Hur dina skattepengar används kan du få en inblick i på sajten Govdata.se. Det är en tjänst som visar myndighetstransaktioner. Här hittar du transaktionsuppgifter för specifika myndigheter samt vilka företag som myndigheterna köpt tjänster av.
Grundaren Jonas Lejon är entreprenör med många webbtjänster bakom sig. Han skapade bland annat mikrobloggtjänsten Bloggy och ett gäng smarta blogg-, sök-, backup- och krypteringstjänster.
Enligt Jonas Lejon går Govdata.se att använda som ett business intelligence-verktyg för att se hur ett företags konkurrenter debiterar olika myndigheter, men det kan också vara intressant att kontrollera hur skattepengarna används. Den sökbara datamängden på sajten hämtas från 70 olika myndigheter.
– Govdata täcker i dagsläget 95 procent av alla myndighetsutgifter vilket är cirka 30 miljoner utbetalningar sedan 2003, säger Jonas Lejon.
Affärsmodellen bygger på annonsintäkter och samarbeten.
– Från början sålde jag uppgifter som omfattade mer än en viss mängd information, men det var emot min filosofi och mer ett experiment eftersom jag aldrig sålt information på det sättet tidigare. Jag använder nu annonser i stället vilket lönar sig bättre och betyder mindre administration. Jag satsar även på att försöka få till samarbeten med webbtjänster som vill bygga ett mervärde till nuvarande uppgifter om exempelvis företag.
En av de största utmaningarna för den som vill bygga tjänster baserade på öppna data från myndigheter är att faktiskt hitta dem, enligt Jonas Lejon. Han tycker inte att man ska vara rädd för att fråga efter informationen och stå på sig när man inte genast får det man vill ha.
– Specificera exakt vilken information du vill få ut och begär att få den elektroniskt. Tyvärr måste myndigheterna inte lämna ut information och handlingar elektroniskt i dagsläget, men det kommer eventuellt att ändras om några månader.
Det är även viktigt att känna till vilka lagar och förordningar som gäller för den information du vill använda.
Vad tror du kommer hända framöver?
– Jag tror att myndigheterna sakta men säkert skärper sig och ser fördelen med att dela med sig av informationen på ett lätt och tillgängligt sätt eftersom det gynnar oss alla. Redan några dagar efter att den nya PSI-lagen införts så var några myndigheter snabba på att uppdatera sina webbsidor med information om PSI-lagen.
PSI-lagen trädde i kraft 1 juli i år och innebär i korthet att myndigheter inte får begränsa tillgången till sin information så att det begränsar konkurrensen.
Jonas Lejon hoppas även att det inte bara är myndigheter som förstår styrkan i att öppna upp sina data.
– Även stora kommersiella företag och organisationer ser fördelen med transparens och att göra information tillgänglig, vilket så klart är bra eftersom offentlighetsprincipen inte gäller dem.
Jonas Lejon går och väntar på en ”killer app” baserad på öppna data. En tjänst som blir framgångsrik och som visar styrkan i utvecklingen att dela myndighetsinformation.
Finns det något som bromsar utvecklingen just nu?
– Myndigheterna har inte ensamrätt att använda informationen och många tjänstemän ser ut som frågetecken när rå information efterfrågas i digitalt format: ”Varför skulle någon vilja bearbeta eller använda denna information, du kan få den på papper. Fyra kronor per ark tack”.
– Min förhoppning är att vi snart kommer att se ett mer driv från myndigheterna för att skapa tjänster. Vilken myndighet blir först att utlysa en tävling?
Grundaren Jonas Lejon är entreprenör med många webbtjänster bakom sig. Han skapade bland annat mikrobloggtjänsten Bloggy och ett gäng smarta blogg-, sök-, backup- och krypteringstjänster.
Enligt Jonas Lejon går Govdata.se att använda som ett business intelligence-verktyg för att se hur ett företags konkurrenter debiterar olika myndigheter, men det kan också vara intressant att kontrollera hur skattepengarna används. Den sökbara datamängden på sajten hämtas från 70 olika myndigheter.
– Govdata täcker i dagsläget 95 procent av alla myndighetsutgifter vilket är cirka 30 miljoner utbetalningar sedan 2003, säger Jonas Lejon.
Affärsmodellen bygger på annonsintäkter och samarbeten.
– Från början sålde jag uppgifter som omfattade mer än en viss mängd information, men det var emot min filosofi och mer ett experiment eftersom jag aldrig sålt information på det sättet tidigare. Jag använder nu annonser i stället vilket lönar sig bättre och betyder mindre administration. Jag satsar även på att försöka få till samarbeten med webbtjänster som vill bygga ett mervärde till nuvarande uppgifter om exempelvis företag.
En av de största utmaningarna för den som vill bygga tjänster baserade på öppna data från myndigheter är att faktiskt hitta dem, enligt Jonas Lejon. Han tycker inte att man ska vara rädd för att fråga efter informationen och stå på sig när man inte genast får det man vill ha.
– Specificera exakt vilken information du vill få ut och begär att få den elektroniskt. Tyvärr måste myndigheterna inte lämna ut information och handlingar elektroniskt i dagsläget, men det kommer eventuellt att ändras om några månader.
Det är även viktigt att känna till vilka lagar och förordningar som gäller för den information du vill använda.
Vad tror du kommer hända framöver?
– Jag tror att myndigheterna sakta men säkert skärper sig och ser fördelen med att dela med sig av informationen på ett lätt och tillgängligt sätt eftersom det gynnar oss alla. Redan några dagar efter att den nya PSI-lagen införts så var några myndigheter snabba på att uppdatera sina webbsidor med information om PSI-lagen.
PSI-lagen trädde i kraft 1 juli i år och innebär i korthet att myndigheter inte får begränsa tillgången till sin information så att det begränsar konkurrensen.
Jonas Lejon hoppas även att det inte bara är myndigheter som förstår styrkan i att öppna upp sina data.
– Även stora kommersiella företag och organisationer ser fördelen med transparens och att göra information tillgänglig, vilket så klart är bra eftersom offentlighetsprincipen inte gäller dem.
Jonas Lejon går och väntar på en ”killer app” baserad på öppna data. En tjänst som blir framgångsrik och som visar styrkan i utvecklingen att dela myndighetsinformation.
Finns det något som bromsar utvecklingen just nu?
– Myndigheterna har inte ensamrätt att använda informationen och många tjänstemän ser ut som frågetecken när rå information efterfrågas i digitalt format: ”Varför skulle någon vilja bearbeta eller använda denna information, du kan få den på papper. Fyra kronor per ark tack”.
– Min förhoppning är att vi snart kommer att se ett mer driv från myndigheterna för att skapa tjänster. Vilken myndighet blir först att utlysa en tävling?


Bra första ansats. - (RoffeR) 2010-11-10 19:14