Wiki är ett publiceringsverktyg som ger vem som helst tillåtelse att förändra innehållet på en hemsida. I teorin låter det livsfarligt men Wikipedia, som är en av världens populäraste sajter, har visat att tillit och samarbete fungerar utmärkt i praktiken.

Med en publik wiki kan företag skapa en dialog med kunder och partners. Om det känns för riskfylld går det alltid att skapa ett levande intranät med hjälp av wikis. Med en intern wiki kan du bryta ner den hämmande informationshierarkin inom företaget och frigöra kreativiteten istället.

Vinsten kan bli omedelbar som för Axel Thill, e-handelschef hos Dresdner Kleinwort i Storbritannien, som minskade e-postströmmen med 75 procent sedan företaget satsade på interna wikis, enligt tidningen Independent.

Det finns många exempel på att wikis är ett utmärkt sätt att publicera manualer och handledningar. Och en wiki borde vara ett självklart informationsnav på alla större konferenser.

Tidningen Fokus har experimenterat med wikiinslag på sin sajt Makthavare.se, men den fokuserar på eget låst innehåll som sedan besökare kan kommentera i wikiform. Mind-route, som utvecklar wikiverktyget Incentive, löper dock hela linan ut genom att göra sin egen hemsida till en wiki där vem som helst kan skriva och redigera om innehållet.

När det gäller interna wikis är Ikanobanken, sökteknologiföretaget Apptus och Sony Ericsson några av de företag som köpt det svenska wikiverktyget Incentive.

Ursprungsidén med wikin var att den skulle var enklare än vanlig html-kod att använda. Med enkla tecken som exempelvis dubbla hakar [[länk]] runt ett ord skapas en intern länk och dubbla apostrofer runt ett ord ´´fet´´ gör ordet fetat och med == skapas rubriker.

En viktig funktion hos wikiverktyg är möjligheten att följa hur ett dokument har redigerats över tid. Det går enkelt att se vem som gjort en förändring i ett dokument och vad förändringen består av samt att byta tillbaka till en tidigare version.

Uppslagsverket Wikipedia är den mest kända wikin med över två miljoner engelska uppslagsord och närmare 300 000 svenska. Trots belackare är Wikipedia det mest använda uppslagsverket i världen, vars uppslagsord ofta hamnar etta i Googles sökresultat. Vetenskapliga undersökningar av innehåll hos Wikipedia och det traditionella uppslagsverket Encyclopædia Britannica har visat att det blir ungefär lika många fel hos dem bägge.

Men wikis har en betydligt bredare användning än att vara publiceringsverktyg för fria uppslagsverk. Många företag använder wiki-verktyg som projekt- och samarbetsverktyg bakom brandväggen. Det finns exempel på större företag som Janssen-Cilag i Australien som enbart använder wikis som intranät.

Wikis är ett sätt att komma undan hundratals gruppmejl som tynger ner kommunikationen på större företag. Istället för att skicka gruppmejl som ingen läser kan medarbetarna skriva på wikin om just det aktuella ämnet och sedan kan andra medarbetare fylla på med synpunkter eller kanske redigera det som redan står där.

En wiki är också en utmärkt plattform att starta ett projekt utifrån, som ett klotterplank där hugskott och bättre idéer kan samlas utan alltför kvävande ramar. Senare när projektet fått fastare ramar kan det behövas mer avancerade möteskalendrar och versionshantering av dokument för att komma vidare.

Kommersiella wikiverktyg som Confluence, Social Text eller svenska Incentive bygger ut wikifunktionaliteten med kommentarfunktioner, bloggar och stöd för att smart kunna bevaka, organisera och hitta informationen.


Media Wiki, som är plattformen för Wikipedia, är den mest kända wikimjukvaran. Flera öppna mjukvaruprojekt som Wordpress och Mozilla använder Media Wiki som plattform för användarhandledningar, till stöd för utvecklarna och dylikt. Ett svenskt exempel är föreningen LM Dyks Dykopedia som skapat en ambitiös wiki om dykning.

Mjukvaran är gratis att ladda ner och använda. Den är också enkel att konfigurera. Problemet är att den saknar många stödfunktioner för exempelvis projektstyrning som finns med i de kommersiella varianterna. Företag brukar normalt föredra kommersiella produkter eftersom de kan tillhandahålla support och går att ställa till svars om något blir fel.

Det finns it-konsulter som hjälper företag att sätta upp Media Wiki och det går att få support för Media Wiki via supportforum som drivs av eldsjälar.
www.mediawiki.org


Organisationen Mozillas utveckling av mjukvara sker till stor del med stöd av wikis som använder Media Wiki som plattform.


Malmöföretaget Mind-route har utvecklat wikiplattformen Incentive för företag som vill använda wikis och bloggar internt, men också för den publika webben. Deras största kund Sony Ericsson planerar att använda Incentive globalt för att knyta samman alla kontor runt om i världen.

Incentive kostar från 25 000 till 250 000 kronor beroende på antal användare. Förutom möjligheterna att snabbt lägga upp wikisidor finns bloggverktyg för både internt och externt bruk. Användare kan också tagga och kommentera innehåll. Det går lätt att bevaka vad som händer på plattformen med hjälp av rss-flöden.
beta.mindroute.com


Wikiverktyget incentive har gjort skaparen Mindroutes hemsida till en fullt redigerbar wiki. Den som registrar sig kan exempelvis redigera företagets produktbeskrivningar.


Social Text är ett verktyg som utvecklats av det amerikanska företaget med samma namn. Förutom själva wikifunktionaliteten finns det bloggverktyg och möjlighet att kommentera varje sida. Det går också att mejla direkt till en wikisida.

Användare har en egen kontrollpanel varifrån hon kan prenumerera på förändringar på särskilda sidor.
Det går att tagga upp allt innehåll och nya sidor indexeras omedelbart av den interna sökmotorn. Social Text har även ett dokumenthanteringssystem.

Och administratören bestämmer vem som ska ha tillgång till informationen.
www.socialtext.com


Boston College har använt Social Texts wikiverktyg för att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan lärare och studenter.


Wikiverktyget Confluence, som utvecklats av det australiska företaget, Atlassian kostar mellan 7 600 och 52 000 kronor beroende på antal användare.

Förutom möjligheten att skapa wikisidor går det att bygga särskilda avdelningar för exempelvis en projektgrupp eller en avdelning. Det finns bloggfunktionalitet och möjlighet att kommentera både wikitexter och blogginlägg. En viktig funktion är dokumenthantering och stöd för att kunna organisera innehållet hierarkiskt och möjligheten att tagga innehåll.

Administratören kan även ge olika användare olika rättigheter att se och redigera innehåll.
www.atlassian.com


Storföretaget IBM använder Confluences wikis både internt och på den publika webben för att hantera och sprida kunskap om deras produkter.