Du kan ju sälja hur mycket som helst, men får du inte betalt är det ingen mening med att sälja. Det säger Sune Larsson, försäljnings- och partnerchef på betalväxeln Auriga Epayment, tidigare Postens betalväxel, som hanterar kortbetalningar för e-handlarna.

Därför tycker han att betalväxeln är första stopp för en blivande e-handlare. Och han ser en begynnande trend där de företag som vill satsa på e-handel i allt större utsträckning kommer till dem först för att prata om betalningsflöden på nätet.

– Det är lite beroende på vilket företag det är. På ett stort eller mellanstort företag vill man ha ett möte om hur betalningsmodellen ska se ut och fungera innan man bygger en e-handelslösning, säger Sune Larsson.

Ett av skälen till att tänka betalningslösning tidigt är de nya säkerhetsreglerna kring kortbetalningar, de så kallade PCI-reglerna, som kortföretagen Visa och Mastercard ligger bakom. Från och med nästa år måste den som tar emot kortbetalningar vara så kallad PCI-certifierad. Enligt Sune Larsson på Auriga är det allt fler företag som väljer att komma till dem först i sin e-handelsprocess eftersom de liksom de andra betalväxlarna redan är certifierade.

– Certifieringen är en relativt komplicerad process som de flesta e-handlare inte själva har möjlighet eller resurser att gå igenom, säger han.

Sebastian Siemiatkowski, vd på Kreditor, ser annorlunda på saken, trots att han jobbar med samma frågeställning: hur ska e-handlaren få betalt.

– Det viktiga för oss är att göra det så enkelt som möjligt, inte att göra det krångligt, säger han.
Han ser inte betalningsmodellen som det första e-handlaren ska engagera sig i.

– Däremot är det viktigt att man någon gång bryr sig. Många e-handlare är så fokuserade på sina produkter och på sin sajt att de helt glömmer bort betalningslösningen. Det får man inte göra, säger Sebastian Siemiatkowski.

Christian Zanders, vd för e-handelsleverantören Jetshop tycker inte heller att diskussionen ska börja i betalningslösningen.

– Jag hade nog inte börjat där, för betalningen är bara en delkomponent i det hela. Hade jag varit ett medelstort företag som behöver den tekniska lösningen och affärskritiska tjänster på plats hade jag gått till en e-handelsleverantör först.

Med affärskritiska tjänster menar Christian Zanders integration mot frakt och distribution, integration mot affärssystem och betalningslösningar, integration mot marknadskanaler och möjligheter till sökmotoroptimering.

– Jag skulle rekommendera dem att kontakta en aktör som kan ge ett helhetspaket, säger Christian Zanders.

Däremot finns det en risk att e-handlare tar lite för lätt på dialogen med banken och betalningsväxeln.

– Det kan ibland ta lite tid att få exempelvis kreditprövning. Den som inte tagit hänsyn till det kan få lite problem, säger han.

Läs mer om PCI-certifiering här!

Fakta

Efter årsskiftet måste alla som hanterar kortbetalningar vara PCI-certifierade enligt kortföretagen Visa, Mastercard, American Express och Diners, ett initiativ som de enades om redan i juli 2005.

Den e-handlare som inte anpassar sig till PCI kan själv få ta smällen vid ett bedrägeri – eller i värsta fall bli av med rätten att ta emot kortbetalningar.

Om inte e-handlaren själv vill gå igenom certifieringsprocessen kan man välja att lägga över betalningen till en betalväxels sida (som idag administrerar betalningar i många fall från e-handlarnas egna sajter), exempelvis Auriga, Samport eller Dibs som alla redan är certifierade. Det innebär att kunden klickar sig vidare från handlarens sida till betalväxelns för att betala med kort.

Denna nya certifieringsprocess har vållat debatt eftersom det innebär ett extra klick för den som e-handlar. Det kan innebära att e-handlarna tappar kunder på vägen till betalning.

– Det är på gott och ont, säkerhetsmässigt är det bra. Men för dem som shoppar blir det ett extra moment, säger Sune Larsson från betalväxeln Auriga.

PCI-certifieringen har samtidigt inneburit mer jobb för betalväxlarna då de indirekt, från bankernas sida som i sin tur ansvarar gentemot Visa och Mastercard, har fått på sin lott att informera om förändringarna.

– Vi har jobbat väldigt aktivt och gått ut till alla våra partners och kunder och talat om hur regelverket ser ut, säger Sune Larsson.

E-handelsleverantörerna har också fått anpassa sig till de nya bestämmelserna och bygga om sina plattformar så att kortbetalningarna går till en extern betalsida. Jetshops e-handelslösning stödjer både Dibs och Auriga och väljer kunden Dibs kan de knyta avtalet direkt med Jetshop. Väljer de Auriga får de skriva avtalet direkt med dem.