Katarina Pietrzak har ett förflutet som radiojournalist och jobbar i dag som facilitator och konsult inom digital transformation. Hon arbetar bland annat för Mediamentorerna med affärsutvecklingsprocesser och ledarskapsutveckling hos flera mediehus.

Genom Hyper Island är hon också ute i många olika branscher och bolag. På Webbdagarna Göteborg 21 – 22 september kommer hon att berätta om sina erfarenheter gällande de komplexa förändringar som organisationer i dag står inför.

Alla pratar om digital transformation i dag, men få organisationer och företag verkar lyckas med det på ett framgångsrikt sätt. Varför är det så svårt?

– För att vi människor tenderar att göra så som vi alltid har gjort, det visar både forskning och erfarenhet. De flesta som inte lyckas komma igång ordentligt med sin förändringsresa har organisationer byggda enligt gamla strukturer, och de har svårt att ta sig utanför dem, bland annat för att en stor del av affärsmodellerna som fungerade förut än i dag innehåller de här organisationernas intäkter.

Läs också: Micael Dahlén: ”Tidal och Apple är illa ute, men kan kompensera med stora resurser”

– Ett bra exempel är tidningsbranschen, där intäkterna till stora delar ännu finns i print trots att man är väl medveten om att man inte kan stanna bara där på sikt. För sådana företag är det väldigt svårt att få tag i känslan för möjligheter i den digitala världen. Man måste begripa att det här händer, och man måste få tag i någon känsla av möjlighet, och det är det många som inte får. Många är också ovana att behöva jobba med innovation, de har historiskt sett haft tunga positioner på sin marknad och har därför hög svansföring. Förändring och innovation kräver öppenhet och prestigelöshet, och det blir svårt för många.

Finns det några som verkligen lyckats hittills då?

– De företag som är skapade för en annan logik och annan värld, som Uber, Airbnb och Spotify, är ju självklara. Om vi pratar om medievärlden däremot blir det mer knepigt, alla letar febrilt efter bra exempel, och alla famlar och satsar olika.

– En del tror på paid content, andra tror att de ska göra allt samtidigt, ytterligare några få tror att de kan sitta still i båten och vänta in hur andra gör. En del har bra räckviddssiffror och fortsatt bra relevans, men tittar man i ett längre perspektiv så ser jag ingen som är tillräckligt stark än, eller har lyckats hitta det där som ska säkra positionen, relevansen och därmed lojaliteten hos omvärlden också framgent.

Titeln på ditt framträdande har satts till "Först utvecklar vi tekniken, sedan utvecklar den oss". Hur resonerar du kring det?

– Jag måste tro på att vi anstränger oss och har kontroll över tekniken, annars kan jag inte jobba med det jag gör. Jag har som ett litet exempel på det själv kontrollen över min telefon så att jag inte ska hamna i skärmberoende. Jag stänger av notifieringar och styr själv när jag ska använda den.

– Tekniken är inget eget väsen, vi bestämmer och fyller tekniken med det den ska utföra. Men vi har ett enormt ansvar för att inte bara åka med i utvecklingen, då tror jag att det finns krafter som verkligen inte är bra för världen, som kan komma att få makt och styra. Det finns hos vissa en övertro på att det är själva tekniken som ska lösa hela utvecklingen och jakten på nya affärsmodeller, och det tror jag inte alls på. Man måste ha människor och organisationer med sig i förändringsprocesser.

– Och det här med att tekniken utvecklar oss – teknik gör ju tidigare omöjliga saker möjliga. Hela kunskapsinhämtningen vi har i dag påverkar världen på ett sätt vi aldrig kunde drömma om förut. Våra relationer utvecklas också. Bara på andra, kompletterande sätt nu.

Du har ett förflutet som journalist på Sveriges Radio? Hur ser du på deras digitala utvecklingsresa?

– Ljudradio har av en massa olika skäl en väldigt stark ställning i människors liv, och vi vill väldigt gärna ha ljud i en massa sammanhang där vi inte kan använda bild. Det där kommer att förändras till viss del nu. Ett exempel är i bilen, när vi får förarlösa bilar kan vi till exempel börja se på bild och inte bara lyssna på ljud som tidigare.

Läs också: Rahul Lindberg Sen: "Så skapar Spotify en långsiktig relation med kunden"

– Det här är förändringar som kommer att märkas. Berättelser som förmedlas via ljud har alltid funnits och kommer att finnas kvar, men det är klart att det ställs nya krav på radion när den rörliga bilden tar över allt mer, inte minst på plattformar som Facebook.

– Man testar ju också olika vägar. Ekot har börjat laborera med att bildspelssätta sina ljudnyheter på Facebook till exempel, man sätter bilder eller video till ljudberättelsen. Alla som jobbar med radio och ljud måste i dag ställa sig frågan: Vad är det för mening vi fyller här i världen, vad tillför vi människor i deras liv, och vad behöver vi förändra för att kunna fortsätta göra det i dag och i morgon utifrån hur de beter sig? Det gäller för övrigt vad man än jobbar med nu. Annars har man inte en chans i den här världen.

Boka din biljett till Webbdagarna Göteborg 21 – 22 september redan i dag, innan de tar slut. TED-talare och digitala stjärnor på scenen, hela programmet finns HÄR.