När framtiden på internet ska beskrivas vänder vi oss ofta till ungdomarna och försöker förstå deras vanor och interaktionsmönster. Det vimlar av prognoser om hur ”kidsen” uppför sig på nätet och vad ”ungdomar av idag” har för förväntningar och krav.

Företagen letar desperat efter nya affärsmodeller på nya arenor, och experterna kämpar om att få ge sin bild av hur det nya medielandskapet förändrar barnen, tonåringarna och i förlängningen vuxenvärlden.

Men få vet hur det egentligen står till. Var allt bättre förr? Är allt precis som vanligt? Eller ser vi något helt nytt växa fram? En generationsklyfta långt djupare än den som löper mellan dagens vuxna och deras föräldrar?

Katarina Graffman har det stressigt. Som antropolog med forskning inom ungdomskulturen vet hon mer än de flesta om dagens ungdom, och hon anlitas ofta av företag.
Istället för att fråga ungdomar om hur de tänker och agerar har hon själv deltagit i deras liv. Det är det enda sättet att verkligen förstå, hävdar hon. Fokusgrupper, enkätundersökningar och intervjuer i all ära. De ger ofta en friserad bild av verkligheten, distanserad från vardagens faktiska händelser.

Det är en mångbottnad bild som Katarina Graffman målar upp när hon beskriver hur ungdomar tänker kring mediekonsumtion i allmänhet och internet i synnerhet.
Samtidigt som dagens ungdomar är extremt känsliga för kommersiella budskap och lätt genomskådar vad de betraktar som ”köpta” budskap, har de också grunda kunskaper inom många områden. Det gör att allmänbildning fortfarande står högt i kurs. Kanske är det precis som förr i världen alltså?

– Allmänbildning är väldigt viktigt enligt alla ungdomar. Och alla tycker att de är för dåliga på att inhämta den kunskapen. De unga som fungerar som upplysande fyrtorn är de som är allmänbildade och kunniga om svenska samhället och kan kombinera det med att vara street smart, säger Katarina Graffman.

Hon berättar om hur hon träffat 16-åriga tjejer och slagits av hur vuxna de verkar, för att i nästa stund inse att de på vissa områden saknar mycket kunskap.
– De har dålig kunskap när det gäller att vara samhällsmedborgare, men de vet vad det är att vara konsumtionsmedborgare.

Nätbeteendet skiljer sig också mellan könen. Tjejer bloggar i mycket större utsträckning än killar och information på nätet ska gärna gå att relatera till genom blogginlägg. Killar i sin tur är mer ute efter att leta information, nyheter och spel när de är på nätet.
Synen på vad som är en nyhet har även förändrats från den traditionella journalistvärderingen till något som är nytt för individen. Ny information helt enkelt.
– En nyhet för dem är allt som man inte visste. Allt som jag kan omvandla och använda i mitt eget mediebeteende.

Katarina Graffman pekar på hur berättandet har förändrats. Ungdomar är idag vana vid och duktiga på att uttrycka sig offentligt på nätet, men de har en annan syn på strukturen i en berättelse. Budskapet måste komma snabbt och kopplingen till verkligheten är viktig. Just autenticitet är ett återkommande tema.
– Ber man dem att berätta något så berättar de direkt på. Att tala böcker med dessa tonåringar kan vara lönlöst då det verkar som att böcker är en svårtillgänglig, om inte rent av tråkig, källa för många som växt upp i det journalistiska massmedieinformationssamhället.

– För inte så länge sedan var litteratur något som gärna förknippades med böcker men för vissa ungdomar utplånas gränserna mellan massmedia och litteratur helt och hållet.

Berättelser på nätet behöver inte ha en början, en mitt eller ett slut på samma sätt som en bok. Litteratur blir istället spridning av social realism, det vill säga vardagslivet, hävdar Katarina Graffman. Nyheter, samhällsinformation och litteratur ska helst knytas ihop utan början och slut. De böcker som ungdomar ändå orkar läsa måste ha förankring i verkligheten och det måste kännas ”på riktigt”.
– Böcker ska ha ett informationssyfte, vilket uppskattas mer än underhållning.

I jakten på socialrealism blir bloggar och forum den nya litteraturen. Det finns ett stort intresse för sociala nätverk och ”förbjudna” forum. Det blir intressant eftersom innehållet är verkligt och kommunikationen kring ett ämne oändlig.
– Kenza, Blondinbella och Flashback ger socialrealismens litteraturgenrer en modern uppfräschning, vare sig man klickar på Kenza för att se vad hon gjort under dagen eller läser om vilket rus en viss drog ger på Flashback.

Enligt Katarina Graffman påverkas även de unga av nätets mer avhuggna och dramatiska uttryckssätt som till exempel Aftonbladet.se använder. De får svårt med mer analyserande och djuplodande texter.

Vem har då mest inflytande i ungdomars liv? De allmänbildade och gatusmarta kompisarna blir starka informationskällor. Samtidigt visar hennes studier att den vuxna generationen fortsätter att spela en stor roll för att filtrera och tolka omvärlden. Trots att tillgången till information är obegränsad upplever ungdomarna att det inte går att lita på någon. Då blir föräldrarna en fast punkt.
– Mamman eller pappan blir rådgivare till slut. Så har det alltid varit, men det skulle de aldrig säga själva.

Ungdomarna är extremt kritiska till allt som har med kommersialism att göra vilket kommer att påverka näringslivet om 10-20 år tror Katarina Graffman. Relationen mellan konsumenter och företag kommer att bli mer jämställd. Konsumenterna blir skeptiskt avvaktande och det krävs stor tillit från dem för att lyckas sälja produkter eller tjänster.

De kommer att vara kritiska och medvetna konsumenter som genomskådar företagens budskap och som dessutom är duktiga på att använda ny teknik på olika plattformar. Bilden av de svenska ungdomarna kunde helt klart vara värre. Men vilka förlorar på internetutvecklingens allt högre krav på mediekritik och sållningskunskap? Katarina Graffman tror att vi är på väg in i ett nytt klassamhälle.

– De som behöver en auktoritet halkar efter i informationssamhället. De är jättedåliga på att söka information. De är bra på att chatta, men fattar inte hur de ska söka eller navigera. I det nya samhället kommer klassklyftan att vara mellan dem som kan söka information och dem som inte kan det.

Mycket tycks vara sig likt när man gräver lite djupare bland ungdomarnas värderingar. Mamma och pappa vet fortfarande bäst och allmänbildning är eftertraktat. Det som skiljer dagens ungdom från tidigare generationer är den hastighet med vilken ny teknik och nya kommunikationsformer utvecklats. Det är något som kan vara svårt att överblicka men som kommer att förändra människors sätt att leva och kommunicera för all framtid.

– Det är en extremt människovänlig teknik som är tillgänglig. Det är fantastiskt revolutionerande att människor plötsligt kan ha kontakt i realtid med människor i andra delar av världen, att den lilla människans röst får ett utrymme. Det är boktryckarkonstens Ullared!

– Samtidigt ser vi också i våra studier att det där med att alltid vara tillgänglig och att delta börjar bli tröttsamt. Många stänger av sina mobiltelefoner och avinstallerar MSN för att man inte orkar. Till syvende och sist är det de mänskliga relationerna som värderas högst, att träffas ansikte mot ansikte.