Av
Pontus Österberg, projektledare på sajten Omvård.se, berättar att de inte gjort några egna undersökningar, utan tagit in data från mätningar som landsting utfört, eller som sjukhus själva rapporterat.
– Man måste sätta någon slags regel för vilken data vi tar in, hur detaljerad den är och att den är rimlig. Regeln är att det ska vara data som är publicerad och erkänd sen tidigare. Om informationen är från landstingsnivå, kan man se det som en legitimitetsstämpel.
Omvård.se lanserades den första september i år. Här finns information om olika vårdgivare i Sverige samlad. För den som vill jämföra sjukhus finns uppgifter om hur långa väntetiderna till olika typer av läkare är, hur hög andel patienter som drabbats av vårdrelaterade infektioner, eller hur många som behöver opereras om efter att ha genomgått en viss typ av operation. Siffrorna visar både de faktiska siffrorna och hur sjukhuset i fråga ligger till jämfört med genomsnittet.
Enligt honom är syftet med sajten att ge patienter en bättre möjlighet att välja en vårdgivare som passar deras behov. Projektet drivs med anslag från Svenskt Näringsliv.
– När vi hade utvecklat idén kontaktade vi Svenskt Näringsliv. De driver sen tidigare sajterna Ekonomifakta.se och Gymnasiekvalitet.se och vi tänkte att de borde kunna vara intresserade. Precis som med gymnasieskolor var vård tills nyligen något som drevs enbart i offentlig regi, som man inte behövde välja, nu behöver patienter kunna få information om alternativen.
– Svenskt Näringsliv har sagt att de tänker stödja oss till 2011. Sen får vi se. Kanske borde den här tjänsten drivas statligt, inte privat. I Norge har det funnits en sån tjänst i offentlig regi sen 2004. Vi ser sajten som en katalysator för att få till stånd en sån tjänst.
För att nå ut med sajten har Omvård.se satsat på att synas i vårddebatten. Sajtskaparna har bland annat skrivit på DN:s ledarsida och även initierat en diskussion om kvalitet i vården på debattsajten Newsmill.
– Vi driver en linje för öppenhet i vården. Vi vill inte driva frågan om huruvida det bara ska finnas privat, eller bara offentlig vård, utan se till att medborgaren involveras i debatten.
Är vården inte tillräckligt öppen?
– Jag tycker inte att den är det. Ska du köpa ny TV finns det jättemånga sidor där du kan läsa på om olika apparater, vad de har för prestanda och hur de funkar. Men om du ska du byta ut din höft, då kan du ju försöka hitta en sajt med sån information.
Pontus Österberg berättar att större delen av marknadsföringen av sajten sker på webben.
– Var hittar man information på nätet? De flesta kollar väl på Google, eller kanske Hitta.se och Enrio. Därför satsar vi på att organsikt sök: att komma högt i söklistan, men också på sökordsannonsering. Sen funderar vi på virala kampanjer, sådant som kan bli snackisar.
I dagsläget använder sig sajten inte av några sociala medier, men i framtiden kan det bli aktuellt.
– Sociala medier är jättespännande, men i dagsläget har vi inte såna funktioner och det finns det ganska goda skäl till: Den största gruppen som använder sociala medier är inte någon stor del av dem som söker sig till sjukvården. I åldern 15 till 30 år är man ganska frisk. Men användandet av sådana medier håller ju på att sprida sig till flera grupper.
– Man måste sätta någon slags regel för vilken data vi tar in, hur detaljerad den är och att den är rimlig. Regeln är att det ska vara data som är publicerad och erkänd sen tidigare. Om informationen är från landstingsnivå, kan man se det som en legitimitetsstämpel.
Omvård.se lanserades den första september i år. Här finns information om olika vårdgivare i Sverige samlad. För den som vill jämföra sjukhus finns uppgifter om hur långa väntetiderna till olika typer av läkare är, hur hög andel patienter som drabbats av vårdrelaterade infektioner, eller hur många som behöver opereras om efter att ha genomgått en viss typ av operation. Siffrorna visar både de faktiska siffrorna och hur sjukhuset i fråga ligger till jämfört med genomsnittet.
Enligt honom är syftet med sajten att ge patienter en bättre möjlighet att välja en vårdgivare som passar deras behov. Projektet drivs med anslag från Svenskt Näringsliv.
– När vi hade utvecklat idén kontaktade vi Svenskt Näringsliv. De driver sen tidigare sajterna Ekonomifakta.se och Gymnasiekvalitet.se och vi tänkte att de borde kunna vara intresserade. Precis som med gymnasieskolor var vård tills nyligen något som drevs enbart i offentlig regi, som man inte behövde välja, nu behöver patienter kunna få information om alternativen.
– Svenskt Näringsliv har sagt att de tänker stödja oss till 2011. Sen får vi se. Kanske borde den här tjänsten drivas statligt, inte privat. I Norge har det funnits en sån tjänst i offentlig regi sen 2004. Vi ser sajten som en katalysator för att få till stånd en sån tjänst.
För att nå ut med sajten har Omvård.se satsat på att synas i vårddebatten. Sajtskaparna har bland annat skrivit på DN:s ledarsida och även initierat en diskussion om kvalitet i vården på debattsajten Newsmill.
– Vi driver en linje för öppenhet i vården. Vi vill inte driva frågan om huruvida det bara ska finnas privat, eller bara offentlig vård, utan se till att medborgaren involveras i debatten.
Är vården inte tillräckligt öppen?
– Jag tycker inte att den är det. Ska du köpa ny TV finns det jättemånga sidor där du kan läsa på om olika apparater, vad de har för prestanda och hur de funkar. Men om du ska du byta ut din höft, då kan du ju försöka hitta en sajt med sån information.
Pontus Österberg berättar att större delen av marknadsföringen av sajten sker på webben.
– Var hittar man information på nätet? De flesta kollar väl på Google, eller kanske Hitta.se och Enrio. Därför satsar vi på att organsikt sök: att komma högt i söklistan, men också på sökordsannonsering. Sen funderar vi på virala kampanjer, sådant som kan bli snackisar.
I dagsläget använder sig sajten inte av några sociala medier, men i framtiden kan det bli aktuellt.
– Sociala medier är jättespännande, men i dagsläget har vi inte såna funktioner och det finns det ganska goda skäl till: Den största gruppen som använder sociala medier är inte någon stor del av dem som söker sig till sjukvården. I åldern 15 till 30 år är man ganska frisk. Men användandet av sådana medier håller ju på att sprida sig till flera grupper.
