År 1990 förde det schweiziska forskningsinstitutet CERN en relativt obemärkt tillvaro utanför rena forskarkretsar. Det var ännu 18 år till dess att den jättelika partikelacceleratorn skulle fylla världens löpsedlar med hot om världens undergång och placera CERN i det allmänna medvetandet som en av den tekniska forskningens mest framstående institutioner.

I total medieskugga pågick på CERN ett forskningsprojekt som skulle förändra världen i grunden. Det var nämligen här som den brittiske forskaren Tim Berners-Lee såg möjligheten att kombinera hypertext med internetprotokollet TCP och domännamnssystemet DNS. World Wide Web föddes och med den världens första webbläsare, Nexus.

Därefter följde en mängd olika webbläsare i takt med att webbens popularitet växte. Den mest kända under de tidiga åren var Mosaic, den läsare som gjorde webben till ett globalt fenomen. Många av de egenskaper som vi tar för givet i dagens webbläsare fanns redan på plats. En av utvecklarna, Marc Andreesen, tog med sig arvet från Mosaic och utvecklade Netscape.

Netscape var enkel, gratis för icke-kommersiellt bruk och satsade på support till användarna. Snabbt tog den sig upp till popularitetstoppen. Där levde den ganska ohotad tills Microsoft 1995 lanserades Internet Explorer som en del av Windows 95. Netscape var chanslöst mot en webbläsare som var inbyggd i användarnas datorer och Internet Explorer kom att dominera helt.

Först nu, ett decennium senare, har webbläsarmarknaden börjat röra på sig igen. Uppstickaren Firefox har de senaste åren vunnit över 40 procent av webbanvändarna. Den fortfarande största men sällan innovativa Internet Explorer är på offensiven med betavarianten av version 8.

Mitt i detta överraskar Google med att släppa ifrån sig det applåderade experimentet Chrome. Spännande men rörigt, med andra ord.


 Webbläsarstatistik över Internetworlds läsare

När det stormar på webbläsarmarknaden är det användarna och sajt-ägarna som får lida. Trots det är dagens situation betydligt bättre än på 1990-talet då tillverkarna försökte bräcka varandra med grafiskt lullull för att locka utvecklarna. Idag följer de stora webbläsarna den standard som tagits fram av organisationen W3C. I alla fall nästan.

– Ibland brister de i ork att följa existerande standarder, särskilt när det gäller Cascading Style Sheets (CSS). Det går ju att se att olika läsare gör olika och att en del saker inte stöds alls i vissa. Det kan förstås ha med arvet från tidigare versioner att göra. Man orkar inte alltid ändra det som funnits med i alla år, säger Olle Olsson, W3C:s kontaktperson i Sverige.

Olle Olsson är dock nöjd med att webbläsartillverkarna idag faktiskt försöker jobba tillsammans för användarnas och innehållsproducenternas bästa. Alla de stora aktörerna samarbetar med W3C med att ta fram nya standarder för framtiden.

– Om det finns en standard försöker de följa den. Där det inte finns standarder börjar det bli en mer enad syn hos leverantörerna av webbläsare. Man inser att innehållet borde visas på samma sätt, säger Olle Olsson.

Vem som kommer att vinna rond två är svårt att sia om. Firefox knappar in på Internet Explorers försprång, dock utan att på allvar hota dess ställning. Mac-användarna kör Safari om de inte är kräsna och väljer Firefox, men oavsett är de för få för att på allvar oroa Microsoft.

Chrome har visat sig vara mer en spännande prototyp än allvarlig aspirant på webbläsartronen. Kanske spelar det inte så stor roll, för innehållsproducenterna i alla fall.


Webbläsarstatistik för hela världen

– Leverantörerna är väldigt snabba på att kopiera varandra. Om en ny funktion dyker upp i någon webbläsare funderar de andra direkt på hur de ska få in denna i sin egen produkt, säger Olle Olsson.

Dagens trender skvallrar om flera möjliga vägar för webbanvändandet i framtiden. Å ena sidan har vi utvecklingen av virtuella moln-applikationer som Google Docs och Photoshop Express samt Googles och Microsofts karttjänster.

Webbläsaren kan komma att fungera som ett operativsystem för vanliga användare, det enda program man behöver. Å andra sidan har vi trenden med allt fler prylar och widgets med specialiserade funktioner som interagerar med molnet.

De pekar mot en framtid där nätet är precis lika närvarande men ingen enda applikation behöver klara allt. Varje apparat eller tjänst är optimerad för att sköta just sin Internetkommunikation på bästa sätt.

Till detta kommer det faktum att många i en snar framtid främst kommer att använda mobiltelefonen för att komma åt webben. Det kommer att påverka webbläsarna fundamentalt.

– Jag tror på en konvergens mellan mobilläsaren och den vanliga läsaren. När mobilen blir normen kommer webbläsaren på datorn att inspireras av mobilläsarna, säger Olle Olsson. Man vill ha samma stil på datorn som i mobilen.


Webbläsarens historia


Klicka på bilden för en större version!