Mikrobloggar är möjligen vårens hajp, men har knappast tagit grepp om den genomsnittlige internetanvändaren. Likväl stiger företag efter företag ut på Twitter. Och kommunicerar med – vem då?

Detta är bakgrunden till varför Lindex lagt upp sitt mikrobloggflöde på sin sajt. 100 000 besökare i veckan är bättre än 30 followers, resonerar man, och placerar inläggen högst på hemsidan.

– Det är en magkänsla. Jag har hållit på med Twitter länge, och sett hur det utvecklats. Först skrev man om att man skulle till tandläkaren, men efter hand har det utvecklats till ett verktyg där man tipsar kompisar. Man får snabbt information som hjälper en, och det tror jag våra kunder kommer att tycka om, säger Lindex e-handelschef Anders Dahlberg.

Under tisdagen la man ut flödet på sajten. En manöver som möjliggjordes av att Lindex i förra månaden nylanserade sin sajt och öppnade för integrering med externa tjänster. Men varför inte bara lägga upp tipsen som vanliga nyheter?

– Om man ska ha en nyhetsfeed på sajten så fastnar det på sajten och bara där. Här är det som att skriva ihop ett sms. Ser vi något som är bra så skriver man en mening och tipsar om det. Det blir väldigt direkt väldigt snabbt.

Vad kan besökaren få ut av det?

– I början kommer de få uppdaterade fräscha tips på sajten. I förlängningen när de börjar följa det får de en direktkanal där de inte missar vad som händer.

Vad är ett bra tips från Lindex?
– Det finns några olika kategorier. Ett bra tips kan vara att en speciell produkt kommit in. Ett annat bra tips är om vi har nedsatt pris på någonting. Ett tredje tips kan vara en tidningsartikel om något vi tycker är viktigt.

Vilka missar gör företag på Twitter?
– Många är inriktade på kampanjer och vill bara berätta om dem. Eller så gör man en personlig grej av det. Det bryr sig inte kunden om. Man trycker bara ut sitt eget budskap hela tiden. Man missar tipsandet. Det handlar mycket om att försöka ge, istället för att få folk att handla.

Vad får ni tillbaka?

– Då får man ut vad det är vi håller på med. Men det är förstås så att om de inte tycker att det är intressant står man och pratar inför en tom aula.