Av
Av Lisa Bjerre
Artikeln är tidigare publicerad i Internetworld 7/2004.
Läs även: 4 expertknep för bra tillgänglighet
-------------------------------------------------------------
Att göra sin sajt tillgänglig för alla handlar inte om välgörenhet. Det finns 1,2 miljoner människor i Sverige som har någon form av funktionshinder - allt från synskador till lässvårigheter eller rörelsehinder. Det är 1,2 miljoner potentiella kunder som många företag stänger ute från sin sajt, inte sällan av ren okunskap.
- Ska man bygga ett hus vill man att någon ska hälsa på. Bygger man dörren pytteliten så är det inte många som kommer in. Samma gäller för din sajt. Det är din förbannade skyldighet att försöka göra den tillgänglig för alla, säger Susanna Laurin, vd på Funka Nu.
Med rötterna i handikapprörelsen är Funka Nu det enda svenska företag som specialiserat sig på att göra webbplatser tillgängliga för alla. Tanken med att göra en sajt tillgänglig är inte, tvärtemot vad många tror, att anpassa sajten till en speciell grupp människor. Det handlar istället om att göra grunden bra för så många användare som möjligt, berättar Susanna Laurin.
För tillgänglighetsfrågan handlar inte bara om Sveriges 175 000 synskadade. Det handlar om alla de 1,2 miljoner människor som har någon form av funktionshinder. Och när man gör en sajt tillgänglig för funktionshindrade blir den lättare för alla andra att använda också.
- Alla femtioplussare som ser sämre och kanske inte är bra på datorer - det är klart att företag vill att även de ska kunna handla, säger Susanna Laurin.
Ett företag som har valt att satsa på tillgänglighet på webben är Föreningssparbanken. För bankens del har investeringen handlat om att förstärka företagets profil om att vara "en bank för alla".
- Vår vision är att vara hela folkets bank. Då är det här ett stort steg på vägen och det har mottagits väldigt positivt, säger Ann Hallenberg som ansvarar för användargränssnittet på Föreningssparbanken.se.
Att tillgänglighetsanpassa sin sajt är alltså inte något man gör för att vara snäll. För privata företag handlar det om att öka och behålla sin kundkrets. Det har man förstått i USA, där sajterna har betydligt bättre tillgänglighet än i Sverige. Där var det staten som gick i bräschen under devisen att alla myndigheter ska vara tillgängliga för alla. Och näringslivet följer efter, med lagstiftning som piska.
Förhoppningen är att samma sak ska ske i Sverige. Före år 2010 måste nämligen den offentliga sektorn i Sverige se till att dess sajter är tillgängliga för alla. Denna förordning har inneburit att läget successivt förbättrats på webben. Och det verkar som att myndigheternas satsning kan komma att dra med sig de privata företagen även i Sverige.
- Näringslivet har börjat vakna det senaste halvåret. Det ser att det inte bara är något flummigt om att världen ska bli bättre, utan att det finns ekonomiska argument för att tänka på det här, säger Susanna Laurin.
Joakim Sundén, webbutvecklare på webbbyrån Nuevo, har samma erfarenhet.
- För så kort tid som för ett år sedan var det nästan ingen som visste vad tillgänglighet var. Nu har många fler hört talas om det, säkert tack vare 24-timmarsmyndigheterna som gått i spetsen för utvecklingen, säger Joakim Sundén.
Men även om det är på väg åt rätt håll är läget dåligt. Speciellt på e-handelssidan, tycker Susanna Laurin. Och det kan Fredrik Larsson bekräfta. Han är webbutvecklare på Phoneticom, som utvecklar webbläsare med talstöd, och han är själv blind. När han surfar med talstöd eller med punktskriftsskärm är det åtskilliga sajter som helt enkelt inte fungerar.
förlorade intäkter
Ett exempel som Fredrik Larsson pekar på är webbutiken Cdon.com, som inte har några alternativtexter till sina köpknappar. Sitter man med en textbaserad webbläsare eller surfar från sin mobiltelefon kan man då inte klicka på "köp". Vilket förstås är tråkigt både för Cdon som förlorar intäkter, och för kunderna som inte kan handla.
- De som verkligen har nytta av att handla på webben är ju personer som har funktionshinder, säger Björn Lestell som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Hjälpmedelsinstitutet.
Funka Nu:s Susanna Laurin pekar på att funktionshindrade handlar mycket mer på nätet - exempelvis använder gravt rörelsehindrade personer under 35 nätet mer än snittet i sin åldersgrupp.
- Då är det ju idiotiskt om de inte ska kunna handla, säger Susanna Laurin.
Det är inte svårt att förstå att nätshopping är en enorm fördel om man har svårt att ta sig fram i vanliga butiker. Men för att detta ska funka krävs att sajterna inte bara är läckra utan även har en gedigen grund där man har tänkt på tillgängligheten när man kodat.
- Det hänger mycket på kunskapen hos utvecklaren. Beställaren ställer ofta inte krav på koden och då blir det som webbutvecklaren gör det. Ett bra sätt är att få med tillgängligheten i kravspecifikationen. Men när konsulter inte kan något så vill de ha extra betalt. Då sprids myten om att det är dyrt att bygga tillgängligt - men det är det inte, säger Fredrik Larsson.
Men även om det inte är dyrare att bygga tillgängligt när man bygger från scratch kan det bli kostsamt om man ska göra om en existerande sajt med hänsyn till tillgängligheten. En lösning är då att ta ett steg i taget.
- De stora kunderna jobbar vi med över flera år och förändrar successivt systemet, säger Susanna Laurin.
På Föreningssparbanken har man börjat med att göra om informationsdelen av sajten. Arbetet har utförts av företagets it-avdelning, utifrån en analys med åtgärdspunkter som Funka Nu tagit fram. Förändringarna blev klara i november 2003 men anpassningen av banktjänsterna är ännu inte klar.
Föreningssparbankens Ann Hallenberg har ett bra råd till dem som vill arbeta för tillgänglighet på sin sajt: att använda ett och samma publiceringsverktyg för allt företaget gör på webben.
- Om man har ett standardiserat sätt att producera webbsidor vet man att allt som produceras blir rätt. Och kommer det nya riktlinjer är det bara ett ställe man behöver ändra på - när man har många olika verktyg blir det svårare, säger Ann Hallenberg.
Så går det till
När Funka Nu får ett uppdrag från en kund som vill se över tillgängligheten på sin sajt är första steget en teknisk analys av hur webbplatsen fungerar och vad som behöver göras för att den ska bli tillgänglig för alla. Funka Nu tittar på logiken i navigeringen, strukturen och att språket är enkelt att förstå. I analysen listas de saker som bör förändras för att göra den testade sajten tillgänglig för alla. Sedan är det upp till det sajtens ägare att avgöra om och vad som ska åtgärdas. Vinsten för de som driver sajten är, förutom att man kan nå fler kunder, att det kan skapa goodwill.
- De flesta privatägda kunder vi har är stora börsbolag som inte vill bli uthängda som "bad guys", säger Susanna Laurin.
Steg två för Funka Nu är att kontrollera hur kundens sajt fungerar, dels mot webbplatsens existerande kunder och dels mot en egen testgrupp av funktionshindrade medarbetare. I testgruppen finns surfare som använder en mängd olika hjälpmedel, allt från webbläsare där texten på sajterna läses upp till datormusar du kan styra med fötterna eller med hjälp av en laserpekare i pannan.
- Förvånansvärt ofta testar vi sajter där man inte kan gå tillbaka eller blir utslängd om man gör fel. Sådant som borde vara självklart. Om man testar med dem som har de största problemen upptäcks felen väldigt fort. Det blir ett slags raster, säger Susanna Laurin.
En viktig positiv effekt av tillgänglighetsanpassning är att kostnaderna för kundsupport minskar när sajten blir lättare att använda. En annan bonuseffekt är att webbplatsen blir snabbare att ladda.
- Vi tar bort väldigt mycket skräpkod, 60-70 procent av koden är fullständigt överflödig. Kan vi istället bygga med css, stylesheets, minimerar vi koden och får en snabbare nedladdning, säger Susanna Laurin.
Det mesta av det som ändras för att möta standarderna om tillgänglighet sker i bakgrunden och påverkar inte sajtens grafiska profil.
- Uppdraget är ofta att det ska se precis likadant ut, men funka bättre. Vi separerar innehållet från designen.
På Föreningssparbankens sajt har utseendet i stort sett inte ändrats alls.
- De allra största sakerna som gjorts är en anpassning där man tar bort onödig kod och tabeller som använts bara för layouten - man bygger på ett annat sätt. Men det syns ju inte för användarna, säger Ann Hallenberg.
Bland förändringarna på sajten märks en anpassningsfunktion där läsaren själv kan ställa in saker som kontrast, färger, radavstånd och textstorlek på sajten. En lyssna-funktion har också införts, där användaren kan få texten på webbplatsen uppläst. Dessutom finns nu en innehållsförteckning som erbjuder en alternativ navigering på sajten, samt beskrivningar till bilder och länkar.
Ytterligare en förändring är att man har bytt ut alla drop down-listor, alltså rullistor med länkar där webbläsaren går direkt till det alternativ du väljer.
- Om man inte surfar med en mus sticker webbläsaren till det första alternativet i menyn på en drop down-lista. Därför har vi istället lagt in en okejknapp bredvid som man måste klicka på för att gå vidare, säger Ann Hallenberg.
I arbetet med att göra sajter tillgängliga lutar sig Funka Nu, liksom andra webbyråer, på de internationella riktlinjerna för tillgänglighet, wai ( se faktaruta). Kraven på myndigheterna att följa wai på sina sajter har öppnat en ny och lukrativ marknad för webbyråer med den rätta kunskapen på området, däribland Nuevo. För Funka Nu, det enda företag som specialiserat sig på området, har uppsvinget inneburit "en väldigt hög beläggning" och nyanställningar. Vd:n Susanna Laurin tror att konkurrentföretag snart kommer att dyka upp.
- Det är bara en tidsfråga innan någon försöker köra om oss, eller åtminstone kommer upp jämsides.
Ett av hennes uppdrag som vd är att arbeta för att få fler privata kunder. Kommuner, landsting och myndigheter dominerar kundkretsen och för ett år sedan var bara 2 procent av Funka Nu:s kunder privata företag. Nu är andelen uppe i 20 procent och målet är att den ska bli ännu högre. Susanna Laurin är hoppfull om att lyckas locka fler företag att jobba med tillgängligheten.
- Det finns en medvetenhet om de här frågorna som inte fanns för något år sedan. Det bådar gott för framtiden.
Fakta: Wai - design för alla
Tillgänglighet på nätet handlar om att göra en design som fungerar för alla besökare. Man skapar ett bra användargränssnitt för alla - såväl de med särskilda behov som de utan. Tillgänglighet omfattar både tekniska aspekter som till exempel att följa standard och bygga med stylesheets - css - men även struktur, navigering och inte minst språk och begriplighet måste beaktas.
Wai står för Web Accessibility Initiative. Wai har tagits fram av W3C, en organisation som arbetar med att utveckla tekniska protokoll och standarder för webben. Följer man wai:s riktlinjer kan man vara säker på att sajten blir tillgänglig för alla, oavsett vilka hjälpmedel eller olika webbläsare besökarna surfar med. Handikappombudsmannen uppmanar alla att följa dessa riktlinjer, och har tillsammans med Statskontoret, W3C och Funka Nu tagit fram en vägledning för 24-timmarsmyndigheter som bygger sin sajt med hänsyn till wai.
www.w3.org/WAI
Wai på svenska. Riktlinjerna för Web Accessabiltity Initiative på svenska.
Förebilder. Hjälpmedelsinstitutets tips för tillgängliga sajter
24 timmar. Statskontorets 24-timmarssajt.
Artikeln är tidigare publicerad i Internetworld 7/2004.
Läs även: 4 expertknep för bra tillgänglighet
-------------------------------------------------------------
Att göra sin sajt tillgänglig för alla handlar inte om välgörenhet. Det finns 1,2 miljoner människor i Sverige som har någon form av funktionshinder - allt från synskador till lässvårigheter eller rörelsehinder. Det är 1,2 miljoner potentiella kunder som många företag stänger ute från sin sajt, inte sällan av ren okunskap.
- Ska man bygga ett hus vill man att någon ska hälsa på. Bygger man dörren pytteliten så är det inte många som kommer in. Samma gäller för din sajt. Det är din förbannade skyldighet att försöka göra den tillgänglig för alla, säger Susanna Laurin, vd på Funka Nu.
Med rötterna i handikapprörelsen är Funka Nu det enda svenska företag som specialiserat sig på att göra webbplatser tillgängliga för alla. Tanken med att göra en sajt tillgänglig är inte, tvärtemot vad många tror, att anpassa sajten till en speciell grupp människor. Det handlar istället om att göra grunden bra för så många användare som möjligt, berättar Susanna Laurin.
För tillgänglighetsfrågan handlar inte bara om Sveriges 175 000 synskadade. Det handlar om alla de 1,2 miljoner människor som har någon form av funktionshinder. Och när man gör en sajt tillgänglig för funktionshindrade blir den lättare för alla andra att använda också.
- Alla femtioplussare som ser sämre och kanske inte är bra på datorer - det är klart att företag vill att även de ska kunna handla, säger Susanna Laurin.
Ett företag som har valt att satsa på tillgänglighet på webben är Föreningssparbanken. För bankens del har investeringen handlat om att förstärka företagets profil om att vara "en bank för alla".
- Vår vision är att vara hela folkets bank. Då är det här ett stort steg på vägen och det har mottagits väldigt positivt, säger Ann Hallenberg som ansvarar för användargränssnittet på Föreningssparbanken.se.
Att tillgänglighetsanpassa sin sajt är alltså inte något man gör för att vara snäll. För privata företag handlar det om att öka och behålla sin kundkrets. Det har man förstått i USA, där sajterna har betydligt bättre tillgänglighet än i Sverige. Där var det staten som gick i bräschen under devisen att alla myndigheter ska vara tillgängliga för alla. Och näringslivet följer efter, med lagstiftning som piska.
Förhoppningen är att samma sak ska ske i Sverige. Före år 2010 måste nämligen den offentliga sektorn i Sverige se till att dess sajter är tillgängliga för alla. Denna förordning har inneburit att läget successivt förbättrats på webben. Och det verkar som att myndigheternas satsning kan komma att dra med sig de privata företagen även i Sverige.
- Näringslivet har börjat vakna det senaste halvåret. Det ser att det inte bara är något flummigt om att världen ska bli bättre, utan att det finns ekonomiska argument för att tänka på det här, säger Susanna Laurin.
Joakim Sundén, webbutvecklare på webbbyrån Nuevo, har samma erfarenhet.
- För så kort tid som för ett år sedan var det nästan ingen som visste vad tillgänglighet var. Nu har många fler hört talas om det, säkert tack vare 24-timmarsmyndigheterna som gått i spetsen för utvecklingen, säger Joakim Sundén.
Men även om det är på väg åt rätt håll är läget dåligt. Speciellt på e-handelssidan, tycker Susanna Laurin. Och det kan Fredrik Larsson bekräfta. Han är webbutvecklare på Phoneticom, som utvecklar webbläsare med talstöd, och han är själv blind. När han surfar med talstöd eller med punktskriftsskärm är det åtskilliga sajter som helt enkelt inte fungerar.
förlorade intäkter
Ett exempel som Fredrik Larsson pekar på är webbutiken Cdon.com, som inte har några alternativtexter till sina köpknappar. Sitter man med en textbaserad webbläsare eller surfar från sin mobiltelefon kan man då inte klicka på "köp". Vilket förstås är tråkigt både för Cdon som förlorar intäkter, och för kunderna som inte kan handla.
- De som verkligen har nytta av att handla på webben är ju personer som har funktionshinder, säger Björn Lestell som arbetar med tillgänglighetsfrågor på Hjälpmedelsinstitutet.
Funka Nu:s Susanna Laurin pekar på att funktionshindrade handlar mycket mer på nätet - exempelvis använder gravt rörelsehindrade personer under 35 nätet mer än snittet i sin åldersgrupp.
- Då är det ju idiotiskt om de inte ska kunna handla, säger Susanna Laurin.
Det är inte svårt att förstå att nätshopping är en enorm fördel om man har svårt att ta sig fram i vanliga butiker. Men för att detta ska funka krävs att sajterna inte bara är läckra utan även har en gedigen grund där man har tänkt på tillgängligheten när man kodat.
- Det hänger mycket på kunskapen hos utvecklaren. Beställaren ställer ofta inte krav på koden och då blir det som webbutvecklaren gör det. Ett bra sätt är att få med tillgängligheten i kravspecifikationen. Men när konsulter inte kan något så vill de ha extra betalt. Då sprids myten om att det är dyrt att bygga tillgängligt - men det är det inte, säger Fredrik Larsson.
Men även om det inte är dyrare att bygga tillgängligt när man bygger från scratch kan det bli kostsamt om man ska göra om en existerande sajt med hänsyn till tillgängligheten. En lösning är då att ta ett steg i taget.
- De stora kunderna jobbar vi med över flera år och förändrar successivt systemet, säger Susanna Laurin.
På Föreningssparbanken har man börjat med att göra om informationsdelen av sajten. Arbetet har utförts av företagets it-avdelning, utifrån en analys med åtgärdspunkter som Funka Nu tagit fram. Förändringarna blev klara i november 2003 men anpassningen av banktjänsterna är ännu inte klar.
Föreningssparbankens Ann Hallenberg har ett bra råd till dem som vill arbeta för tillgänglighet på sin sajt: att använda ett och samma publiceringsverktyg för allt företaget gör på webben.
- Om man har ett standardiserat sätt att producera webbsidor vet man att allt som produceras blir rätt. Och kommer det nya riktlinjer är det bara ett ställe man behöver ändra på - när man har många olika verktyg blir det svårare, säger Ann Hallenberg.
Så går det till
När Funka Nu får ett uppdrag från en kund som vill se över tillgängligheten på sin sajt är första steget en teknisk analys av hur webbplatsen fungerar och vad som behöver göras för att den ska bli tillgänglig för alla. Funka Nu tittar på logiken i navigeringen, strukturen och att språket är enkelt att förstå. I analysen listas de saker som bör förändras för att göra den testade sajten tillgänglig för alla. Sedan är det upp till det sajtens ägare att avgöra om och vad som ska åtgärdas. Vinsten för de som driver sajten är, förutom att man kan nå fler kunder, att det kan skapa goodwill.
- De flesta privatägda kunder vi har är stora börsbolag som inte vill bli uthängda som "bad guys", säger Susanna Laurin.
Steg två för Funka Nu är att kontrollera hur kundens sajt fungerar, dels mot webbplatsens existerande kunder och dels mot en egen testgrupp av funktionshindrade medarbetare. I testgruppen finns surfare som använder en mängd olika hjälpmedel, allt från webbläsare där texten på sajterna läses upp till datormusar du kan styra med fötterna eller med hjälp av en laserpekare i pannan.
- Förvånansvärt ofta testar vi sajter där man inte kan gå tillbaka eller blir utslängd om man gör fel. Sådant som borde vara självklart. Om man testar med dem som har de största problemen upptäcks felen väldigt fort. Det blir ett slags raster, säger Susanna Laurin.
En viktig positiv effekt av tillgänglighetsanpassning är att kostnaderna för kundsupport minskar när sajten blir lättare att använda. En annan bonuseffekt är att webbplatsen blir snabbare att ladda.
- Vi tar bort väldigt mycket skräpkod, 60-70 procent av koden är fullständigt överflödig. Kan vi istället bygga med css, stylesheets, minimerar vi koden och får en snabbare nedladdning, säger Susanna Laurin.
Det mesta av det som ändras för att möta standarderna om tillgänglighet sker i bakgrunden och påverkar inte sajtens grafiska profil.
- Uppdraget är ofta att det ska se precis likadant ut, men funka bättre. Vi separerar innehållet från designen.
På Föreningssparbankens sajt har utseendet i stort sett inte ändrats alls.
- De allra största sakerna som gjorts är en anpassning där man tar bort onödig kod och tabeller som använts bara för layouten - man bygger på ett annat sätt. Men det syns ju inte för användarna, säger Ann Hallenberg.
Bland förändringarna på sajten märks en anpassningsfunktion där läsaren själv kan ställa in saker som kontrast, färger, radavstånd och textstorlek på sajten. En lyssna-funktion har också införts, där användaren kan få texten på webbplatsen uppläst. Dessutom finns nu en innehållsförteckning som erbjuder en alternativ navigering på sajten, samt beskrivningar till bilder och länkar.
Ytterligare en förändring är att man har bytt ut alla drop down-listor, alltså rullistor med länkar där webbläsaren går direkt till det alternativ du väljer.
- Om man inte surfar med en mus sticker webbläsaren till det första alternativet i menyn på en drop down-lista. Därför har vi istället lagt in en okejknapp bredvid som man måste klicka på för att gå vidare, säger Ann Hallenberg.
I arbetet med att göra sajter tillgängliga lutar sig Funka Nu, liksom andra webbyråer, på de internationella riktlinjerna för tillgänglighet, wai ( se faktaruta). Kraven på myndigheterna att följa wai på sina sajter har öppnat en ny och lukrativ marknad för webbyråer med den rätta kunskapen på området, däribland Nuevo. För Funka Nu, det enda företag som specialiserat sig på området, har uppsvinget inneburit "en väldigt hög beläggning" och nyanställningar. Vd:n Susanna Laurin tror att konkurrentföretag snart kommer att dyka upp.
- Det är bara en tidsfråga innan någon försöker köra om oss, eller åtminstone kommer upp jämsides.
Ett av hennes uppdrag som vd är att arbeta för att få fler privata kunder. Kommuner, landsting och myndigheter dominerar kundkretsen och för ett år sedan var bara 2 procent av Funka Nu:s kunder privata företag. Nu är andelen uppe i 20 procent och målet är att den ska bli ännu högre. Susanna Laurin är hoppfull om att lyckas locka fler företag att jobba med tillgängligheten.
- Det finns en medvetenhet om de här frågorna som inte fanns för något år sedan. Det bådar gott för framtiden.
Fakta: Wai - design för alla
Tillgänglighet på nätet handlar om att göra en design som fungerar för alla besökare. Man skapar ett bra användargränssnitt för alla - såväl de med särskilda behov som de utan. Tillgänglighet omfattar både tekniska aspekter som till exempel att följa standard och bygga med stylesheets - css - men även struktur, navigering och inte minst språk och begriplighet måste beaktas.
Wai står för Web Accessibility Initiative. Wai har tagits fram av W3C, en organisation som arbetar med att utveckla tekniska protokoll och standarder för webben. Följer man wai:s riktlinjer kan man vara säker på att sajten blir tillgänglig för alla, oavsett vilka hjälpmedel eller olika webbläsare besökarna surfar med. Handikappombudsmannen uppmanar alla att följa dessa riktlinjer, och har tillsammans med Statskontoret, W3C och Funka Nu tagit fram en vägledning för 24-timmarsmyndigheter som bygger sin sajt med hänsyn till wai.
www.w3.org/WAI
Wai på svenska. Riktlinjerna för Web Accessabiltity Initiative på svenska.
Förebilder. Hjälpmedelsinstitutets tips för tillgängliga sajter
24 timmar. Statskontorets 24-timmarssajt.
