Så drar du nytta av Generation Y

De är unga, orädda och uppkopplade. Generation Y är på väg att inta arbetsplatserna, men inte alltid till de äldre generationernas glädje. Men det gäller att ta tillvara 80-talisterna – då väntar goda resultat för företagen.

– 80-talisterna kommer till en arbetsplats och säger "Hej, jag tänker stanna här i högst tre år, ge mig en karriärplan".
Det säger Anders Parment som turnerar i Sverige och föreläser utifrån sin bok med det passande namnet Generation Y. Han är doktor i företagsekonomi, lärare på Stockholms universitet och konsult.

Till generation Y räknas oftast de som är födda från 1980 och framåt. Benämningen på generationen kommer ifrån engelskans "why", att den yngre generationen i större utsträckning ifrågasätter. Den kallas ibland "nätgenerationen" eller "millenials" och har uppfostrats av Generation Baby Boomers, födda mellan 1946 och tidigt 60-tal. Generation X är den däremellan: 60- och 70-talisterna som värderar både jobb och fritid, men är lojala mot sina arbetsgivare. Till skillnad från generation Y. Får 80-talisterna stimulerande arbetsuppgifter och frihet under ansvar stannar de, annars kan de lika gärna söka sig vidare.

För en 80-talist är arbetsgivaren viktig för cv:t och det handlar inte om vad man kan göra för en arbetsgivare utan vad den kan göra för en själv. 80-talisten kommer till en arbetsintervju för att kolla om det är ett jobb hon vill ha. Hon är ofta avvaktande på intervjun tills hon vet om jobbet är intressant för henne.

Är jobbet för svårt tar hon det ändå och tycker att det är okej att misslyckas. 80-talister anser att det är okej att ändra sig och att ha fel. Ett exempel är en befordran. 40-talister frågar inte om en bättre position för de vill inte ha ett nej. 80-talister däremot tycker inte att det är pinsamt att få avslag. De vill veta hur de kan uppnå ett visst mål. De vill få feedback ofta och inte bara vid ett årligt utvecklingssamtal.

– Företagen är inte det självklara informationsnavet för 80-talisterna. De frågar andra utifrån och det kan innebära integritetsproblem för företagen, säger Anders Parment.

Sociala nätverk spelar stor roll och generation Y kommunicerar med omvärlden även under arbetstid. De kanske slänger ut en fråga på Facebook om ett problem de stött på, eller tar en paus och pratar med vänner. Anders Parment berättar om 80-talisten som inte talar med chefen om det är problem med jobbet, utan tar det med någon annan. "Chefen frågar hur det går och jag svarar bra. Då sover hon bättre om natten".

Å andra sidan är de lika förlåtande till jobbsamtal på fritiden. Två tredjedelar av 80-talisterna störs inte av jobbsamtal på kvällar och helger. Den slutsatsen har Anders Parment dragit från sina erfarenheter som konsult och universitetslärare.

I det nya samhället krävs tydlighet och direktkommunikation eftersom 80-talisterna har vuxit upp med rak kommunikation. Gillar de inte vissa produkter köper de något annat eller trivs de inte på ett jobb går de någon annanstans.

– De kan uppfattas som uppkäftiga, men de har massor av bra idéer för att åstadkomma något bättre, säger Anders Parment.
Det har han själv erfarit i kursutvärderingar och åsikter från hans studenter. Generation Y är mer känslomässigt öppna och har växt upp i ett mer transparent samhälle. Anders Parment citerar en av sina studenter: "Den här föreläsningen om kritiskt tänkande är ganska onödig. Det har vi växt upp med".

80-talisterna är också mer öppna med sin egen person. Att inte erkänna sina svagheter är ett gammalt svenskt ideal
som inte gäller för 80-talisterna. De är transparenta med både känslor och om vilka de är.
– Generation Y är medvetna om vad de är bra på och är inte särskilt lojala. De kan tänka sig att jobba väldigt hårt, men kan också tänka sig att ta det lugnt, säger Anders Parment.
Det kan ibland reta 40-talisterna.

Det som stressar en person i generation Y är allt hon vill göra med sitt liv och inte hinner med. Och det behöver inte finnas någon överensstämmelse mellan individens mål och organisationens mål. Sådant är hyckleri tycker 80-talisten som vill vidare och inte missa saker.

Det kan ställa till det inom vissa yrkesgrupper, exempelvis i advokatyrket där man först måste jobba i många år för att bli delägare och sedan i 20 år till för att ta igen löneglappet under hundåren. Anders Parment använder också en revisorsbekant som exempel. När revisorn var ung jobbade han 100 timmar i veckan och seniorerna på byrån spelade golf. Nu när han är senior jobbar han fortfarande 100 timmar i veckan och de yngre medarbetarna spelar golf.

En arbetsgivare bör vara konstruktiv, kreativ och inte auktoritetsstyrd för att locka till sig de unga. En viktig faktor för generation Y är arbetstid. De vill inte jobba för mycket i längden och helst bestämma över sin egen arbetstid både vad gäller när, hur och var.
– 80-talisterna vill ha ett skäl för något, annars förstår de inte anledningen. En bra lön är inte tillräcklig drivkraft för att stanna på ett jobb.

När det gäller kompetens satsar 80-talisterna på bredd genom djup. En duktig 80-talist är bred, men ser till att skaffa sig specifika kunskaper där det behövs. De har växt upp med datorer och det sägs i många fall vara en helt införlivad kunskap hos dem. Anders Parment håller inte riktigt med. Visst, 80-talisterna använder aldrig instruktionsböcker; om det behövs anser de att det är något fel på produkten. Men han tror inte att 80-talister alltid är så duktiga på datorer i allmänhet, de är helt enkelt inte fascinerade av datorer utan tar dem för givet.

En baksida är också att 80-talister kan överskatta sig själva. Det kan ibland resultera i att de alltid är på väg till ett annat ställe och fokuserar mer på det än att göra ett bra jobb.
Arbetsmarknaden börjar bli som konsumtionsmarknaden, menar Anders Parment. Man byter jobb ofta och ser alla möjligheter som finns. Han drar en parallell med giftermål. Först gifte man sig för att överleva, sedan för att ha familj, men nu gifter man sig för att förverkliga sig själv. Det sker en uppluckring i vad man får och kan göra. Samhället har tidigare präglats av en viss rytm och oskrivna regler, som att man jobbar i ett arbetsrum och äter i köket eller matrummet. Men en 80-talist gör allt i samma rum.

En av Anders Parments före detta studenter, Karin Larsson, säger så här:
– Vi är nog tuffare än många tror. De människor jag har studerat med är ambitiösa, målinriktade, och beredda att jobba för det de vill. Samtidigt är många aktiva privat och reser runt.

– Nackdelen kan vara att många saknar det tålamod som kanske krävs för att lyckas snabbt, men det har också lett till att många har kommit längre eftersom de inte vill vänta på framgången, säger Karin Larsson som är aktiemäklare för nordiska aktier gentemot Tyskland på SEB i Frankfurt.

Utvecklingen i generationerna har gått från samhället till individen som numera är navet i informationshanteringen. Masskommunikation är inte längre aktuellt för generation Y och det visar sig inte minst i att 93 procent av 80-talisterna säger nej tack till direktreklam, enligt Anders Parments undersökningar. De vill själva leta upp informationen när de behöver den eller få tips från sitt nätverk, och de är dessutom medvetna om att massmarknadsföring är dåligt för miljön.

När det gäller marknadsföring är det intressant att se på två olika variationer, tycker Anders Parment. På landsbygden handlar det om relationer och i storstaden om varumärken. Den sociala profilen av ett varumärke är viktig och har en emotionell koppling. Det är viktigt att rätt person har det, för idag är alla sitt eget varumärke.