Communityt Swedenintouch riktar in sig på både de studenter som letar efter länder att utbilda sig i, studenter som redan är på plats vid svenska lärosäten och de som redan avslutat sina studier i Sverige. Communityt är en undersida till Sveriges officiella webbplats Sweden.se, och drivs liksom den av Svenska institutet.

Betaversionen av nätverket har funnits i ett år och har, innan sin officiella lansering, fler än 5600 medlemmar. En stor del av studenterna i nätverket kommer från länder utanför Europa, som Indien, Pakistan, Ukraina och Kina.

– Just för den här målgruppen är det solklart att man ska använda sig av ett community, eftersom folk har en annan syn på myndigheter i de här länderna än vad man har i Sverige, säger Maureen Hoppers, projektledare på Swedenintouch.

– På de officiella sajterna kan man läsa sig till fakta, men sen vill man veta hur det egentligen är. Då kan man fråga andra som redan pluggar här.

För att locka användare till sajten har Swedenintouch inlett samarbeten med olika svenska lärosäten, målet är att ha samarbete med alla universitet och högskolor i landet. Lärosätena får en plats på communityt där de kan ha egna nätverk och posta material.

– Vissa av universiteten har banners på startsidan eller på sin engelska version. Vissa har terminsstartsprogram där de introducerar oss istället för att ha banners. Vi har valt att lämna det öppet åt dem att bestämma hur de vill marknadsföra oss.

Enligt Marueen Hoppers kommer ungefär en tredjedel av sajtens besökare via hänvisningar på lärosätens sajter och de andra sajterna i Sweden.se. Ytterligare en tredjedel är direkttrafik oh en tredjedel kommer via sökmotorer.

– Den vanligaste sökningen är på ”Sweden” och ”intouch”, eller olika felstavningar av de orden, så vi vet att folk känner till oss.

Samtidigt som communityt släpps i en färdig version kommer medlemmarna få tillgång till en ny delningsfunktion.

– Via funktionen kan de nå ut till många hundra communitys. Det här är viktigt eftersom sociala nätverk och plattformar är väldigt regionala. I Europa är det Facebook som gäller, men i Indien och Kina är det andra som är populära. Facebook är ganska västerländskt, det lockar en annan målgrupp.