Är det så enkelt som att generationsgränserna är starkare än blockgränserna när det gäller hur politiker förhåller sig till internet?
Att de politiska ungdomsförbunden skulle stämma upp i gemensam kör som ljuder över blockgränserna kändes oväntat, men nu har det hänt. När det gäller regeringens Ipred-proposition råder ingen tvekan. Både högeralliansens och vänsterblockets ungdomsförbund står på samma sida. I frågan om människors integritet och rättighetsinnehavarnas möjlighet att agera på egen hand mot fildelande privatpersoner intar alla ungdomsförbund en kritisk, för att inte säga upprörd, hållning.
Ipred-debatten handlar direkt om upphovsrätt och kommersiella intressen, men indirekt också om förhållningssättet till internet och onlinekulturen. I alla fall om man ska tro de representanter för de största
ungdomsförbunden som Internetworld talat med. Alla är lika övertygade och alla ser stora möjligheter när det gäller hur internet kan användas i den politiska processen.
EU-direktivet Ipred står för Intellectual Property Rights Enforcement Directive. Den svenska regeringen har lagt fram en proposition som beskriver de förändringar som behöver göras i svensk lag för att uppfylla direktivet. Propositionen har fått mycket kritik. De viktigaste argumenten mot propositionen är att de föreslagna förändringarna kränker privatpersoners integritet.
Musik- och filmbolag ska enligt förslaget få möjlighet att begära ut vem som använt ett visst ip-nummer vid ett specifikt tillfälle och samtidigt distribuerat upphovsrättsskyddat innehåll olagligt. Kritikernas argument går också ut på att de rättigheter som ges till rättighetshavarna inte ens finns hos det svenska polisväsendet idag.
Jytte Guteland är ordförande för SSU och hon är mycket kritisk till regeringens förslag.
– Det är fientligt mot internet och det är ungdomsfientligt. Vi tror att musikbolagen har lyckats i sin lobby mot lagstiftarna. Vi tror att de stora musikbolagen gör sig själva en otjänst genom att ha den här attityden. Vi tror att musik i framtiden kommer att behöva vara lätt att ta till sig, säger hon.
Jytte Guteland hävdar att vi är inne i ett paradigmskifte där tekniken för hur vi konsumerar till exempel musik håller på att förändras. Först försvann cd-skivan och nu börjar mp3-filerna försvinna till förmån för olika typer av streamingtjänster.
– Lagstiftningen måste utgå från det. Om de stora musikbolagen haft en förståelse för att cd-skivan varit död för länge sedan så hade man varit mer intresserad av att släppa kontrollen.
Det är cyniskt att tänka att man ska hålla fast vid ”vårt sätt att sälja musik”, säger Jytte Guteland.
Niklas Wyman instämmer i kritiken. Han är ordförande för Moderata Ungdomsförbundet, Muf, som nyligen skickade ett brev till regeringen tillsammans med de tre andra ungdomsförbunden i alliansen. I brevet kritiserade förbunden Ipred-propositionen för att urholka rättssäkerheten och dessutom minska förtroendet för de politiska partierna hos unga väljare.
– Vi ser ju internet som verkligheten medan politiker och äldre ser internet som något som är separerat från verkligheten. Samma villkor och spelregler ska gälla på nätet som i övrigt men de äldre vill ha speciallagar. För oss är nätet på riktigt och en del av vardagen, säger Niklas Wyman.
Precis som Jytte Guteland tycker Niklas Wyman att man måste stifta lagar som inte låser in sig i specifika tekniska lösningar. Tekniken förändras hela tiden och villkoren förändras.
– Framtiden vinner alltid. När det kom kassettband tyckte musikindustrin att det var industrins död. Om 20 år är internet den definitiva räddningen för musiken… Villkoren för att kunna tjäna pengar på det man gör har alltid förändrats. Mycket av det som sker är att exklusiva varor numera konsumeras i stora mängder. Så var det även med choklad en gång i tiden, säger Niklas Wyman.
Liberala ungdomsförbundet, Luf:s, ordförande Frida Johansson Metso har deltagit aktivt i kritiken mot regeringens Ipred-proposition och hon beskriver generationsskillnaderna som delvis problematiska. Hon hävdar att de yngre använder internet, sociala forum och medier på ett annat sätt än tidigare och kunskaperna om it-säkerhet skiljer sig också åt. Det är dock farligt om klyftan blir för stor mellan unga och äldre.
– Det är olyckligt att alla vi inte är röstberättigade eller fattar besluten om det vi vet bäst om och använder oss av. Men det är också olyckligt att prata om en generationsskillnad eftersom det också polariserar – den tunga lagen mot de revolutionerande unga. Bäst hade förstås varit om man lyckats inse behovet av att anpassa sig till den nya tekniken, lagligt, säger Frida Johansson Metso.
Tidigare år debatterades den så kallade FRA-lagen flitigt i bloggvärlden och senare i de traditionella medierna. Samma sak sker nu med Ipred-propositionen. Men vad kommer att hända i framtiden när det gäller politikens roll i webbrelaterade frågor? Enligt Niklas Wykman har utvecklingen av webbens arenor påverkat politiken betydligt. Och det är de aktiva debattörerna på nätet som har lättast att göra sin röst hörd.
– Det sker en tydlig maktförskjutning från politiker till den professionella proffstyckaren. Tidningar och tv kan inte längre välja ut vem som slår an tonen i debatten. En del bloggare har fler läsare än ledarsidor. Den kulturella grunden för det politiska samtalet läggs av dem som är aktiva på nätet, säger han.
Enligt Niklas Wyman ger nätet möjlighet till interaktivitet och människor vill kunna framföra sina åsikter personligen. Politiker måste ta sig tid att tala med omvärlden.
– Förut var politiker inlåsta i en fin byggnad i Stockholm, men på nätet har politikern och makthavaren möjlighet att snacka direkt med människor. Det påverkar även folks syn på politiker och ens egna uppfattningar, säger han.
Jytte Guteland från SSU tror på politikens möjligheter att skapa goda alternativ på nätet, utan kommersiella intressen. Enligt henne har den socialdemokratiska politiken inte tillgodosett behovet av public service på nätet. Det finns ju Sveriges Television och Sveriges Radio, men inte Sveriges Internet, reflekterar hon.
– Jag tycker inte att den här debatten förs. Det är klart att SR och SVT har egna hemsidor, men det räcker inte. Till exempel skulle man kunna se till att det finns en public service-finansierad möjlighet att kolla på filmsnuttar. Idag är Google den stora sökmotorn, men du skulle också kunna ha en public service-variant inriktad på samhällsinformation. Därmed inte sagt att det ska tränga ut det som redan finns. Det är ett komplement, säger Jytte Guteland.
De politiska ungdomsförbunden höjer alla sina röster för att försöka påverka regeringen i Ipred-debatten. Det är en fråga som, enligt de tre förbundsordförandena, verkar handla om mer än bara musikbolagens möjligheter att kräva skadestånd från fildelande privatpersoner. Beroende på resultatet kan det handla om ett vägskäl, en milstolpe som markerar var förtroendet för det politiska systemet tar vägen i framtiden.
– Politikerna har inte sett framtiden än. För ungdomar kan det betyda ett enormt rättslöst samhälle där man inte har rätt till en advokat. Nu hoppas vi att partierna över blockgränserna har förstått att det finns en stor ilska. Vi hoppas att både regeringen och oppositionen förstår att de inte kan bete sig som under FRA-debatten. Det handlar om att bevara en tilltro till det politiska systemet, säger Jytte Guteland, SSU.
– Jag är ung socialdemokrat och jag har en stor tilltro till att man kan använda partipolitiken att ge människor inflytande över sina liv och att det inte bara är kommersiella intressen som styr. Det präglar även min syn på nätet. Om du bor i ett samhälle där du känner dig ensam kan du hitta likasinnade och få trygghet genom nätet. Det jag tror på är en positiv politisk kraft som kan se till att det finns goda alternativ för människor på nätet. Man kan till exempel säga till musikbolagen att de måste diskutera hur användarvänligheten kan öka.
Jytte Guteland, ordförande SSU
– Jag tror att vi, så länge vi ser och bekämpar begränsningar i yttrandefriheten på nätet (exempel: vissa stora internetleverantörer och Kina) och diskuterar risken för intrång i privatliv och dessutom risk för åsiktsregistrering, så har politiken en solklar roll. Men i övrigt är det som vanligt. Staten ska lägga sig i så lite som möjligt och bara sätta upp ramar som gör att människor inte begränsas. Men det är inte rimligt att anse att moral angående lagar är annorlunda på internet än i övriga samhället, precis som det i framtiden bör vara omöjligt att vara annat än teknikneutral.
Frida Johansson Metso, ordförande Luf
– Särskilt i kommuner och landsting ser jag en jättearena för utveckling av nätet. Både för allmänheten i stort men också för de som har politiska uppdrag. Istället för timslånga möten så kan man ha nämndmöten eller bolagsmöten genom snabba och enkla klick på nätet. Man kommer att kunna utöva ett reellt politiskt inflytande via datorn. Hela det politiska systemet är byggt för ett industrisamhälle där den enskilde personen inte är så mycket värd. Det stänger många ute från politiskt engagemang. Bäst anpassad kommer att överleva: den som använder den nya tekniken.
Niklas Wykman, ordförande Muf
