Handelns utredningsinstitut, HUI, följer sedan tio år den svenska detaljhandelns utveckling på internet och publicerar fyra gånger per år sina resultat i HUI:s och Postens E-barometern. Den undersöker ett urval av cirka 1 500 företag med försäljning över internet och kompletteras med en konsumentundersökning riktad till 1 000 konsumenter. HUI undersöker detaljhandel och tittar inte på resor och annan biljettförsäljning.
----------------------------------------------------------------------------------
Dibs
Detta inkluderar e-handel som bygger på att e-butiken skickar en fysisk vara till kunden (t ex köp av kamera online). Dessutom inkluderas e-handeln där försäljningen är online men konsumtionen inte är en vara, utan en upplevelse eller tjänst (t ex flyg- eller teaterbiljetter). Slutligen inkluderas e-handel där försäljning, leverans och konsumtion sker digitalt (t ex programvaror eller musik på nätet).
SCB
Med elektronisk handel avses i undersökningen beställningar av varor eller tjänster via internet eller via andra datornätverk. Beställning kan ske via en hemsida eller via automatiserat informationsutbyte. Det finns inget krav på att betalning eller leverans ska ske elektroniskt för att det ska betraktas som e-handel. Beställningar via manuellt skriven e-post räknas inte som e-handel.
----------------------------------------------------------------------------------
Tillverkningsindustri, el-, gas- och värmeverk, vatten- och reningsverk, anläggningar för avfallshantering, återvinning och sanering, byggindustri, handel, serviceverkstäder för motorfordon, transport- och magasineringsföretag, hotell, restauranger, informations- och kommunikationsföretag, fastighetsbolag, fastighetsförvaltare, företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, företag inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster.
----------------------------------------------------------------------------------
Det är många som regelbundet tar temperaturen på den svenska e-handeln – och alla vittnar om att den, trots rådande lågkonjunktur, blomstrade även under 2009. Tillväxten för den svenska detaljhandeln landade på 8,1 procent och antalet e-handelstransaktioner i Norden ökade med 25 procent under december jämfört med 2008.
Handelns Utredningsinstitut, HUI, och Posten släpper kvartalsvis rapporten E-barometern som avslöjar hur det går för detaljhandeln, Dibs e-handelsindex ger oss regelbundet en bra uppfattning om hur det är ställt med handeln inom B2C-handeln, och Statistiska centralbyrån, SCB, gör varje år en stor undersökning där de svenska företag som har fler än nio anställda får berätta hur mycket deras e-handel omsätter.
Men ingen rapporterar om hur mycket hela den svenska e-handeln är värd 2009. Förrän nu. Vi har lyft på alla stenar och lagt till de bitar som fattas i pusslet och kan nu konstatera att den svenska e-handeln 2009 var värd inte mindre än 1 388 miljarder kronor.
När vi gjorde samma kartläggning för tre år sedan omsatte e-handeln 790 miljarder kronor. Det innebär att e-handeln har vuxit med 75 procent på bara tre år.
Den största pusselbiten och de siffror som vi använder som grund när vi ger oss på att räkna på den totala svenska e-handeln är resultatet från SCB:s undersökning ”Företagens användning av IT 2009”. Där kan vi läsa att det totala värdet av e-handeln 2008 är knappt 1 000 miljarder kronor. Men då är inte redovisningsgrupperna finansiell verksamhet samt spel- och vadhållningsverksamhet inräknat. (I rutan på nästa uppslag hittar du alla SCB:s redovisningsgrupper.)
Frågorna om e-handel har heller inte ställts till de företag som har färre än tio anställda. Dessutom borde e-handeln C2C, den mellan konsumenter, läggas till för att få en komplett bild av den svenska e-handeln. För att få tag på de saknade pusselbitarna har vi pratat med några av de mest insatta personerna i branschen.
Spel och vadhållning
Undersökningsområdet spel- och vadhållningsverksamhet kan grovt delas upp i två delar: gambling och gaming. Den svenska spelmarknaden, gambling, omsätter enligt Svenska Spels beräkningar uppskattningsvis 18,5 miljarder kronor netto varav 4,1 miljarder kronor kommer från nätet.
– 4,1 miljarder är det vi kallar nettoomsättningen för den svenska spelmarknaden online, det vill säga det som spelbolagen drar in eller det som svenskarna förlorar på spel på nätet, förklarar Martin Johansson, senior marknadsanalytiker på Svenska Spel.
Av de 4,1 miljarderna kommer cirka 2,3 miljarder kronor från aktörer som har tillstånd från Lotteriinspektionen, enligt honom.
Gamingbiten är lite svårare att uppskatta. Martin Lindell, analytiker och informatör på Dataspelsbranschen, har inga siffror på hur mycket dataspelen omsätter på nätet i Sverige. Men väl en uppfattning om hur stor den globala marknaden är.
–Enligt analysföretaget DFC var den globala marknaden för pc-spel 2008 11 miljarder dollar. Bryter vi ner det till onlinespel och kikar på regionen Europa, Mellanöstern och Afrika har vi en omsättning på 860 miljoner dollar.
– En konsumentundersökning från analysföretaget NPD visar att cirka tio procent av konsolspelsförsäljningen i USA var digital under tredje kvartalet 2009. Vi räknar med att det är ungefär samma siffra för Sverige, berättar Martin Lindell.
Det skulle innebära att under 2009 såldes knappt 400 000 spel via Xbox Live Arcade, Playstation Network och Wiiware/Virtual Console i Sverige.
Slutsats: Spelbranschen omsätter minst 4,1 miljarder kronor. Till det kommer den del vi kallar gaming, men som vi inte räknar med i totalsumman över e-handeln eftersom ingen kan ge oss en kvalificerad uppskattning.
Småföretag
Att Sveriges småföretagare uteslutits ur just den del av SCB:s undersökning som rör e-handel förklaras bland annat med att frågorna kan uppfattas som svåra.
–Vi har valt att inte ställa dessa frågor, framför allt på grund av uppgiftslämnarbördan. Många företag upplever de frågorna som besvärliga och har haft svårt att lämna uppgifter. Vi har även fått indikationer på att definitionen uppfattas olika från olika uppgiftslämnare vilket ger osäkra resultat, säger Ingrid Persson på SCB.
SCB kommer troligtvis inte att undersöka e-handeln hos de mindre företagen nästa år heller, men är inte främmande för att ändra upplägget längre fram.
– Vi arbetar med att förbättra frågorna och definitionen. Jag får också intrycket att företagens uppföljning av e-handel också blivit bättre över åren, säger Ingrid Persson.
I vår jakt efter den saknade pusselbit som småföretagarna utgör har vi bland annat pratat med Eric Wallin, vd för Dibs Payment Services. Dibs är leverantör av betalningslösnin-
gar för e-handel.
Hur mycket skulle du uppskatta att småföretagarna omsatte på nätet 2009?
– Av de 12 000 butiker som är anslutna till oss finns allt från stora välkända företag till mer okända men nischade småbutiker. Men jag skulle säga att huvuddelen är små företag. Men det är omöjligt att säga hur stor del av omsättningen de står för. Det har inte varit relevant för oss att göra den uppdelningen – eftersom bolagens totala omsättning inte alltid står i relation till hur mycket av deras försäljning som sker via nätet. Det vill säga, vi ser små aktörer som har stor del av sin omsättning på nätet och vice versa, säger Eric Wallin.
Enligt dibs e-handelsindex, en undersökning som företaget M3 har gjort för Dibs räkning, var den nordiska e-handeln mellan företag och konsumenter, B2C, värd 177,7 miljarder kronor 2009. Sverige stod för cirka 54 miljarder. Antalet e-handelstransaktioner i Norden ökade med 25 procent i december i fjol jämfört med samma period 2008.
–Vi har en hög tillväxtfaktor i Sverige. Och det som händer nu är att e-handeln inte längre enbart handlar om handel, utan även andra typer av tjänster som kan levereras via nätet. Vi har exempelvis skrivit ett avtal med det danska skatteverket och allt fler myndigheter och organisationer börjar att bygga nättjänster. Det visar tydligt att människor vill använda nätet. Vi är trygga nu och redo att gör mer än att bara köpa skivor och elektronik, säger Eric Wallin.
På svenska Skatteverket har man också svårt att uppskatta hur stor e-handeln är bland de mindre företagen, men man har en idé om hur stor den totala e-handeln var 2009.
–Vi har ännu inte hittat någon bra modell för att beräkna vad småföretagarna omsätter på nätet. Men jag tror inte att den totala e-handeln B2C var under 100 miljarder kronor. Vi räknar med att den låg på 109 miljarder 2009, berättar Dag Hardyson på Skatteverket.
Att Skatteverkets uppskattning är nästan dubbelt så stor som Dibs beror bland annat på att Skatteverket inkluderar fler branscher i sina beräkningar. Till exempel är den finansiella sektorn inräknad i Skatteverkets resultat.
Enligt e-barometern från Handelns utredningsinstitut och Posten tog e-handeln i detaljhandeln fart under sista kvartalet 2009. I den rapporten noterades en ökning på 15,4 procent för fjärde kvartalet. HUI undersöker endast detaljhandeln vilket inte inkluderar exempelvis resor och biljetter.
E-handeln för 2009 omsatte 22,1 miljarder kronor, enligt HUI, vilket är 4,2 procent av försäljningen i den totala detaljhandeln, och tillväxten låg på 8,1 procent. Hur stor del av omsättningen som kom från småföretagarna är dock oklart.
–Vi redovisar e-handeln på en totalnivå. Vi särredovisar vare sig bransch eller företagsstorlek. Det finns många företag som säljer på nätet men det är inte alla som omsätter. Ta de tre stora företagen i en bransch så hittar du ofta största delen av omsättningen för den branschen där, säger Jonas Arnberg på HUI.
–Det är svårt för de små att konkurrera. Är du nischad klarar du dig men annars blir det svårt. Nätet ger möjligheter men det innebär inte att alla blir framgångsrika, fortsätter han.
Att HUI:s siffror skiljer sig en del från andra rapporter som exempelvis Dibs e-handelsinex förklarar Jonas Arnberg med att man mäter olika områden, men också med att definitionerna skiljer sig åt. Han påpekar att man måste vara ödmjuk inför resultaten:
– Det är en relativt ny bransch och det är svårt att följa utvecklingen hela tiden.
Utan napp i branschen ger vi oss på ett eget räkneexperiment. Enligt SCB finns 641 575 företag i Sverige med upp till nio anställda. Bryter vi ut samma undersökningsgrupp ur SCB:s rapport och räknar ut den gruppens omsättning landar vi på 1 385 miljarder kronor under 2008.
SCB har konstaterat att hos de större företagen kommer lite drygt 18 procent av omsättningen från e-handel. Antar vi att fördelningen ser ungefär likadan hos de mindre företagen blir omsättning via e-handel 2008 drygt 249 miljarder kronor. Om vi därefter räknar upp siffrorna till 2009 års nivå med hjälp av HUI:s tillväxt på 8,1 procent får vi resultatet 269 miljarder kronor. Det får anses vara lågt räknat, då relativt många av småföretagarna enbart sysslar med e-handel.
Det finns alltså anledning att tro att mer än 18 procent av omsättningen kommer från e-handel. Vår uträkning är en konstruktion som saknar vetenskapligt stöd men i de här sammanhangen är det en kvalificerad gissning så god som någon.
slutsats: Enligt våra egna beräkningar är det rimligt att anta att de svenska småföretagarna omsatte minst 249 miljarder kronor via e-handel under 2009.
C2C-handeln
Handeln mellan konsumenter på nätet, C2C, har vuxit till sig ordentligt under de senaste åren och borde rimligtvis bidra med en rejäl slant till den svenska e-handeln. Auktionssajten Tradera har, enligt egna uppgifter, i dagsläget över 2 miljoner medlemmar och fler än 3 miljoner besökare i månaden.
En normal dag finns det över 900 000 aktiva auktioner på Tradera. Hur mycket pengar som handeln på Tradera omsätter kan man dock inte gå ut med.
–Vi får inte särredovisa våra resultat eftersom vi är en del av Ebay, säger Anna Chrona, PR & Brand Manager på Tradera.
Hur mycket svenskarna handlar för på annonssajter som Blocket har vi valt att inte undersöka då den handel som bedrivs där sällan är e-handel i bemärkelsen transaktioner eftersom de inte sker elektroniskt.
Slutsats: Då vi inte har några trovärdiga siffror att grunda våra antaganden på tvingas vi utelämna C2C-handeln – men vi kan konstatera att det troligtvis rör sig om betydande summor.
Större företag
I SCB:s undersökning Företagens användning av IT 2009 kan vi läsa att det totala värdet av e-handeln 2008 är knappt 1 000 miljarder kronor. Lägger vi på HUI:s tillväxt på 8,1 procent får vi ett resultat på 1 081 miljarder för 2009. Att SCB:s siffror är så pass mycket högre än dem vi hittar i de övriga undersökningarna beror dels på att SCB har en vidare definition av e-handel, dels på att SCB undersöker fler delar av handeln.
Det framgår av undersökningen att vart femte företag med tio anställda eller fler sysslar med e-handel. Omkring 20 procent av företagen i undersökningen tar emot beställningar motsvarande en procent eller mer av omsättningen. För fyra procent av företagen kommer större delen – 50 procent eller mer – av omsättningen från e-handel, skriver SCB.
Man kommer även fram till att totalt sett, bland företag med tio anställda eller fler, kommer cirka 18 procent av omsättningen från e-handel. SCB konstaterar också att: ”Lite drygt 5 procent av företagens omsättning kommer från e-handel via en hemsida och drygt 12 procent via automatiserat informationsutbyte (såsom EDI).”
Slutsats: Det är rimligt att anta att svenska företag med tio anställda eller fler omsatte drygt 1 081 miljarder kronor via e-handel under 2009.
Finansiell e-handel
SCB uteslöt undersökningsområdet finansiell verksamhet ur sin undersökning då de ansåg att resultaten blev för osäkra. Och det är svårt med definitionerna, det vittnar de om som vi har pratat med under vår jakt på en kvalificerad gissning av hur mycket den finansiella sektorn omsätter på nätet.
–Det går inte att prata om omsättning när man talar om finansiell verksamhet på nätet. Säg att du köper en symaskin för 3 000 kronor, då har du omsatt
3 000 kronor. Köper du en fond för 30 000 har du egentligen inte omsatt 30 000 kronor, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.
Inte heller Jonas Burvalls, pressansvarig på Nordnet, har något rakt svar på frågan om storleken på den finansiella sektorns e-handel.
–Jag kan inte svara på det. Det är en gränsdragningsfråga: håller vi på Nordnet bara på med e-handel? Och hos de stora bankerna är det oklart vad som är e-handel.
Svenska Bankföreningen är en branschorganisation för banker samt de finansbolag och bostadsinstitut som ingår i bankkoncernerna. Den för statistik och tar fram publikationer som berättar om förhållanden på den svenska bankmarknaden. Men några uppgifter om finanssektorns e-handel har den inte för tillfället.
–Vi hade tidigare siffror för bankernas internetbanksavtal men det har vi slutat med då de inte säger så mycket. Det finns nästan 8 miljoner internetbanksavtal i Sverige. Det var kul att se i början hur snabbt det växte. Men när det gäller e-handel så har vi inga uppgifter, säger Lena Barkman, presschef på Bankföreningen.
När internetworld för tre år sedan gjorde motsvarande kartläggning för 2006 räknade vi upp omsättningen från den finansiella sektorn från en tidigare undersökning av SCB. Då kom vi fram till att omsättningen 2006 var 36 miljarder kronor – ett osäkert resultat, men en uppgift som i grund och botten bygger på branschens egna uppgifter.
Gör vi ett räkneexperiment där vi antar att den finansiella e-handeln följt den övriga e-handeln och räknar upp resultatet med den tillväxt HUI tagit fram för detaljhandeln landar vi på drygt 54 miljarder kronor.
Slutsats: Vi hittar helt enkelt inga aktuella siffror om hur mycket den finansiella verksamheten omsatte på nätet under 2009. Men genom att räkna upp SCB:s gamla siffror får vi i alla fall en grov uppskattning på 54 miljarder kronor.
Handelns Utredningsinstitut, HUI, och Posten släpper kvartalsvis rapporten E-barometern som avslöjar hur det går för detaljhandeln, Dibs e-handelsindex ger oss regelbundet en bra uppfattning om hur det är ställt med handeln inom B2C-handeln, och Statistiska centralbyrån, SCB, gör varje år en stor undersökning där de svenska företag som har fler än nio anställda får berätta hur mycket deras e-handel omsätter.
Men ingen rapporterar om hur mycket hela den svenska e-handeln är värd 2009. Förrän nu. Vi har lyft på alla stenar och lagt till de bitar som fattas i pusslet och kan nu konstatera att den svenska e-handeln 2009 var värd inte mindre än 1 388 miljarder kronor.
När vi gjorde samma kartläggning för tre år sedan omsatte e-handeln 790 miljarder kronor. Det innebär att e-handeln har vuxit med 75 procent på bara tre år.
Den största pusselbiten och de siffror som vi använder som grund när vi ger oss på att räkna på den totala svenska e-handeln är resultatet från SCB:s undersökning ”Företagens användning av IT 2009”. Där kan vi läsa att det totala värdet av e-handeln 2008 är knappt 1 000 miljarder kronor. Men då är inte redovisningsgrupperna finansiell verksamhet samt spel- och vadhållningsverksamhet inräknat. (I rutan på nästa uppslag hittar du alla SCB:s redovisningsgrupper.)
Frågorna om e-handel har heller inte ställts till de företag som har färre än tio anställda. Dessutom borde e-handeln C2C, den mellan konsumenter, läggas till för att få en komplett bild av den svenska e-handeln. För att få tag på de saknade pusselbitarna har vi pratat med några av de mest insatta personerna i branschen.
Spel och vadhållning
Undersökningsområdet spel- och vadhållningsverksamhet kan grovt delas upp i två delar: gambling och gaming. Den svenska spelmarknaden, gambling, omsätter enligt Svenska Spels beräkningar uppskattningsvis 18,5 miljarder kronor netto varav 4,1 miljarder kronor kommer från nätet.
– 4,1 miljarder är det vi kallar nettoomsättningen för den svenska spelmarknaden online, det vill säga det som spelbolagen drar in eller det som svenskarna förlorar på spel på nätet, förklarar Martin Johansson, senior marknadsanalytiker på Svenska Spel.
Av de 4,1 miljarderna kommer cirka 2,3 miljarder kronor från aktörer som har tillstånd från Lotteriinspektionen, enligt honom.
Gamingbiten är lite svårare att uppskatta. Martin Lindell, analytiker och informatör på Dataspelsbranschen, har inga siffror på hur mycket dataspelen omsätter på nätet i Sverige. Men väl en uppfattning om hur stor den globala marknaden är.
–Enligt analysföretaget DFC var den globala marknaden för pc-spel 2008 11 miljarder dollar. Bryter vi ner det till onlinespel och kikar på regionen Europa, Mellanöstern och Afrika har vi en omsättning på 860 miljoner dollar.
– En konsumentundersökning från analysföretaget NPD visar att cirka tio procent av konsolspelsförsäljningen i USA var digital under tredje kvartalet 2009. Vi räknar med att det är ungefär samma siffra för Sverige, berättar Martin Lindell.
Det skulle innebära att under 2009 såldes knappt 400 000 spel via Xbox Live Arcade, Playstation Network och Wiiware/Virtual Console i Sverige.
Slutsats: Spelbranschen omsätter minst 4,1 miljarder kronor. Till det kommer den del vi kallar gaming, men som vi inte räknar med i totalsumman över e-handeln eftersom ingen kan ge oss en kvalificerad uppskattning.
Småföretag
Att Sveriges småföretagare uteslutits ur just den del av SCB:s undersökning som rör e-handel förklaras bland annat med att frågorna kan uppfattas som svåra.
–Vi har valt att inte ställa dessa frågor, framför allt på grund av uppgiftslämnarbördan. Många företag upplever de frågorna som besvärliga och har haft svårt att lämna uppgifter. Vi har även fått indikationer på att definitionen uppfattas olika från olika uppgiftslämnare vilket ger osäkra resultat, säger Ingrid Persson på SCB.
SCB kommer troligtvis inte att undersöka e-handeln hos de mindre företagen nästa år heller, men är inte främmande för att ändra upplägget längre fram.
– Vi arbetar med att förbättra frågorna och definitionen. Jag får också intrycket att företagens uppföljning av e-handel också blivit bättre över åren, säger Ingrid Persson.
I vår jakt efter den saknade pusselbit som småföretagarna utgör har vi bland annat pratat med Eric Wallin, vd för Dibs Payment Services. Dibs är leverantör av betalningslösnin-
gar för e-handel.
Hur mycket skulle du uppskatta att småföretagarna omsatte på nätet 2009?
– Av de 12 000 butiker som är anslutna till oss finns allt från stora välkända företag till mer okända men nischade småbutiker. Men jag skulle säga att huvuddelen är små företag. Men det är omöjligt att säga hur stor del av omsättningen de står för. Det har inte varit relevant för oss att göra den uppdelningen – eftersom bolagens totala omsättning inte alltid står i relation till hur mycket av deras försäljning som sker via nätet. Det vill säga, vi ser små aktörer som har stor del av sin omsättning på nätet och vice versa, säger Eric Wallin.
Enligt dibs e-handelsindex, en undersökning som företaget M3 har gjort för Dibs räkning, var den nordiska e-handeln mellan företag och konsumenter, B2C, värd 177,7 miljarder kronor 2009. Sverige stod för cirka 54 miljarder. Antalet e-handelstransaktioner i Norden ökade med 25 procent i december i fjol jämfört med samma period 2008.
–Vi har en hög tillväxtfaktor i Sverige. Och det som händer nu är att e-handeln inte längre enbart handlar om handel, utan även andra typer av tjänster som kan levereras via nätet. Vi har exempelvis skrivit ett avtal med det danska skatteverket och allt fler myndigheter och organisationer börjar att bygga nättjänster. Det visar tydligt att människor vill använda nätet. Vi är trygga nu och redo att gör mer än att bara köpa skivor och elektronik, säger Eric Wallin.
På svenska Skatteverket har man också svårt att uppskatta hur stor e-handeln är bland de mindre företagen, men man har en idé om hur stor den totala e-handeln var 2009.
–Vi har ännu inte hittat någon bra modell för att beräkna vad småföretagarna omsätter på nätet. Men jag tror inte att den totala e-handeln B2C var under 100 miljarder kronor. Vi räknar med att den låg på 109 miljarder 2009, berättar Dag Hardyson på Skatteverket.
Att Skatteverkets uppskattning är nästan dubbelt så stor som Dibs beror bland annat på att Skatteverket inkluderar fler branscher i sina beräkningar. Till exempel är den finansiella sektorn inräknad i Skatteverkets resultat.
Enligt e-barometern från Handelns utredningsinstitut och Posten tog e-handeln i detaljhandeln fart under sista kvartalet 2009. I den rapporten noterades en ökning på 15,4 procent för fjärde kvartalet. HUI undersöker endast detaljhandeln vilket inte inkluderar exempelvis resor och biljetter.
E-handeln för 2009 omsatte 22,1 miljarder kronor, enligt HUI, vilket är 4,2 procent av försäljningen i den totala detaljhandeln, och tillväxten låg på 8,1 procent. Hur stor del av omsättningen som kom från småföretagarna är dock oklart.
–Vi redovisar e-handeln på en totalnivå. Vi särredovisar vare sig bransch eller företagsstorlek. Det finns många företag som säljer på nätet men det är inte alla som omsätter. Ta de tre stora företagen i en bransch så hittar du ofta största delen av omsättningen för den branschen där, säger Jonas Arnberg på HUI.
–Det är svårt för de små att konkurrera. Är du nischad klarar du dig men annars blir det svårt. Nätet ger möjligheter men det innebär inte att alla blir framgångsrika, fortsätter han.
Att HUI:s siffror skiljer sig en del från andra rapporter som exempelvis Dibs e-handelsinex förklarar Jonas Arnberg med att man mäter olika områden, men också med att definitionerna skiljer sig åt. Han påpekar att man måste vara ödmjuk inför resultaten:
– Det är en relativt ny bransch och det är svårt att följa utvecklingen hela tiden.
Utan napp i branschen ger vi oss på ett eget räkneexperiment. Enligt SCB finns 641 575 företag i Sverige med upp till nio anställda. Bryter vi ut samma undersökningsgrupp ur SCB:s rapport och räknar ut den gruppens omsättning landar vi på 1 385 miljarder kronor under 2008.
SCB har konstaterat att hos de större företagen kommer lite drygt 18 procent av omsättningen från e-handel. Antar vi att fördelningen ser ungefär likadan hos de mindre företagen blir omsättning via e-handel 2008 drygt 249 miljarder kronor. Om vi därefter räknar upp siffrorna till 2009 års nivå med hjälp av HUI:s tillväxt på 8,1 procent får vi resultatet 269 miljarder kronor. Det får anses vara lågt räknat, då relativt många av småföretagarna enbart sysslar med e-handel.
Det finns alltså anledning att tro att mer än 18 procent av omsättningen kommer från e-handel. Vår uträkning är en konstruktion som saknar vetenskapligt stöd men i de här sammanhangen är det en kvalificerad gissning så god som någon.
slutsats: Enligt våra egna beräkningar är det rimligt att anta att de svenska småföretagarna omsatte minst 249 miljarder kronor via e-handel under 2009.
C2C-handeln
Handeln mellan konsumenter på nätet, C2C, har vuxit till sig ordentligt under de senaste åren och borde rimligtvis bidra med en rejäl slant till den svenska e-handeln. Auktionssajten Tradera har, enligt egna uppgifter, i dagsläget över 2 miljoner medlemmar och fler än 3 miljoner besökare i månaden.
En normal dag finns det över 900 000 aktiva auktioner på Tradera. Hur mycket pengar som handeln på Tradera omsätter kan man dock inte gå ut med.
–Vi får inte särredovisa våra resultat eftersom vi är en del av Ebay, säger Anna Chrona, PR & Brand Manager på Tradera.
Hur mycket svenskarna handlar för på annonssajter som Blocket har vi valt att inte undersöka då den handel som bedrivs där sällan är e-handel i bemärkelsen transaktioner eftersom de inte sker elektroniskt.
Slutsats: Då vi inte har några trovärdiga siffror att grunda våra antaganden på tvingas vi utelämna C2C-handeln – men vi kan konstatera att det troligtvis rör sig om betydande summor.
Större företag
I SCB:s undersökning Företagens användning av IT 2009 kan vi läsa att det totala värdet av e-handeln 2008 är knappt 1 000 miljarder kronor. Lägger vi på HUI:s tillväxt på 8,1 procent får vi ett resultat på 1 081 miljarder för 2009. Att SCB:s siffror är så pass mycket högre än dem vi hittar i de övriga undersökningarna beror dels på att SCB har en vidare definition av e-handel, dels på att SCB undersöker fler delar av handeln.
Det framgår av undersökningen att vart femte företag med tio anställda eller fler sysslar med e-handel. Omkring 20 procent av företagen i undersökningen tar emot beställningar motsvarande en procent eller mer av omsättningen. För fyra procent av företagen kommer större delen – 50 procent eller mer – av omsättningen från e-handel, skriver SCB.
Man kommer även fram till att totalt sett, bland företag med tio anställda eller fler, kommer cirka 18 procent av omsättningen från e-handel. SCB konstaterar också att: ”Lite drygt 5 procent av företagens omsättning kommer från e-handel via en hemsida och drygt 12 procent via automatiserat informationsutbyte (såsom EDI).”
Slutsats: Det är rimligt att anta att svenska företag med tio anställda eller fler omsatte drygt 1 081 miljarder kronor via e-handel under 2009.
Finansiell e-handel
SCB uteslöt undersökningsområdet finansiell verksamhet ur sin undersökning då de ansåg att resultaten blev för osäkra. Och det är svårt med definitionerna, det vittnar de om som vi har pratat med under vår jakt på en kvalificerad gissning av hur mycket den finansiella sektorn omsätter på nätet.
–Det går inte att prata om omsättning när man talar om finansiell verksamhet på nätet. Säg att du köper en symaskin för 3 000 kronor, då har du omsatt
3 000 kronor. Köper du en fond för 30 000 har du egentligen inte omsatt 30 000 kronor, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.
Inte heller Jonas Burvalls, pressansvarig på Nordnet, har något rakt svar på frågan om storleken på den finansiella sektorns e-handel.
–Jag kan inte svara på det. Det är en gränsdragningsfråga: håller vi på Nordnet bara på med e-handel? Och hos de stora bankerna är det oklart vad som är e-handel.
Svenska Bankföreningen är en branschorganisation för banker samt de finansbolag och bostadsinstitut som ingår i bankkoncernerna. Den för statistik och tar fram publikationer som berättar om förhållanden på den svenska bankmarknaden. Men några uppgifter om finanssektorns e-handel har den inte för tillfället.
–Vi hade tidigare siffror för bankernas internetbanksavtal men det har vi slutat med då de inte säger så mycket. Det finns nästan 8 miljoner internetbanksavtal i Sverige. Det var kul att se i början hur snabbt det växte. Men när det gäller e-handel så har vi inga uppgifter, säger Lena Barkman, presschef på Bankföreningen.
När internetworld för tre år sedan gjorde motsvarande kartläggning för 2006 räknade vi upp omsättningen från den finansiella sektorn från en tidigare undersökning av SCB. Då kom vi fram till att omsättningen 2006 var 36 miljarder kronor – ett osäkert resultat, men en uppgift som i grund och botten bygger på branschens egna uppgifter.
Gör vi ett räkneexperiment där vi antar att den finansiella e-handeln följt den övriga e-handeln och räknar upp resultatet med den tillväxt HUI tagit fram för detaljhandeln landar vi på drygt 54 miljarder kronor.
Slutsats: Vi hittar helt enkelt inga aktuella siffror om hur mycket den finansiella verksamheten omsatte på nätet under 2009. Men genom att räkna upp SCB:s gamla siffror får vi i alla fall en grov uppskattning på 54 miljarder kronor.
Bara att köra på. - (Mr H-son) 2010-04-14 12:10