Den spansk–argentinske entreprenören och bloggaren Martin Varsavsky sitter bredvid Google-grundaren Larry Page på en middag. De talar om sökjättens framtid.

– När jag frågar honom vad han tror kommer att begränsa Googles tillväxt säger han, till min förvåning, inte servrar eller människor utan elektricitet, skriver Martin Varsavsky på sin blogg Martinvarsavsky.net.

Elförbrukningen är ett problem både för den som vill rädda miljön och den som är kostnadsmedveten, och Google är ett tydligt exempel på problematiken eftersom det är det företag som äger flest datorer i världen och följaktligen förbrukar mängder av el.

Men internet är inte bara en miljöbov som slukar el. Med nätets möjligheter kommer också nya arbetssätt som leder till stora effektiviseringar. Och istället för att flyga jorden runt kan viktiga möten numera ske virtuellt.

Teliasonera har minskat sina koldioxidutsläpp med 70 procent på sex år. Nästan 60 procent beror på ett bättre utnyttjande av internet i form av bland annat virtuella möten och mobilt bredband, hävdar Dag Lundén, miljöchef på Teliasonera Broadband, Products & Production.

– Allt det vi har lyckats minska med bygger på mobil kommunikation via internet. Genom att utnyttja den mobila flexibiliteten kan man effektivisera sitt eget resande och i många fall undvika att resa helt och hållet. Den stora volymen av minskade utsläpp ligger trots allt i icke-resan.

Teliasonera har en mötespolicy som säger att man först ska fundera på om mötet kan hållas virtuellt innan man bokar in det fysiskt. I Sverige har de anställdas resande halverats och företaget jobbar med flexibla kontorsmiljöer där det är fritt att jobba där man är med hjälp av mobila bredband och virtuella möten.

Och det är inte bara miljön som har skonats. Teliasonera har sparat stora pengar på kuppen. Det har gått från en resebudget på cirka 300 miljoner kronor år 2001 till 170 miljoner förra året.

– Det är mycket pengar, men det är 8 000 personer som jobbar bara i Sverige och det är delvis en global verksamhet vi driver. Det här är vad lilla Teliasonera har lyckats med i Sverige, vad kan då andra göra? frågar sig Dag Lundén.

Enligt honom gäller det att enträget ta fram statistik över resandet. En möjlighet är att samarbeta med sin resebyrå för att få uppgifter. När kostnaderna jämförs med ekonomiska data är det uppenbart vilka pengar som kan sparas och vilka miljöhänsyn som kan tas.

Teliasonera har också halverat kontorsutrymmet och gått från fem kontor i Stockholm till två, vilket ytterligare har minskat behovet av internresor. Det syns i klimatsiffrorna liksom att de minskat sin bilpark och bränslekostnaderna med 10–20 procent per år sedan 2001 samt gått över till grön el.

Internet och information
Bilden av skogen som den naturliga medicinen mot klimatförändringarna förmedlas av sajten Skogenochklimatet.se. Med hjälp av ljud, bild och interaktiva funktioner guidas besökaren genom branschorganisationen Skogsindustriernas kampanj om skogens betydelse för klimatet. Det är bara ett exempel på hur företag och organisationer kan nå ut med sitt budskap på internet.

Ett annat är sajten Storyofstuff.com där Annie Leonard berättar om vad hon kommit fram till i sitt tioåriga arbete med att undersöka produktion, konsumtion och vad som händer med produkter när de slängs.

Kommunikation via internet fungerar ofta som miljöförbättrare. Budskapet blir mer kraftfullt samtidigt som informationen inte behöver tryckas och transporteras till potentiella kunder. Nätet kan serva många fler med information och det sparar både transporter och papper.

Men internet är inte bara bra för att nå ut med ett informativt budskap. Det kan också leda till konkreta miljöförbättringar.
– Man har insett att internet är ett verktyg för att förändra samhället i stort. Något man pratade om på OECD:s ministermöte i Seoul var att vi måste använda den här enormt viktiga infrastrukturen för att komma åt klimatförändringarna. Internet är inte längre bara en kanal utan något man vänder sig till för att få hjälp med alla samhälleliga problem du kan tänka dig, säger Nicklas Lundblad, europeisk policychef på Google, doktor i informatik och medlem i regeringens it-råd.

När han nyligen träffade OECD-ministrarna rörde diskussionen internet och vad som har hänt under de senaste tio år. Förra gången potentaterna samlades, 1998 i Ottawa i Kanada, var nätets möjligheter fortfarande begränsade och de diskuterade hur e-handel skulle vara möjligt, men idag tio år senare ses nätet som en del av den globala infrastrukturen.

Med internet finns möjlighet att med hjälp av sensorer mäta mer exakt den klimatförändring som pågår, genom bland annat koldioxidbokföring. Nicklas Lundblad ger ett exempel från Dublin där man redan idag använder sensorer för att mäta olika typer av koldioxidutsläpp i samband med trafikintensitet. Bara genom att berätta om en tillfällig trafikstockning kan bilisterna välja att vänta i tio minuter innan de ger sig iväg – och därmed slippa bidra till ökade utsläpp.

Fakta

›› Ta fram en policy för miljöfrågor – som spelar roll!

›› Räkna ut hur du kan spara pengar och miljö som företag på www.goitgreen.com.

›› Avge ett klimatlöfte och studera siffror och påståenden kring vårt klimat, www.forskarfredag.se/klimatklicket.