– Det lär finnas ett kinesiskt talesätt som lyder “May you live in interesting time”. Och det är ”interesting times” just nu. Vi lever i en värld av enorma datamängder, säger Mikael Haglund, IBM.
En del data omkring oss är så mycket och så färska att vi inte kan spara dem och analysera dem senare. Vi får se det som en fors där vi får plocka laxar när de far förbi, menar Mikael Haglund.
– Ta till exempel en elmätare. Förr avlästes de en gång i kvartalet, nu lämnar de information en gång i minuten.
Andra tillfällen då vi upptäcker att vi kan göra saker med automatik som inte människor kan göra kan hittas i sjukvården. En liten förtidigt född bebis är en uppkopplad människa. En vanlig läkare kan utgå från cirka fem fakta när han eller hon bedömer vad en person lider av. En uppkopplad bebis kan vi få information om innan vi ens kan se symptomen.
För några år sedan satt en av IBM:s forskningschefer och funderade över hur man skulle få folk att fatta vad man kan göra med ”big data”.
– Han tänkte att det vore bra om man kunde bygga ett system som var en sorts fråga svar-maskin. Något som liknar datorn i Star Trek, där man ställer en fråga rätt ut i ett rum och får svar från datorn.
Med inspiration av att hans barn ville titta på Jeopardy fick han tanken: Kan vi bygga en maskin som kan tävla i Jeopardy? Resultatet blev Watson, en dator som så småningom fick tävla med de två duktigaste Jeopardyspelarna. Watson krossade dem båda och vann tre gånger så mycket pengar.
– Men Watson är inte slutresultatet. Det är ett exempel på något vi aktivt tänker använda framöver, inte som med schackdatorn, som hamnade på museum, säger Mikael Haglund.
En uppföljning av Watson är system som, med information de får från olika håll, själva exempelvis kan hitta samband mellan olika produkter som folk köper i en butik och sedan kommer med förslag på hur produkterna ska placeras i butiken.
– Framtidens system är sådana som får input, fattar beslut och kommer med förslag. De slutgiltiga besluten tar människan.
Första användningsområdet för Watson kommer att vara inom sjukvården. Där är det förstås läkaren som fattar besluten, men efter samråd med Watson.
– Watson har redan börjat gå i sjukvårdsutbildning, säger Mikael Haglund.
Det viktiga är att systemet ger ett konkret svar när man frågar det något, i stället för att presentera en massa länkar och annan stor mängd information. Systemet kan också förklara varför det har kommit fram till just det här svaret.
– Vi har börjat bygga chip som fungerar som våra hjärnor. Vi kan i dag bygga självflygande flygplan. Tänk att planet själv kan upptäcka att hangardörren är halvt stängd, vika ihop sig och flyga igenom ändå i full fart. En sådan sak kan en svala, som har en liten ärthjärna, säger Mikael Haglund.
Han frågar publiken på Webbdagarna hur många av dem som har döpt sin mobiltelefon och får endast enstaka svar.
– Nej, det är inte många, vi har inte den relationen till vår telefon. Och ändå älskar vi den. Men det finns undersökningar som visar att 60 procent av dem som skaffade en robotdammsugare döper den och ser den som en familjemedlem, säger Mikael Haglund och drar slutsatsen att vi kan ha en personlig relation även till en dator.
– We are living in interesting times, som skulle ha varit magi för femtio år sedan. Det är bra och häftigt! avslutar han.
En del data omkring oss är så mycket och så färska att vi inte kan spara dem och analysera dem senare. Vi får se det som en fors där vi får plocka laxar när de far förbi, menar Mikael Haglund.
– Ta till exempel en elmätare. Förr avlästes de en gång i kvartalet, nu lämnar de information en gång i minuten.
Andra tillfällen då vi upptäcker att vi kan göra saker med automatik som inte människor kan göra kan hittas i sjukvården. En liten förtidigt född bebis är en uppkopplad människa. En vanlig läkare kan utgå från cirka fem fakta när han eller hon bedömer vad en person lider av. En uppkopplad bebis kan vi få information om innan vi ens kan se symptomen.
För några år sedan satt en av IBM:s forskningschefer och funderade över hur man skulle få folk att fatta vad man kan göra med ”big data”.
– Han tänkte att det vore bra om man kunde bygga ett system som var en sorts fråga svar-maskin. Något som liknar datorn i Star Trek, där man ställer en fråga rätt ut i ett rum och får svar från datorn.
Med inspiration av att hans barn ville titta på Jeopardy fick han tanken: Kan vi bygga en maskin som kan tävla i Jeopardy? Resultatet blev Watson, en dator som så småningom fick tävla med de två duktigaste Jeopardyspelarna. Watson krossade dem båda och vann tre gånger så mycket pengar.
– Men Watson är inte slutresultatet. Det är ett exempel på något vi aktivt tänker använda framöver, inte som med schackdatorn, som hamnade på museum, säger Mikael Haglund.
En uppföljning av Watson är system som, med information de får från olika håll, själva exempelvis kan hitta samband mellan olika produkter som folk köper i en butik och sedan kommer med förslag på hur produkterna ska placeras i butiken.
– Framtidens system är sådana som får input, fattar beslut och kommer med förslag. De slutgiltiga besluten tar människan.
Första användningsområdet för Watson kommer att vara inom sjukvården. Där är det förstås läkaren som fattar besluten, men efter samråd med Watson.
– Watson har redan börjat gå i sjukvårdsutbildning, säger Mikael Haglund.
Det viktiga är att systemet ger ett konkret svar när man frågar det något, i stället för att presentera en massa länkar och annan stor mängd information. Systemet kan också förklara varför det har kommit fram till just det här svaret.
– Vi har börjat bygga chip som fungerar som våra hjärnor. Vi kan i dag bygga självflygande flygplan. Tänk att planet själv kan upptäcka att hangardörren är halvt stängd, vika ihop sig och flyga igenom ändå i full fart. En sådan sak kan en svala, som har en liten ärthjärna, säger Mikael Haglund.
Han frågar publiken på Webbdagarna hur många av dem som har döpt sin mobiltelefon och får endast enstaka svar.
– Nej, det är inte många, vi har inte den relationen till vår telefon. Och ändå älskar vi den. Men det finns undersökningar som visar att 60 procent av dem som skaffade en robotdammsugare döper den och ser den som en familjemedlem, säger Mikael Haglund och drar slutsatsen att vi kan ha en personlig relation även till en dator.
– We are living in interesting times, som skulle ha varit magi för femtio år sedan. Det är bra och häftigt! avslutar han.

