Riksdagen.se är en sajt olik många andra. Kanske inte nödvändigtvis i hur den ser ut och fungerar, men när det handlar om sajtens uppdrag och roll är den minst sagt speciell. Målgruppen är alla svenskar och innehållet är ofta mycket komplext. Därför hade Anna Olderius, chef för webbsektionen på Riksdagsförvaltningens informationsenhet, och hennes kollegor en utmanande uppgift när sajten skulle byggas om och moderniseras.

I skrivande stund går det att klicka vidare från riksdagen.se till en beta­version av den nya sajten. En skarp lansering är planerad till vecka 2 2012.

– Riksdagens webbplats är en av landets viktigaste och största webbplatser om politik med fokus på riksdagens arbete och beslut. Det i sig är en särskild utmaning. Dokument- och dataflödet är stort och materialet är till stora delar komplext, säger Anna Olderius.

Eftersom användarna ofta går in på riksdagen.se för att söka information om politiska beslut och ärenden var sökfunktionen en central funktion att förbättra på den nya sajten.

– Våra användare vill kunna filtrera och begränsa sök­ningar. Nu går det att välja att söka på allt innehåll eller på ­lagar, ­dokument, ledamöter eller webb-tv. Det finns även en funktion för automatisk komplettering, autocomplete. En ­annan förbättring är att webb-tv-arkivet och det övriga innehållet på nya riksdagen.se kommer att ha en gemensam sökfunktion, säger Anna Olderius.

Andra viktiga områden var att underlätta för användarna att få insyn i och kunna bevaka riksdagens arbete och beslut.
– Det har varit viktigt att så tydligt och användbart som möjligt kunna presentera var ett ärende befinner sig i beslutsprocessen. Vi har kopplat samman dokument som hör ihop och gjort det möjligt att, utifrån varje dokument i beslutskedjan, även kunna se det relaterade materialet. En grafisk presentation visar var ett ärende befinner sig i beslutsprocessen. Det går också att se hur ledamöter och partier har röstat, säger Anna Olderius.

– Vi har även satsat på att utveckla fler möjligheter att bevaka riksdagens arbete och beslut. Ett nytt sätt är den nya kalendern som ger möjlighet att skapa sin egen kalender, utformad efter egna behov. Det går att importera hela eller delar av riksdagens kalender till sin egen digitala kalender i datorn eller i mobilen.

En del som Anna Olderius och kollegorna är stolta över är data.riksdagen.se – en källa för öppna data från riksdagen. Där kan utvecklare få tillgång till data att bygga egna tjänster och applikationer utifrån.

Tillgänglighet för alla användare har varit en viktig fråga i arbetet med den nya sajten.
– Inte minst viktigt har det varit att förbättra webbplatsen när det gäller att stötta fler olika typer av inlärningsstilar genom att kombinera text med fler bilder och videoklipp. Här kommer också den stora satsningen på webb-tv in.

Webb-tv har varit en prioriterad del i den nya sajten. Att erbjuda inspelningar och direktsändningar från riksdagen är en viktig uppgift.
– Webb-tv-systemet är helt nytt och rör alla steg, från den signal som går ut från riksdagens kammare till systemen för hur sändningen ­lagras och hur den slutligen presenteras på webbplatsen. Varje webb-tv-klipp kommer att visas i ett sammanhang, tillsammans med annat som handlar om samma ärende.

Men det kanske viktigaste av allt var att bygga en webbplats som klarar fortsatt utveckling, exempelvis mot olika plattformar, inte minst mobilt.

Anna Olderius tycker att den nya sajten verkligen har gjort det enklare att följa och bevaka utskottens och kammarens arbete och beslut. Dessa funktioner hanterar stora mängder dokument på olika sätt och bygger på information från viktiga interna system. Det har varit en stor utmaning att integrera sajten med dessa interna system.

Annars har den största utmaningen varit konceptuell: att hitta ett sätt att presentera innehållet dels på en generell nivå, dels på djupet.

Riksdagen.se drivs och utvecklas av Riksdagsförvaltningens Informationsenhet. Främst it-enheten, men också andra enheter inom förvaltningen, har varit mycket involverade i arbetet. Till sin hjälp har de haft Know IT, som har utvecklat sajten i Episerver, Doberman, som har hjälpt till med koncept och design, samt Funka Nu, som har hjälpt till med tillgänglighet och användarvänlighet.

Vilka förebilder har ni haft i arbetet?
– Framför allt har vi en medveten och långsiktigt satsning på att webbplatsen ska vara användbar och tillgänglig för alla. Det är inspirerande i sig och viktigt. Vi inspireras av och nätverkar med andra parlament i Europa, exempelvis stortinget.no, det norska parlamentets sajt. Även Englands parliament.uk och Tysklands bundestag.de har inspirerat oss.

Vad har varit mest överraskande?
– Vi visste att det skulle innebära ett stort och komplext arbete, men att det skulle vara så här stort och komplext har trots allt varit lite överraskande.

Den öppna betaversionen av sajten har enligt Anna Olderius skapat insyn i utvecklingsarbetet och gjort att riksdagen fått veta vad användarna tycker och behöver under arbetets gång.

– Vi har kanske också blivit tydligare med varför vi gör olika val eftersom vi berättar och motiverar det på utvecklingsbloggen, säger Anna Olderius och fortsätter:
– Framför allt har vi med betasajten fått möjlighet att testa och säkerställa att all teknik och alla automatiska informationsflöden fungerar. Många av dessa flöden går inte att återskapa i en testmiljö utan kan enbart ­testas på den publika betaversionen.

Anna Olderius tre bästa tips till andra sajtansvariga
1. Satsa på ett sammanhållet arbete med webbplatsen där alla kompetenser finns med. Det gäller både det dagliga arbetet och vidareutvecklingen. Det betyder att de som arbetar med webbplatsen gör det kontinuerligt och tillsammans. Det gäller alla funktioner: utvecklare, redaktörer, designers, projektledare och driftansvariga.

2. Våga säga nej till det som inte blir bra, vilket innebär att våga backa och göra om.

3. Var alltid öppna för användarnas behov, synpunkter och önskemål och processa dem löpande och strukturerat.