Frontendutveckling: Utveckling av gränssnittet, till exempel html, css och Javascript. Det som syns.
Backendutveckling: Serverprogrammering, till exempel php eller dotnet. Det som sker bakom kulisserna.
Agil utveckling: Ett samlingsnamn för utvecklingsmetoder som är ”lättrörliga”. Agile betyder smidig, vig eller lättrörlig på svenska.
Scrum: En metod för att utveckla projekt i iterationer (upprepningar), ett ramverk för agil utveckling. Det finns hela tiden en lista över de saker som är prioriterade just nu. Ordet kommer från rugbyn, där det är ett moment när bollen sätts i spel.
Backlog: En lista över allt som är kvar att göra. Man kan hela tiden göra omprioriteringar och listan ska alltid hållas uppdaterad. Det som står överst i backloggen görs i nästa sprint. Ordet kommer från Scrum-metoden.
Sprint: En tidsperiod (kanske två till tre veckor). Efter den perioden har man något som är klart och som kan visas upp för kunden. Ordet kommer från Scrum-metoden. På svenska kan ordet iteration betyda samma sak, en tidsperiod med en början och ett slut. I slutet ska man vara klar med det man bestämde i början.
Definition of done: ”När jag har gjort det här är jag klar”. Ordet kommer från Scrum-metoden.
Daily standups: Projektgruppen ses en kort stund varje dag, helst på morgonen. Man pratar om vad som hände igår och vad som händer i dag. Ordet kommer från Scrum-metoden.
Skiss: Inom webbutveckling betyder det oftast ett Photoshopdokument med layouten för webbplatsen.
Mockup: Kan betyda olika saker beroende på vem man pratar med. För en del är det synonymt med en prototyp. Innebär oftast att man har byggt ett klickbart, interaktivt webbgränssnitt med statisk html, en fejkwebbplats! Men det finns ingen logik bakom, ingen databas och ingen trafik som går fram och tillbaka.
Css: Cascading style sheets, stilmallar. Designinstruktioner som styr hur html-koden ska se ut.
Styling: Att skapa css. Färglägga sajten och välja typsnitt, bakgrundsbilder och proportioner.
Markup: Om du pratar med en person som bygger html är markup själva html-koden. Om du pratar med en designer kan det lika gärna betyda att designern har tagit sin skiss och märkt upp den med alla avstånd, alltså markerat att det ska vara tio punkter mellan bilden och texten,15 punkter mellan bilden och marginalen och så vidare.
Det säger Angelika Olsson, frilansande webbutvecklare i det egna företaget 42 Ducks. Hon vill vara med i webbprojektet så tidigt som möjligt, för att undvika kommunikationsmissar i de tidiga faserna.
– Ju mer man har jobbat med utveckling, desto mer vet man om vad som fungerar och inte. Om man kommer in när det redan finns en prototyp, är det inte så kul att behöva berätta att något inte kommer att fungera, säger Angelika Olsson.
Hur tidigt samarbetet med utvecklaren börjar beror mycket på hur stort webbprojektet är och hur organisationen ser ut.
– Om man är en stor projektorganisation med många intressenter kanske man är mer bekväm med att låta hela gruppen säga sitt innan man pratar med konsulten. Om man är ensam som beställare kanske man inte vet var man ska börja, säger Angelika Olsson.
När du börjar prata med utvecklaren är det viktigt att använda ett språk som du själv behärskar. Försök att tänka så mycket som möjligt i termer av mål, vad det är ni vill uppnå med exempelvis den nya webbplatsen.
– Man behöver inte tänka att en utvecklare ska förstå, utan att en människa ska förstå. Utvecklare är ju vanliga människor. De har inget speciellt språk, men de har en egen jargong, precis som bilmekaniker eller någon annan yrkesgrupp. Det handlar om att inte bara förklara vad man vill göra, utan varför. Man måste ha ett mål med att göra en förändring.
Att vara tydlig i kommunikationen är förstås viktigt. Det är bra att involvera utvecklare och andra projektmedlemmar även i övergripande syften och mål.
– Sätt gärna upp konkreta mål: att det ska bli lättare att navigera på sajten, att ni vill ha en mer levande startsida eller något liknande. Målen ska inte vara huggna i sten, men de behövs för att kunna kommunicera med teamet om varför ni gör det ni gör.
Angelika Olsson ser gärna att en beställare uttrycker sig med ”vanligt språk”, snarare än att han eller hon försöker uttrycka sig i tekniska termer.
– Risken är annars att det blir fel. Om du använder ord du inte riktigt vet vad de betyder, tror du kanske att de betyder en sak men egentligen betyder de något annat. Som beställare eller projektledare skulle jag hellre ta risken att inte låta så insatt i allting än att det blir fel, för det kostar pengar eller tid, säger Angelika Olsson.
Vad du behöver kunna som beställare beror mycket på vilken person utvecklaren är och hur samarbetet fungerar.
– Om det är någon som behöver korta, raka instruktioner kanske du inte har valt rätt person. Det handlar om personkemi i ett projekt. Om alla är duktiga på att uttrycka sig är det mindre risk att det blir problem, säger Angelika Olsson.
– Jag skulle inte vilja säga att man måste kunna någonting, men det är förstås bra om du har erfarenhet av andra webbprojekt. Du behöver inte kunna säga vilken teknik som fungerar eller inte, det är därför du anlitar en konsult. Det är viktigare att ha erfarenhet av att driva andra webbprojekt än att kunna vissa specifika tekniska saker.
Charlotta Ribbefjord driver kommunikations-
Missa inte de senaste nyheterna från tidningen Driva Eget, med allt för dig som ska dra igång en egen verksamhet.
80% Rätt villket är mycket bra! - (dnox) 2011-12-15 15:47
Utvecklarnas språk - (Puffe) 2011-12-15 15:56
Grundkrav - (henriko) 2011-12-15 16:13
80% Rätt villket är mycket bra! - (The Sweede - Sluta stjäla focus IDG) 2011-12-15 16:40
Utvecklarnas språk - (The Sweede - Sluta stjäla focus IDG) 2011-12-15 16:44
Grundkrav - (The Sweede - Sluta stjäla focus IDG) 2011-12-15 16:51
Utvecklarnas språk - (REx Luthor) 2011-12-15 16:52
80% Rätt villket är mycket bra! - (bitbucket) 2011-12-15 16:53
En gång i tiden - (UpA) 2011-12-15 18:15
Ett hett tips - (Brandeby) 2011-12-16 00:56