Luis von Ahn är hjärnan bakom bland annat Captcha-systemet och GWAP.

I Sverige har kultursidorna under våren debatterat geniets vara eller icke vara. Mannen, jo, alltid en man, som genom mystisk kontakt med en högre sanning förmår det ingen annan förmår. En romantisk rest från 1800-talet, kom man fram till. Ingen människa är en ö, och den högre sanningen är bara humbug.

Men det vet redan Luis von Ahn, entreprenör och professor i datavetenskap vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh.

– Du själv kommer inte ensam att lösa problemen på bästa sätt. Detta är en insikt som webben har varit bra på att utveckla. Och några av de mest framgångsrika företagen på nätet har sett till att låta andra, utanför företaget, stå för innovationerna.

Det säger mannen som blev professor innan han nått 30 års ålder, och som dessutom tilldelats priset MacArthur Fellows Program, populärt kallat ”genipriset” i USA.

– MacArthur-priset har gjort att en del människor etiketterar mig som geni, men jag vet inte riktigt vad det ordet betyder.

Nu arbetar han med sitt största projekt hittills. Ledig från att undervisa vid universitetet hade Luis von Ahn planerat lansering lagom till sommaren. Nu ser det ut att bli i augusti, eller rent av september.

– Av någon anledning tar allt dubbelt så lång tid som man tror, även om man tar med det i beräkningen, ursäktar han sig.

Hans första stora projekt som entreprenör var att för tio år sedan bringa ordning i kaoset som följde av spamrobotar. Företag som erbjöd gratis mejlservice via webben kapades av spamrobotarna som genom att systematiskt upprätta tusentals konton kunde skicka miljoner och åter miljoner skräppostmeddelanden om dagen.

Tjänsterna behövde lära sig skilja på mänskliga användare och datorprogram, och den då 20-årige doktoranden Luis von Ahn hittade tillsammans med några kollegor en lösning. Datorer är dåliga på att avläsa innehållet i bilder. Genom att vid registreringen testa om varje besökare kunde tolka en bild med skeva och brusiga bokstäver kunde spamrobotarna motas vid grind, medan mänskliga användare enkelt klarade testet och kunde passera. Systemet kallas Captcha och har blivit en av de mest använda metoderna mot spam.

Men historien slutar inte där. Luis von Ahns forskningsområde är human computation, i allmänt tal crowdsourcing. Det går enkelt ut på att med hjälp av internet mobilisera stora skaror människor som gemensamt, med datorer som verktyg, löser problem som datorer inte klarar av, och samtidigt bidrar till att göra internet smartare.
Alltså: Fråga inte vad din dator kan göra för dig, fråga vad du kan göra för din dator.

Under mitten av 00-talet började Luis von Ahn fundera över hur många Captcha människor världen över skrev in varje dag. Summan han kom fram till var 200 miljoner.

Genom att anta att det i snitt tar tio sekunder att tyda bokstäverna och skriva in dem i det tillhörande fältet, och därmed bli godkänd som människa, räknade han också ut att den internetanvändande delen av mänskligheten spenderade ungefär en halv miljon timmar varje dag, bara med att skriva in dessa meningslösa tecken.Ett enormt resursslöseri.

– Jag började få dåligt samvete och tänkte att vi borde komma på ett sätt att få människor att använda den här tiden till något bra, säger Luis von Ahn.

2006 utvecklade han uppföljaren ReCaptcha. Sedan förra året ägs tjänsten av Google, och de förvanskade tecken som skickas ut är bland annat ord från inskannade böcker i Googles bokprojekt som datorerna inte klarat av att digitalisera.

Denna uppgift lämnas alltså över till miljoner användare av till exempel Facebook och Twitter, som varje gång de bekräftar att de är människor också hjälper Google att tolka gammalt suddigt tryck och omvandla det till digital text.

När vi pratar är Luis von Ahn just i färd med att dirigera om den sista delen av trafiken som ReCaptcha genererar till Googles servrar.

Det är inte första gången gången han gör affärer med Google. 2006 sålde han en licens till ett spel där användarna samtidigt som de spelar hjälper till att förse bilder med metadata och därmed förbättra sökbarheten. Hur mycket pengar han har tjänat på de båda affärerna är hemligt.

Varje syssla som saknar ett övergripande mål är ett resursslöseri, särskilt om det sker kollektivt. Det tycks vara en grundinställning hos Luis von Ahn, som avslöjar att det hemliga, ännu ej sjösatta projektet också kommer att röra sig om crowdsourcing, men nu inom lärande.

– Detta är ett stort och outforskat område på nätet. Hittills har ingen varit särskilt framgångsrik med lärande på nätet. Jag tror det kommer att få ett enormt genomslag.

Där andra jobbar med att få datorer att göra det människor inte klarar av försöker du mobilisera människor att göra det som datorer inte behärskar. Finns det något i ditt sätt att tänka som också andra skulle kunna dra nytta av?

– Detta är ett till stora delar outforskat område. Och jag tror det förklarar varför vi har lyckats så bra med våra projekt. De flesta tänker, som du säger, tvärtom. Vanligtvis när det finns något som till stora delar är outforskat finns det pengar att tjäna.

Skulle du råda entreprenörer på internet att utforska crowdsourcing mer?
– I så fall är det dags nu. Om tre år kommer varenda kotte att ha utforskat det här.

Hur kan svenska företag på nätet använda sig av crowdsourcing?
– Det finns en massa att göra här. Många framgångsrika startups har varit väldigt duktiga på att använda massan av användare till att göra saker som de annars hade fått betala för. Ta till exempel hur Facebook översatte sitt användargränssnitt till andra språk genom att låta användarna göra det. Det är otroligt. Många företag spenderar miljontals dollar på att översätta användargränssnitt. Det är en enorm kostnad som man ofta inte tänker på. Men Facebook skapade istället ett system som lät vem som helst göra jobbet, och folk började göra det eftersom de älskar Facebook.

Vilket är ditt huvudsakliga råd till svenska
webbentreprenörer?
– Vad ni än skapar för typ av tjänst, låt den inte bäras upp av annonser. Jag vet inte den exakta andelen, men min gissning är att 95 procent av alla startups har en affärsidé som säger ”vi ska sätta annonser på vår tjänst”. Det finns ingen ekonomi i det här, och vid någon tidpunkt måste verkliga pengar komma in på nätet.

Det talas om ett vägskäl för internet. Att utvecklingen antingen går mot ett fortsatt öppet internet, eller mot ett mer slutet system, kontrollerat av dominanta aktörer. Vilken riktning tror du på?
– Det har verkligen förändrats bara det senaste året, framför allt med Apple. Förra året hade jag sagt öppet system, alla gånger. Men under det senaste året har det svängt och det är tydligt nu att det är de slutna systemen som växer snabbast. Vilket som kommer att vinna vet jag inte. Men Facebook och Apple har varit duktiga på att göra slutna system väldigt populära.

Och många ser det slutna systemet som ett mer effektivt sätt att tjäna pengar på …
– Det relaterar till det jag sa om annonser. Nu börjar vi se platser där folk faktiskt är beredda att betala pengar.

Vilken riktning föredrar du?
– Jag är kluven. Å ena sidan tror jag inte på annonser. Så med det i åtanke gillar jag utvecklingen med till exempel Iphone eller Ipad där verklig försäljning möjliggjorts. Å andra sidan gillar jag tanken med ett internet som är öppet och fritt.

Om du ser till möjligheten att skapa nya innovationer, känns inte ett öppet internet mer kreativt?
– Jo, så känner jag med, men om det finns mer pengar i det slutna systemet tror jag att även det slutna systemet kommer att generera många innovationer. Jag menar, innovationerna följer ofta pengarna.

Ingen människa är en ö. Inget företag heller. Internet har öppnat för unika möjligheter för utbyten, och för att dra nytta av det ser Luis von Ahn en egenskap som kanske är viktigare än någon annan: ödmjukhet.

– Det finns alltid smartare människor än du utanför ­företaget, och man måste på något sätt fundera ut hur de kan bidra.

Fakta


Ålder: 30
Bor: Pittsburgh, Pennsylvania i USA
Arbete: Professor i datavetenskap på Carnegie Mellon University i Pittsburgh
Aktuell: Lanserar sitt största och än så länge hemliga crowdsourcing-projekt i augusti/september.
__________________________________________________

Captcha: Säkerhetslösning som avgör om en användare på internet är en människa eller ett datorprogram.
ReCaptcha: Bygger på samma principer som Captcha, men bidrar samtidigt till att digitalisera böcker och tidningar. Köptes av Google hösten 2009.
GWAP: Står för ”games with a purpose”. En spelportal där spelarna samtidigt som de spelar hjälper till att etikettera bilder, musik och filmer.
ESP Game: Ett av spelen som ingår i GWAP. Spelarna förser bilder på nätet med metadata. Google har köpt licens till spelet.
__________________________________________________


Håll dig borta från annonser 

– Det krävdes 280 miljoner användare innan Facebook kunde nå vinst. Oavsett vilket projekt du startar kommer du förmodligen inte att få 280 miljoner användare.
Låt andra göra jobbet 
– Se hur Apple har gjort med sina applikationer. De skapar inga appar själva, utan bara plattformen för dem. Allt det verkligt häftiga har sedan skapats av andra.
Försök inte återuppfinna hjulet 
– För fem år sedan var du tvungen att bygga allt själv. Nu kan du starta en tjänst på mycket kortare tid genom att använda dig av redan befintliga byggstenar.