– Jag tror att webbredaktör är ett yrke som kommer utvecklas och efterfrågas av allt fler företag. Vi producerar allt mer innehåll och många myndigheter och företag har en stor del av sin existens på webben. En webbredaktör måste underhålla och ta ansvar för all information som läggs ut på ett företags webbplats eller intranät.

Orden kommer från Christer Johansson, som går webbredaktörsprogrammet på Borås högskola. Han tycker att det är svårt att peka på de enskilt viktigaste punkterna i utbildningen. Såväl projektplanering som designmönster för att kunna möta användarbehov är något en bra webbredaktör bör kunna. 

– Men om jag måste peka på något som varit särskilt värdefullt hittills i utvecklingen så är det textproduktionen. Att lära sig skriva olika typer av text och lära sig skilja på dem, säger han. 

Webbredaktörsprogrammet på Borås högskola är uppdelat i tre huvudområden: textproduktion och redaktionellt arbete, teknisk utveckling och programmering samt design, bild och grafisk form. Detta är en anpassning efter den mycket breda arbetsmarknad en utbildning till webbredaktör öppnar för. Man ska helst kunna lite av varje. 

Christer Johansson har redan läst till webbutvecklare, och ville bredda sin kompetens genom att läsa till webbredaktör.

– Jag vill kunna webben som helhet. Studierna i utveckling har gett mig kunskaper om vad som sker bakom fasaden på ett företags webbplats eller intranät. Som webbredaktör får jag också kompetens för att jobba mer "front end". 

Vad vill du göra efter utbildningen?
– Jag vill jobba både som webbredaktör och webbutvecklare, med såväl innehåll som programmering. Arbetsplatsen är inte det viktiga, så länge man hamnar i ett schysst gäng och får intressanta arbetsuppgifter.

Om du är sugen på att arbeta som webbredaktör är Boråsutbildningen ett bra ställe att börja på, tycker Christer Johansson. Han beskriver webbredaktörsprogrammet i Borås som välplanerat och nybörjarvänligt, och inga mer färdigheter än de mest grundläggande datorkunskaper behövs. 

Medieinstitutet i Stockholm har också en utbildning för blivande webbredaktörer genom YH-utbildningen Webbkommunikatör/Sociala medier. YH-utbildning, som står för Yrkeshögskoleutbildning, startar när man märker att det finns ett kompetensbehov i en särskild bransch. 

– Det är bara att titta på hur det ser ut i branschen. Behovet att kommunicera med och förmedla information till olika målgrupper så att de verkligen förstår den är jättestort, med krav på läsbarhet och dialog, menar Maria Olin, som leder utbildningen Webbkommunikatör/Sociala medier på Medieinstitutet. 

Hur är efterfrågan på utbildningen?
– Mycket stor. Många vill skriva för webben och hittar inte utbildningsformen. Många har börjat på högskolan, men kommer på att de vill ha mer kontakt med näringslivet. Och efterfrågan på våra studenter är stor.

På Medieinstitutet är en stor del av utbildningen förlagd till så kallad LIA, lärande i arbetslivet. Praktiken är uppdelad i tre perioder för att studenterna ska få kunna prova på olika yrkesroller, till exempel både som kund och leverantör. 

– Praktiken spelar en otroligt stor roll i utbildningen. Det är ett sätt att verkligen få omsätta sina kunskaper i verkligheten, och för företag är det en rekryteringsfas att ta in en praktikant, säger Maria Olin. 

Studenterna får skriva en handlingsplan innan praktikperioderna, som beskriver vad de vill arbeta med på företaget. Denna följs noggrant upp av skolan, som även besöker samtliga praktikplatser för att föra en dialog med studenten och dess handledare. 

Utbildningen Webbkommunikatör/Sociala medier på Medieinstitutet är uppdelad i fyra delar: Skrivande, kommunikation, produktion och teknik samt projektledning och entreprenörskap.