Kungl. biblioteket var tidigt ute med sin webbplats. Redan 1997 lanserades den första sajten. Sedan dess har det hänt mycket när det gäller webbutvecklingen i stort men KB har inte riktigt hängt med hela vägen enligt Åsa Andersson, projektledare och webbredaktör vid kommunikationsstaben.

– Den förra webbplatsen var gammal. Vi var tidiga med att satsa på webben men har inte förändrat så mycket sedan dess när det gäller arbetssätt och innehåll. Det är inte förrän senare år som kommunikationsstaben har utvecklats.

Huvudfokus i förändringen av Kb.se har varit att förbättra strukturen och navigationen på sajten samt att öka tillgängligheten.

– Användarna har stått i fokus hela tiden. Och vi har hela tiden haft ena handen kring Vervas vägledning för 24-timmarswebben. Den är fantastisk. Den är både övergripande strategisk men också väldigt konkret. Det står till och med hur man skriver koden i vissa fall. Vi uppfyller alla utom ett fåtal punkter i vägledningen. Det finns vissa begränsningar i publiceringsverktyget EpiServer som gör att vi inte kan uppfylla riktigt alla krav, säger Åsa Andersson.

Valtec är underleverantörer till EpiServer och är de som byggt den nya sajten rent tekniskt. När det gäller design har Kungliga bibliteket använt sig av byrån Starsky.

– Vi ville ha en stark design som matchar vårt starka varumärke. Det är viktigt att balansera det moderna med det gamla, säger Åsa Andersson.

Själv lanseringen av nya Kb.se är genomförd. Nu återstår att språkgranska och webbanpassa många av de gamla texter som finns på sajten, samt att även migrera den engelska versionen till den nya formen.

– Lanseringen har gått jättebra. Ola Eriksson har stått för den tekniska biten internt hos och han har varit en riktigt doer och lagt ner ett jättejobb. Allt rullar som det ska.

När Åsa Andersson blickar in i framtiden för biblioteksvärlden på webben handlar det mycket om digitalisering.

– Det stora idag och sen en tid tillbaka är digitaliseringen av material. I Humlegården i Stockholm ligger idag ett magasin med böcker motsvarande två liggande hötorgsskrapor. Kungl. biblioteket är Sveriges nationalbibliotek vilket innebär att vi har till uppgift att samla in och bevara allt som trycks i Sverige sedan 1661. Det är enorma volymer och vi behöver hitta andra sätt att förvara materialet. Det finns olika sätt att digitalisera och det handlar om att hitta rätt sätt.

Hur ser ni på Googles vision att indexera alla böcker i hela världen?

– Min personliga åsikt är att fler vägar in i materialet desto bättre. Oavsett vilken digitaliseringsmetod som används ska ju användarna titta på materialet någonstans och då är webben en bra plats.


Kungliga bibliotekets nya sajt med ny navigation och modernare formspråk.


Det tidigare utseendet på Kb.se. Innehåll och teknik hade hängt med länge och det var dags för en förändring.