Teater känns spontant som ett perfekt råmaterial för att bygga spännande sajter kring. Det är mycket färg, rörelse och dramatik. Och det är en spännande utmaning att fånga teaterns intima och konstnärliga tilltal och lyckas förmedla detta digitalt.
Så det var med stor entusiasm vi gav oss på nätet för att ta reda på hur väl teatrarna lyckats. Vi ställde oss frågor som: Hur bra är teatrarna på att sälja? Hur använder de sin webb? Lyckas de skapa mervärden med hjälp av sajten?
Vi undrade också hur sajterna speglar själva verksamheten? Lyckas de väcka teaterlusten? Lockar de till spontanköp av biljetter? Hur byggs våra förväntningar upp inför teaterbesöket? Kan besöket till och med bli en slags förspel till den stora teaterupplevelsen?
Vi har kikat närmare på stadsteatrarna i Sveriges största kommuner* – Stockholms Stadsteater, Göteborgs Stadsteater, Malmö Stadsteater, Uppsala Stadsteater, Östgötateatern (bytte namn från Linköpings Stadsteater 1980) och Helsingborgs Stadsteater.
De granskade sajterna har inte helt oväntat till stor del samma typ av innehåll, men presentationen och strukturen skilde sig åt en hel del. På de sajter som fick högst betyg blev vi riktigt inspirerade och hos de andra upplevde vi besöket som trevligt men det var långt ifrån en försmak på den kommande teaterupplevelsen.
Hos testets vinnare, Uppsala stadsteater, var det stundtals inte långt från att vi nästan kunde höra publikens förväntansfulla mummel. Och testets tvåa, Malmö Stadsteater, bjöd på en webbupplevelse som helt klart var värdig den anrika verksamheten.
Samtliga sajter saknade dock något som är väldigt viktigt i teatervärlden – publiken. Ingenstans kunde vi hitta ett värdigt forum för den grupp som utgör hela förutsättningen för teaterns existens. Inte ska väl teaterrecensioner vara förbehållna kultursidorna? Borde inte teatrarna, liksom de flesta andra aktörer som säljer upplevelser redan gjort, släppa in sina kunder på sajten?
Teaterbesökarnas egna recensioner skulle så klart ge värde både för de andra besökarna och för ensemblen. Kanske kunde publiken även få ett eget litet hörn där de kan diskutera teater och utbyta erfarenheter.
* Örebro och Västerås är Sveriges femte respektive sjätte största kommuner men där finns ingen stadsteater.
Så det var med stor entusiasm vi gav oss på nätet för att ta reda på hur väl teatrarna lyckats. Vi ställde oss frågor som: Hur bra är teatrarna på att sälja? Hur använder de sin webb? Lyckas de skapa mervärden med hjälp av sajten?
Vi undrade också hur sajterna speglar själva verksamheten? Lyckas de väcka teaterlusten? Lockar de till spontanköp av biljetter? Hur byggs våra förväntningar upp inför teaterbesöket? Kan besöket till och med bli en slags förspel till den stora teaterupplevelsen?
Vi har kikat närmare på stadsteatrarna i Sveriges största kommuner* – Stockholms Stadsteater, Göteborgs Stadsteater, Malmö Stadsteater, Uppsala Stadsteater, Östgötateatern (bytte namn från Linköpings Stadsteater 1980) och Helsingborgs Stadsteater.
De granskade sajterna har inte helt oväntat till stor del samma typ av innehåll, men presentationen och strukturen skilde sig åt en hel del. På de sajter som fick högst betyg blev vi riktigt inspirerade och hos de andra upplevde vi besöket som trevligt men det var långt ifrån en försmak på den kommande teaterupplevelsen.
Hos testets vinnare, Uppsala stadsteater, var det stundtals inte långt från att vi nästan kunde höra publikens förväntansfulla mummel. Och testets tvåa, Malmö Stadsteater, bjöd på en webbupplevelse som helt klart var värdig den anrika verksamheten.
Samtliga sajter saknade dock något som är väldigt viktigt i teatervärlden – publiken. Ingenstans kunde vi hitta ett värdigt forum för den grupp som utgör hela förutsättningen för teaterns existens. Inte ska väl teaterrecensioner vara förbehållna kultursidorna? Borde inte teatrarna, liksom de flesta andra aktörer som säljer upplevelser redan gjort, släppa in sina kunder på sajten?
Teaterbesökarnas egna recensioner skulle så klart ge värde både för de andra besökarna och för ensemblen. Kanske kunde publiken även få ett eget litet hörn där de kan diskutera teater och utbyta erfarenheter.
* Örebro och Västerås är Sveriges femte respektive sjätte största kommuner men där finns ingen stadsteater.
