komma från öst.
Bo Dahlboms bild av världen hur den ser ut idag:
– Det är lätt att se vad som kommer att ske idag, mycket är ”more of the same”, en tillämpning av internet. Vad gör vi med teknik är att bygga en gigantisk distributionsapparat för varor och tjänster, en sammanhängande apparat.
Och internet spelar huvudrollen i alla förändringar. Bo Dahlbom definierar fem saker vi gör med teknik där internet har inverkan:
* Globalisering – gränser suddas ut. 2000-talet är ett riskfyllt århundrade, det stora hotet är ett världskrig mellan Kina och USA, när Kina expanderar och USA inte gillar det. Det är en värld av spänningar. Vi lägger inte bara ut tillverkning i utlandet, utan också tjänsteutövning. Verksamhet är outsourcad till exempel Bangalore, Indien där man har flyttat ekonomiavdelningar och administrationshantering.
* Automatisering – samhället har förändrats och ersatts av automatiserade fabriker. En förändring som har gått fort, 150 år, där människor har fått lära sig att de lever i ett samhälle av snabba förändringar. 2000-talet är ett århundrade där vi får lära oss ännu mer om snabba förändringar. Ett jobb kommer inte att finnas där om tio år. Vi var länge snabbast på att förändra, sen var det Japan och nu är det Kina.
* Kommersialisering – en effekt av att det inte behövs några människor för att tillverka saker, utan att processerna är helt automatiserade, är att man istället jobbar med handel.
– Vad ni än jobbar med idag så kommer inslaget av köp och sälj bara att förstärkas. Det kommer hela tiden nya arbetsverktyg att köpa in och hålla koll på. På samma sätt handlar verksamheten om sälj som marknadsföring och varumärkesbyggande, säger Bo Dahlbom.
I offentlig sektor får det effekten att politiker inser att istället för att producera skola och omsorg så kan de köpa in det. Och på så sätt blir offentlig sektor privatiseras.
* Rationalisering – vi människor blir kunnigare. Internet innebär ett kunskapslyft, men också en förändring i vad vi kräver från människor.
– Idag frågar vi på anställningsintervjun om man begriper av vad företaget och vad omvärlden handlar om.
Det handlar inte längre bara om att kunna sammanställa siffror och göra PowerPoint-presentationer.
– För mig är det smått obegripligt hur mycket kunskap det finns på nätet.
* Systemisering – vi bygger ihop samhället. Internet och samhället som system = e-samhället. Tittar vi på systemisering så kan vi se något intressant – det finns olika typer av system:
– Dumma terminaler – byråkrati som centrala energinät i slutet av 70-talet början 80-talet.
– Lokala nät – lokal demokrati, vi vill inte ha centrala nät, vi vill ha lokala nät som egna vindkraftverk, slutet av 80-talet början av 90-talet.
– Öppna nät – adhocrati, internet kommer och allt blir mer adhoc, nu kommer wikis, bloggar och det blir en oreda i nätet.
– Intelligenta nät – marknad, man börjar ta betalt, rensa lite på nätet, utbyta tankar och så blir det en marknad. Internet är en fantastisk marknadsteknik.
Webb 2.0 betyder just det att vi har ett öppet nät, intelligent nät, menar Bo Dahlmbom. Vi tar tillvara nätets kraft och alla innovationer.
– Nu kan vi verkligen tala om att 2000-talet kommer att bli de kompetenta amatörernas århundrade.
Nyckelord är användarmedverkan och kunskapslyft. Man talar om prosumenter – att man skapar information på platser som Wikipedia, bloggar, Myspace och Facebook.
– Barn och ungdomar är kompetenta amatörer, de skaffar sig otroligt mycket kunskaper, men tyvärr misslyckas skolan att ge alla den möjligheten.
Bo Dahlbom använder begreppet "öppen innovation" genom att användarna är innovatörer, det sker demokratisk innovation på nätet och den öppna källkodsrörelsen utvecklas. Användare uppfinner – som läkare som ställer stora krav på sina instrument och därför utvecklar dem själva.
Konsumenter är också uppfinnare. Man får möjlighet att umgås med varandra i communities. Under 2008 så försöker man organisera öppen innovation, ett exempel är Procter & Gambler som prider hemligheter om sina produkter och hämtar in idéer utifrån. 40 procent av deras utveckling kommer utifrån.
Ett annat exempel är Legos nätfabrik där man kan bygga saker och köpa dem från Lego. Är det bra grejer så använder Lego idéerna.
– Med öppen innovation så bryter vi mot 1900-talets företagsidéer, men vi har fortfarande stora tröga gamla företag i Sverige. Ni har en otroligt viktig uppgift är att driva den utvecklingen framåt, uppmanar Bo Dahlbom.
Tycker ni att det råder informationsöverflöde idag, frågar han publiken, det är ingenting mot vad det blir om tio år. Men vi har lärt oss att lyfta blicken och vi står inför stora utmaningar. Den globala uppvärmningen är en.
– Skit i det förflutna och titta in i framtiden istället. Det är där vi ska leva. Jag tycker det är bedrövligt hur lite våra politiker titta på det. Vi lever i en fantastisk tid, speciellt om man tänker på att vi är apor, avslutar Bo Dahlbom.
Framtidsforskare - (teapotconjecture) 2008-09-09 17:24