När Facebooks användare i slutet av förra året kunde se sina vänners aktiviteter utanför Facebook, gick nätverkssajten enligt många över gränsen. Det visade sig inte vara populärt hos användarna. Ett fyrtiotal kommersiella sajter är med i annonsprogrammet Beacon och exempel på det som visades på Facebook var om användaren köpte något på Ebay eller tittade på ett videoklipp på Joost.

Facebook modifierade Beacon med en funktion där användarna själva får ge klartecken till att informationen publiceras. Men skadan var redan skedd och en del användare stängde ner sina konton. Facebooks användarvillkor visade att Beacon-upplägget var enligt reglerna, men när det gäller att behålla användarnas förtroende handlar det om så mycket mer än skrivna regler. Vem som kontrollerar datan är en etisk fråga.

Integritet är en knäckfråga i internets värld. Ständigt debatterad och åsikterna går isär. Det finns flera exempel på när företag har gått över gränsen, svartmålats i media och tappat användarnas förtroende. Integritet handlar om moral och transparens.

Visar ett företag tydligt hur det tänker använda den information de samlar in om kunder och användare, har man möjlighet att välja själv om man vill vara en del av det eller inte. Men är det undangömt i ett svårläsligt användaravtal gäller det att se upp. Du måste ge användarna kontrollen, men utifrån det kunna få använda den data som är relevant. På den punkten ifrågasätts ibland webbjätten Google.

– Vi tror att det är två principer som gäller, säger Nicklas Lundblad som är europeisk policychef på Google. Det ena är transparens. Vi måste berätta exakt vad vi gör, så tydligt som möjligt och så ofta som möjligt. Det andra är att vi måste erbjuda meningsfulla val. Exempel på det är att om du använder vår personliga söktjänst, så kan du radera informationen. Vi ger dig möjlighet att kontrollera vad vi vet om dig. Du får sen själv avgöra om du tycker att det är värt det. Om vi vet mer om dig så kan vi leverera ett bättre sökresultat och tvärtom. Den ekvationen är upp till dig.

– Nätet är en magisk manick och är beroende av sina användares förtroende. Utan det förvandlas det bara till en förfärlig massa fiber i backen. För när vi litar på nätet så förvandlar vi det till en gemensam kommunikationsstruktur och till en innovationsplattform till en tjänst där vi kan dela med oss allt från video-filmer till tankar i text, till fotografier till dataprogram, men i samma ögonblick som vi tappar förtroendet för nätet så förvandlas det just till den råa teknik som det är.

Idag går diskussionen kring hur man ska ge användarna makten bland annat genom att de kan segmentera vilken information de vill att deras kontakter ska se i sociala nätverk som Facebook och Linkedin där profilen gentemot kontakterna kan begränsas.

Enligt Jyri Engeström på Jaiku kommer teknik också att hjälpa oss att bejaka vår integritet, som Open ID (att ta med sig ett personligt inlogg till alla sajter man är registrerad på) och Open Social (att ta med sig sin identitet till olika sociala nätverk). Och enligt honom handlar det inte om att lämna ut sitt privatliv utan om vad man själv väljer att visa för omvärlden.

Nätet ger möjlighet att kartlägga hur människor rör sig på internet och samla in personuppgifter. Pär Ström kallar sig integritetsombudsman och arbetar på tankesmedjan Den nya välfärden. Förra hösten sa han så här i Internetworld:
– Privata företag är definitivt ett hot (mot integriteten). Företagen har den kommersiella drivkraften och konkurrensen är så hård att de hela tiden pressas att gå längre.

Det finns självklara skäl till att företagen vill ta del av personlig information för det ger dem möjlighet till bättre marknadsföring och att tjäna mer pengar. Men Pär Ström menar att vi ännu inte förstår konsekvenserna av den pågående utvecklingen samtidigt som Datainspektionens, den instans i Sverige som ska värna om integriteten i Sverige, undersökningar visar att integritet inte är så viktigt hos ungdomar mellan 14 och 18 år.

Pär Ström tror att de förstår vikten av integritet, men att de inte har insett vidden av problemet. Samtidigt är verkligheten redan ifatt. 53 procent av ungdomarna har någon gång bloggat och 83 procent har publicerat en bild på sig själv på nätet.

Enligt Pär Ström finns det fyra typer av storebröder i dagens samhälle. Utöver stat och främmande stat är det de privata företagen och privatpersoner. För integritet handlar inte bara om etik moral, det handlar om lag också. Det har inte minst den senaste tidens FRA-debatt visat. Det är också ett tydligt exempel på internets kraft där bloggarna gick samman till uppror och lyckades få stor publicitet och genomslag hos samhället och politikerna.

FRA-lagen klubbades igenom den 18 juni i år och innebär att Försvarets radioanstalt har rätt att bedriva signalspaning – att avlyssna trafik genom tele- och internetnätet som har samröre med utlandet. FRA hävdar att lagen tar stor hänsyn till personlig integritet. Men motståndet har varit massivt från vänster till höger. För lagen innebär samtidigt att all trafik som passerar Sveriges gränser kommer att tvångskopieras trots att den inte kommer att användas.

– Företag borde vara oroade av att staten kommer att kunna se allt de gör och bör använda VPN–lösningar och kryptering för att skydda sig mot statligt missbruk av deras kommunikation, säger Oscar Swartz, känd bloggare och debattör som nyligen fick Politikerbloggens Nyhetspris 2008 och som har varit mycket aktiv i debatten om FRA på sin blogg Swartz.typepad.com.

Han tycker att grundidén med FRA-lagen är fundamentalt felaktig.
– När folk vet att allt de gör på nätet i princip avlyssnas av staten finns risk att folk tillämpar stor självcensur i sitt beteende. Då har man upphävt väldigt positiva aspekter av nätet: Att vi på ett helt nytt vis har fått tillgång till andra människors ocensurerade livserfarenheter och tankar. Nätet får oss att växa som personer och individer, något makten egentligen inte är intresserad av, säger Oscar Swartz.

Företag har också reagerat. Sju it-direktörer gick till angrepp mot FRA-lagen i en debattartikel i DN den 9 juli och skrev bland annat att viktiga svenska branscher som telekommunikation och datalagring blir mindre attraktiva på den internationella marknaden och att utländska företag tvekar inför framtida etableringar. Invest in Sweden Agency, en statlig myndighet som hjälper utländska företag till Sverige, varnade för att företag inte kommer att lägga sina investeringar här i Sverige.

Googles integritetsansvarige Peter Fleischer sa redan förra året i Internetworld att om förslaget går igenom kommer Google aldrig att placera några servrar inom Sveriges gränser. Det utesluter alltså investeringar i ett svenskt datacenter från Googles sida.

Fakta

›› Hur hanterar ditt företag personlig information från kunder och användare? Skapa en vettig policy kring det.

›› Läs Internetworlds stora integritetsartikel ”Storebröderna ser dig” från förra året och som finns på www.internetworld.se.