Av
När Malin Dellgran började jobba på Lunds universitet för två år sedan fanns det bland annat ett bloggprojekt och en Facebook-sida, men det tillsattes inga resurser och ingen tog hand om sidan eller bloggarna. Det började efterfrågas en policy inom organisationen och det fanns behov av kanalstrategier.
– Jag vet inte hur det gick till, men de här frågorna hamnade i min inbox. Jag jobbade i ett stort webbprojekt då, säger Malin Dellgran.
För att reda ut vad som behövdes göras inom sociala medier kontaktade hon Kristin Heinonen, internetstrateg på webbyrån Good Old, för att få hjälp.
Vad Kristin Heinonen och Malin Dellgran tillsammans upptäckte var:
De såg också att universitet pratar med många målgrupper samtidigt och att den mixen inte fungerade.
– Det var dags att titta på en strategi. Det här är en kortversion av den, men utmaningen för universitetet var att våga välja bort målgrupper och nischa kommunikationen, säger Kristin Heinonen.
Kanalerna man valde att fokusera på var två sidor på Facebook för nationella och internationella studenter, och Twitter för medier och opinionsbildare.
Strategin i praktiken tog sig i uttryck genom:
– "Det är fritt fram, vill ni använda sociala medier gör det och här finns riktlinjer", säger Malin Dellgran om kommunikationen som gick ut till de anställda på Lunds universitet.
Organisationen bakom de olika kanalerna är att fakulteter och ämnesområden på Lunds universitet har egna Facebook-sidor och går in och svarar på de två övergripande sidorna.
Lärdomarna Malin Dellgran och Kristin Heinonen vill förmedla är att det tar lång tid att implementera arbetet med sociala medier i en traditionell organisation som Lunds universitet. Och att det måste finnas någon som är ansvarig.
– Nu har det börjat dyka upp sociala medier i nya tjänstebeskrivningar på Lunds universitet, säger Malin Dellgran.
– Det har krävt en del bearbetning av chefer och vi har kommit en bit på väg, men det är en lång väg att gå, säger hon.
Arbetet med sociala medier drog igång den 15:e februari och man fyrdubblade antal fans på två månader, fram till den 15:e april när ansökningarna till universitetet skulle vara inne. På Lunds universitet gick antal fans upp från 800 till 2 700 fans, på Lunds University från 1 172 fans till 6 000 fans.
– Aktiviteten på sidorna gick från 1 000 aktiva per månad till 10 000, och sidorna har blivit den 2:a och den 4:a viktigaste trafikdrivaren till sajten, säger Kristin Heinonen.
I dag når universitet rätt målgrupp med sina webbsatsningar, personer i åldrarna 18-24 år, och det har skett en ökning i yngre åldrar, antagligen gymnasister som tänker på vad de ska göra när de är stora. Arbetet har också lett till att medlemmar på Facebook-sidorna går in och hjälper till med att svara på frågor.
– Börjar sånt hända på era sidor då har ni ett community, säger Kristin Heinonen.
Malin Dellgran tar också upp officiell ton vs. Facebook-snack och jämför en strikt copy-text från en broschyr för universitetet med en Youtube-video, som är postad på Lunds universitets Facebook-sida, med det så kallade ”Delphi-vrålet” där studenter skriker ut sin tentaångest.
– Frågan är, kan vi som gammalt anrikt universitet länka till Youtube? Ja, det kan vi. Den här kommunikationen passar kanalen och målgruppen.
Ett annat exempel är en film om hur det är att vara student på Lunds universitet där en student gav feedback om att det borde finnas med information om studentinflytande. Universitetet kontaktade sedan henne för att göra en video.
– Det behövs inga stora resurser, bara en enkel kamera.
Kristin Heinonen och Malin Dellgran listar ett antal framgångsfaktorer för arbetet med sociala medier på Lunds universitet:
– Jag vet inte hur det gick till, men de här frågorna hamnade i min inbox. Jag jobbade i ett stort webbprojekt då, säger Malin Dellgran.
För att reda ut vad som behövdes göras inom sociala medier kontaktade hon Kristin Heinonen, internetstrateg på webbyrån Good Old, för att få hjälp.
Vad Kristin Heinonen och Malin Dellgran tillsammans upptäckte var:
- Universitetet applicerade ett traditionellt medietänk på nya kanaler
- Det fanns inget tydligt fokus
- Vem pratar med studenterna? Ingen, trots att de är huvudmålgruppen, förutom på en engelsk Facebook-sida där man pratade med utbytesstudenterna.
De såg också att universitet pratar med många målgrupper samtidigt och att den mixen inte fungerade.
– Det var dags att titta på en strategi. Det här är en kortversion av den, men utmaningen för universitetet var att våga välja bort målgrupper och nischa kommunikationen, säger Kristin Heinonen.
Kanalerna man valde att fokusera på var två sidor på Facebook för nationella och internationella studenter, och Twitter för medier och opinionsbildare.
Strategin i praktiken tog sig i uttryck genom:
- Utbildning med 75 personer
- Wiki med en guide till sociala medier
- Marknadsföring med Facebook Advertising – där de kunde rikta annonser för att få fans till Facebook-sidorna.
– "Det är fritt fram, vill ni använda sociala medier gör det och här finns riktlinjer", säger Malin Dellgran om kommunikationen som gick ut till de anställda på Lunds universitet.
Organisationen bakom de olika kanalerna är att fakulteter och ämnesområden på Lunds universitet har egna Facebook-sidor och går in och svarar på de två övergripande sidorna.
Lärdomarna Malin Dellgran och Kristin Heinonen vill förmedla är att det tar lång tid att implementera arbetet med sociala medier i en traditionell organisation som Lunds universitet. Och att det måste finnas någon som är ansvarig.
– Nu har det börjat dyka upp sociala medier i nya tjänstebeskrivningar på Lunds universitet, säger Malin Dellgran.
– Det har krävt en del bearbetning av chefer och vi har kommit en bit på väg, men det är en lång väg att gå, säger hon.
Arbetet med sociala medier drog igång den 15:e februari och man fyrdubblade antal fans på två månader, fram till den 15:e april när ansökningarna till universitetet skulle vara inne. På Lunds universitet gick antal fans upp från 800 till 2 700 fans, på Lunds University från 1 172 fans till 6 000 fans.
– Aktiviteten på sidorna gick från 1 000 aktiva per månad till 10 000, och sidorna har blivit den 2:a och den 4:a viktigaste trafikdrivaren till sajten, säger Kristin Heinonen.
I dag når universitet rätt målgrupp med sina webbsatsningar, personer i åldrarna 18-24 år, och det har skett en ökning i yngre åldrar, antagligen gymnasister som tänker på vad de ska göra när de är stora. Arbetet har också lett till att medlemmar på Facebook-sidorna går in och hjälper till med att svara på frågor.
– Börjar sånt hända på era sidor då har ni ett community, säger Kristin Heinonen.
Malin Dellgran tar också upp officiell ton vs. Facebook-snack och jämför en strikt copy-text från en broschyr för universitetet med en Youtube-video, som är postad på Lunds universitets Facebook-sida, med det så kallade ”Delphi-vrålet” där studenter skriker ut sin tentaångest.
– Frågan är, kan vi som gammalt anrikt universitet länka till Youtube? Ja, det kan vi. Den här kommunikationen passar kanalen och målgruppen.
Ett annat exempel är en film om hur det är att vara student på Lunds universitet där en student gav feedback om att det borde finnas med information om studentinflytande. Universitetet kontaktade sedan henne för att göra en video.
– Det behövs inga stora resurser, bara en enkel kamera.
Kristin Heinonen och Malin Dellgran listar ett antal framgångsfaktorer för arbetet med sociala medier på Lunds universitet:
- Förklara, förklara, förklara – visa dumpar och resultat
- Lyft eldsjälar, ge dem kunskap, verktyg och en välsignelse
- Ämnesexpert och organisationsexpert – använda interna resurser
- Lyft resultat internet – visa att det här funkar faktiskt
- Någon att fråga – "att ha en Malin"
