Av Otto Dandenell

1. Direktbetalningar
Direktbetalning via internetbank bygger på att kunderna redan gör sina bankaffärer på nätet. Autenticeringsmetoderna varierar. Handelsbanken kräver att man installerar certifikat i sin webbläsare, SEB använder sig av en dosa som genererar engångslösenord medan Nordbanken har framskrapade engångskoder.
Bankernas lösningar är oftast säkrare i jämförelse med till exempel elektroniska plånböcker, men i gengäld något krångligare att komma igång med eller använda.

Handlaren som vill ta betalt med direktbetalning tecknar avtal med respektive bank. Därför blir det flera motparter att förhandla med ifall man vill ha en heltäckande direktbetalningslösning. Betalväxlar som Debitech hjälper oftast till med förhandlingar och avtalsskrivning och kan bistå handlaren med ett enhetligt rapporteringsgränssnitt.

När handlaren tar betalt skickas kunden via formulärpostning till bankens gränssnitt, och betalning genomförs på samma sätt som när kunden betalar sina räkningar.

Den stora fördelen med direktbetalning är att tilliten är mycket stor hos kunderna. De är ju vana att använda bankens gränssnitt och litar på den.

Nackdelen är att det är färre kunder som har internetkonto hos sin bank än som har kreditkort. Dessutom passar direktbetalningar bara för svenska kunder. Därför räcker sällan direktbetalning som enda metod utan måste kompletteras med andra lösningar.

Exempel på leverantörer som erbjuder direktbetalningar: Debitech, Pay & Read, Postens betalväxel, Samport, Wallit, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea, SEB, Skandiabanken.

2. Kreditkort
Kreditkort har länge varit standardmodellen för betalningar på internet. Spaltmeter har skrivits om hur pirater på nätet kan få tag på dina kreditkortsuppgifter och okynnesköpa kapitalvaror till falska adresser. Därför har många svenska konsumenter fortfarande ett lågt förtroende för kreditkorten.

I de flesta länder måste man vara myndig för att få ett kreditkort. Därför lämpar sig kortbetalning främst för en vuxen kundkrets. För svenska sajter är kortbetalning lämpligt när kunderna finns utomlands eftersom många alternativa betalformer som involverar telefoner eller banker då går bort.

En fördel med kreditkort är att man i efterhand kan ändra köpbelopp eller kreditera en kund, alltså ge tillbaka pengar. En bra finess om du säljer fysiska varor som ibland är slut i lager.
De flesta betalväxlar med kreditkort erbjuder både api-lösning där all kommunikation med betalväxeln sker bakom kulisserna, och formulärlösning där kunden skickas till betalväxelns sajt när köpet ska genomföras. Vilken variant som är lämpligast beror dels på vem av handlaren och betalväxeln som har störst tillit, dels är det en ekonomisk fråga: api-lösningen är oftast billigare.

När du väljer kreditkortslösning är det bra om den hanterar 3-D Secure gentemot de stora kreditkorten. Det är en standard för att säkra kreditkortsbetalningar. Detta sker med lösenord eller någon annan "hemlighet" som kunden måste uppge vid varje köp, samt kryptering i alla led av transaktionen. De ekonomiska riskerna flyttas från butiken till kortnätverket, alltså Visa eller Mastercard. Det kan nästan betraktas som en bedrägeriförsäkring. Hos en del betalväxlar erbjuds den som en tilläggstjänst till extra kostnad.

Exempel på leverantörer för betal- och kreditkort: 2 Checkout, Debitech, Kagi, Netgiro, Pay & Read, Paynova, Paysystems, Postens betalväxel, Samport, Wallit, Worldpay.

3. Betalsamtal
Vid betalning med telefonsamtal skickas kunden till betalväxelns webbplats och får där instruktioner i form av ett telefonnummer och en engångskod som gäller under en begränsad tid, till exempel en halvtimme. Med några enkla knapptryckningar i telefonen godkänns köpet och summan hamnar på kundens telefonräkning.

Sajtägaren meddelas i realtid att transaktionen har godkänts, oftast genom ett http-anrop med krypterad information.

Fördelen är att en extremt hög andel av kunderna har telefon. Tröskeln för kunden är låg eftersom man inte behöver registrera sig eller uppge några personuppgifter.
Tilliten är relativt hög eftersom det är svårt för en bedragare att ta ut mer betalt än vad kunden har godkänt - en telefontransaktion kan inte dubbleras eller upprepas.

Internationella kunder vill däremot ogärna ringa ett svenskt nummer och tvärtom, eftersom samtalet då blir ännu dyrare. Därför lämpar sig betalsamtal endast när du har alla kunderna i ett land. Den stora nackdelen med betalsamtal i Sverige är att man endast kan ta ut förutbestämda fasta belopp på mellan 10 och 200 kronor.
Dessutom tar telefonoperatörerna ut höga transaktionsavgifter. Sajtägaren får behålla endast 70 till 75 procent av beloppet.

Exempel på leverantörer som erbjuder betalsamtal: Debitech, Linewise, Paytocash, Samport, Unicorn, Viatel.


4. Mobilbetalningar
Premium-sms och premium-wap innebär helt enkelt att du tar betalt genom kundens mobiltelefonoperatör. Beloppsgränser och regler är desamma för sms och wap. Betalningssättet påminner en del om betalsamtal, men det finns avsevärda skillnader.
Likheten: du styr webbplatsbesökaren till ett annat medium (en telefon) för att betala, och din sajt får i realtid veta att transaktionen har genomförts. Kunden får i efterhand beloppet på sin telefonräkning.

Skillnaderna är dock viktiga. För betalsamtal finns bara en aktör, Telia, samt betalväxlar som använder Telias lösning. Premium-sms och wap är mer konkurrensutsatta betalformer: mobiloperatörerna kan prissätta sina tjänster individuellt och därför kan man på sikt hoppas på att vinstmarginalen ökar för sajtägaren som väljer premiumtjänster som betalmetod.

Telia och Tele 2 tillhandahåller lösningar för premium-sms och wap där faktureringen är frikopplad från tjänsten. Detta innebär i praktiken att en sajtägare som har sin kunds mobilnummer och ett förhandsgodkännande kan kontakta mobiloperatörens betalväxel och ta betalt utan att kunden just då använder sin mobiltelefon. Beloppet kan väljas dynamiskt för varje enskild betalning. I fallet med betalsamtal måste man i förhand koppla ett fast pris till ett visst betalnummer, maxbeloppet är 200 kronor.

Problemet med premiumtjänster är att det maximala transaktionsbeloppet är lågt. Maxbeloppet för styckeförsäljning hos de flesta operatörer är 50 kronor och 200 kronor för en prenumeration.
Ett annat problem är att vissa operatörer har mindre flexibla system. Vill man ha samma prissättning för samtliga slutkunder är det den minsta gemensamma nämnaren som gäller.

Vodafone erbjuder till exempel inte dynamiska belopp. Så om man vill använda samma pris till kunderna oavsett vad de har för mobilabonnemang, då får man vackert använda Vodafones tariffer som i princip är hela kronor.
Ericsson IPX är en betalväxel för premiumtjänster som gör att handlaren slipper skriva individuella avtal och integrera tekniklösningar med individuella telefonoperatörer. Det blir ytterligare ett mellanled som ska ha betalt, men i gengäld blir det lättare att få en mer heltäckande lösning. Ericsson IPX finns i 17 länder spridda över Norden, Europa, Amerika och Asien. Man satsar på expansion.

En rätt stor del av kakan försvinner till operatörer och betalväxlar vid premiumbetalningar: mellan 20 och 28 procent till operatören, och eventuellt mellan 10 och 12 procent till Ericsson IPX eller liknande samordningspartner som de gamla bulk-sms-operatörerna Mblox och Netsize.

Exempel på aktörer med premium-sms och -wap: Ericsson IPX, Mblox, Netsize, Pay & Read, Samport, Unicorn, Viatel, Wallit.


5. Digitala plånböcker
Digitala plånböcker fungerar så att användarna registrerar sig hos ett plånboksföretag, till exempel amerikanska Paypal eller svenska Paynova, och betalar in en summa pengar till sin plånbok.
Pengarna kan sedan användas som betalning till handlare eller direkt till andra med samma sorts plånbok. När kunden ska betala loggar hon bara in med ett användarnamn och lösenord som valdes vid registreringen.

Det här är den hittills bästa lösningen på utmaningen med mikrobetalningar - alltså att kunna hantera extremt små belopp, vilket skulle kunna innebära att man till exempel kan ta betalt per klick i en webbplats.

Det finns en stor nackdel med elektroniska plånböcker. De kräver en förhandsregistrering vilket utgör en hög tröskel för många användare. Tröskeln är extra stor eftersom antalet webbplatser där den aktuella typen av plånbok är begränsat. Plånboken gäller inte överallt på det sätt som ett kreditkort numera gör. Det finns ingen branschstandard.

Fördelen är att det går snabbt att genomföra en transaktion när väl plånboken är på plats. Och det går att utföra mikrobetalningar utan att vinsten äts upp av transaktions-
avgifter. Dessutom finns det inga åldersgränser som för kreditkort och därför är betalsättet mest utbrett bland ungdomar. Elektroniska plånböcker är en lämplig betalmetod om du har unga kunder som är vana att byta tjänster på nätet. Har du internationella kunder är en internationell plånbok som Paypal bäst. Har du mest svenska kunder är svenska elektroniska plånböcker att föredra.

Exempel på leverantörer som erbjuder e-plånbok: Pay & Read, Paynova, Paypal, Wallit.