Future Position X (FPX) har blivit ett centrum för forskning och produktutveckling inom positioneringstjänster. Det ligger i Gävle och är en förening.
De 25 medlemsorganisationerna består av företag, myndigheter och högskolor, bland annat Sandvik AB, Lantmäteriet och Högskolan i Gävle. Finansieringen kommer från medlemmarna och från Tillväxtverkets strukturfond.
Av den teknik för positionering som finns idag har företagen dragit nytta av väldigt lite.
– Ofta blir man förvånad över att det används i så liten utsträckning. Det är lätt att se uppenbara fördelar för vissa specifika företag. Många känner inte till möjligheterna och hur mycket man kan effektivisera sin verksamhet i ett geografiskt perspektiv, säger Martin Snygg.
Och han borde veta. Han är projektledare på labbet vid positioneringsklustret Future Position X i Gävle som beskriver sig som ett ledande kluster i Europa i arbetet med att ta fram nya karttjänster för både samhälle och företag. Här samverkar Högskolan i Gävle, industrikoncernen Sandvik och myndigheten Lantmäteriet bland många andra.
En del företag är uppenbara användare av karttjänster. Som de taxibolag som låter sina kunder boka taxi i mobilen genom att uppge sin position. Vid sidan av transportsektorn kan Martin Snygg se hur andra branscher lätt skulle kunna anamma dagens teknik. Ett exempel är om man ska öppna en ny butik.
– Ofta sitter företagen på information om vilka kunder de har. Med demografisk data kan man sålla ut kundkretsen och ta reda på var de bor och hur bra infrastrukturen är på orten. Till exempel om det finns bra vägar till butiken och hur många minuter det tar för dem att ta sig dit. Mycket handlar om att ta fram information för att fatta rätt beslut, säger Martin Snygg.
Hans enhet, FPX Lab, är en av fyra grenar på FPX, där de andra är Research, Market och Network. På labbet jobbar vanligtvis mellan 15 och 20 personer samtidigt, beroende på hur stort ett projekt är.
– Det vi gör på labbet är att ta de teoretiska forskningsresultaten från Research och göra produkter av dem. Sedan är det Markets uppgift att få ut mjukvaran på marknaden, säger Martin Snygg.
Beståndsdelarna man använder sig av i labbet för att skapa nya positioneringsprodukter är ofta desamma: ren data och en karta.
– Väldigt mycket av det vi gör är mashups. Någon sitter på information som de vill använda. Det vi gör är att vi geo-kodar datan och visualiserar den på en karta. Sedan försöker vi tolka datan och se geografiska mönster. Utmaningen är att få allt att fungera tillsammans i mjukvaran.
Just nu använder labbet mashup-metoden i ett projekt med att ta fram ett smittspårningssystem på den kinesiska landsbygden.
– Där samlar vi in rapporter om sjukdomsfall på arbetsplatser och sjukfrånvaron i skolor. Baserat på de här rapporterna kollar vi om det är någon ny epidemi på gång, säger Martin Snygg.
Enligt honom var 2010 ett av de mest intressanta åren inom positionering. Och det handlar inte om någon ny revolutionerande teknik. Utan om kartornas intåg i de sociala medierna.
– Rent tekniskt så har det inte hänt så jättemycket inom GPS, eller satellitnavigeringssystem. Det som har förändrats är att allmänheten har fått tillgång till mobila terminaler som Iphone och Android. Den utvecklingen går rasande snabbt, säger Martin Snygg.
Mest entusiastisk är han över lanseringen av Facebook Platser.
– Jag tror att Platser verkligen tar den vanliga användaren in i positioneringsvärlden. Tidigare har några få använt Foursquare och Gowalla. Men Facebook, som har 500 miljoner användare, kommer få många fler att börja använda de här tjänsterna. Jag tror verkligen att det är en gamechanger, säger Martin Snygg.
Fortfarande är de här tjänsterna rätt klumpiga. I framtiden kommer mjukvaran att automatiskt ta reda på var man är och sedan se till att användaren också drar nytta av sina geografiska vanor. Alltså handlar även den här framtida produkten om en mashup, att kombinera information med karta. I det här fallet data om upprepande vanor.
– Låt oss säga att jag har varit på Clarion Hotel i Stockholm si och så många gånger tidigare. Då kan mjukvaran förutspå att jag ofta brukar gå till T-centralen efter att jag har varit här och då ge mig information om när tåget till Gävle går. Istället för att jag själv behöver söka upp tågtider sker det automatiskt, säger Martin Snygg.
– Ofta blir man förvånad över att det används i så liten utsträckning. Det är lätt att se uppenbara fördelar för vissa specifika företag. Många känner inte till möjligheterna och hur mycket man kan effektivisera sin verksamhet i ett geografiskt perspektiv, säger Martin Snygg.
Och han borde veta. Han är projektledare på labbet vid positioneringsklustret Future Position X i Gävle som beskriver sig som ett ledande kluster i Europa i arbetet med att ta fram nya karttjänster för både samhälle och företag. Här samverkar Högskolan i Gävle, industrikoncernen Sandvik och myndigheten Lantmäteriet bland många andra.
En del företag är uppenbara användare av karttjänster. Som de taxibolag som låter sina kunder boka taxi i mobilen genom att uppge sin position. Vid sidan av transportsektorn kan Martin Snygg se hur andra branscher lätt skulle kunna anamma dagens teknik. Ett exempel är om man ska öppna en ny butik.
– Ofta sitter företagen på information om vilka kunder de har. Med demografisk data kan man sålla ut kundkretsen och ta reda på var de bor och hur bra infrastrukturen är på orten. Till exempel om det finns bra vägar till butiken och hur många minuter det tar för dem att ta sig dit. Mycket handlar om att ta fram information för att fatta rätt beslut, säger Martin Snygg.
Hans enhet, FPX Lab, är en av fyra grenar på FPX, där de andra är Research, Market och Network. På labbet jobbar vanligtvis mellan 15 och 20 personer samtidigt, beroende på hur stort ett projekt är.
– Det vi gör på labbet är att ta de teoretiska forskningsresultaten från Research och göra produkter av dem. Sedan är det Markets uppgift att få ut mjukvaran på marknaden, säger Martin Snygg.
Beståndsdelarna man använder sig av i labbet för att skapa nya positioneringsprodukter är ofta desamma: ren data och en karta.
– Väldigt mycket av det vi gör är mashups. Någon sitter på information som de vill använda. Det vi gör är att vi geo-kodar datan och visualiserar den på en karta. Sedan försöker vi tolka datan och se geografiska mönster. Utmaningen är att få allt att fungera tillsammans i mjukvaran.
Just nu använder labbet mashup-metoden i ett projekt med att ta fram ett smittspårningssystem på den kinesiska landsbygden.
– Där samlar vi in rapporter om sjukdomsfall på arbetsplatser och sjukfrånvaron i skolor. Baserat på de här rapporterna kollar vi om det är någon ny epidemi på gång, säger Martin Snygg.
Enligt honom var 2010 ett av de mest intressanta åren inom positionering. Och det handlar inte om någon ny revolutionerande teknik. Utan om kartornas intåg i de sociala medierna.
– Rent tekniskt så har det inte hänt så jättemycket inom GPS, eller satellitnavigeringssystem. Det som har förändrats är att allmänheten har fått tillgång till mobila terminaler som Iphone och Android. Den utvecklingen går rasande snabbt, säger Martin Snygg.
Mest entusiastisk är han över lanseringen av Facebook Platser.
– Jag tror att Platser verkligen tar den vanliga användaren in i positioneringsvärlden. Tidigare har några få använt Foursquare och Gowalla. Men Facebook, som har 500 miljoner användare, kommer få många fler att börja använda de här tjänsterna. Jag tror verkligen att det är en gamechanger, säger Martin Snygg.
Fortfarande är de här tjänsterna rätt klumpiga. I framtiden kommer mjukvaran att automatiskt ta reda på var man är och sedan se till att användaren också drar nytta av sina geografiska vanor. Alltså handlar även den här framtida produkten om en mashup, att kombinera information med karta. I det här fallet data om upprepande vanor.
– Låt oss säga att jag har varit på Clarion Hotel i Stockholm si och så många gånger tidigare. Då kan mjukvaran förutspå att jag ofta brukar gå till T-centralen efter att jag har varit här och då ge mig information om när tåget till Gävle går. Istället för att jag själv behöver söka upp tågtider sker det automatiskt, säger Martin Snygg.
