Är du här nu eller är det bara din kropp som är här? Den frågan fick Jessica Bjurström av en kollega sedan det offentliggjordes att hon skulle bli vd för Sveriges Kommunikationsbyråer, Komm. Och samtidigt arbeta vidare som kundansvarig på produktionsbolaget Baluba.

– Jag försöker vara i allt så gott det går, säger hon.
För det har varit mycket nu, och möten är en trång sektor i Jessica Bjurströms liv. Något hon inte tror att hon är ensam om.

– Det är väl så med människor som vill prestera mycket, att man bokar upp varje timme. Möten genererar beslut om åtgärder, men när ska de göras?
Hon beskriver det som kommunikationens baksida, att vi möts så mycket. Själva arbetet som ska utföras sker oftast kvällstid eller under helger på lånad tid från familjen.

Förbundet hon leder på heltid från 1 mars hette tidigare Sveriges Reklamförbund. Namnbytet genomfördes i somras och var ett led i att förnya den organisation vars medlemsföretag inte längre är bara reklambyråer. Idag finns där även konsulter inom PR, design, digitalt, event, direktreklam och interaktiv marknadsföring.

Det blir Jessica Bjurströms roll att sätta det nygamla förbundet på kartan och återskapa förtroendet från medlemmarna och omvärlden. Hennes företrädare Björn Rietz jobbade i uppförsbacke på grund av mediestormen kring hans lön på 120 000 kronor i månaden.
– Det är viktigt att vi på förbundet börjar lyssna, det är svårt att göra det när man har det stökigt internt, säger hon och är rättfram om sin egen lön.

– Jag är välbetald, men inte överbetald. Jag ska göra mycket och tycker att min lön på 80 000 kronor i månaden är skälig.

Jessica Bjurström känner sig väl rustad att möta medlemmarna, och hon har en lång och gedigen karriär bakom sig som startade på reklambyrån Lowe Brindfors 1989.
– Mina fyra och ett halvt år på reklambyrå gav mig grunden inom kommunikation.
Efter det har hon bland annat jobbat med kommersiell tv på TV4 och webb-tv på Aftonbladet. Hon har också vd-erfarenhet sedan tidigare i Sponsrings- och eventföreningen.

– Jag tar allvarligt på att jag har en stor uppgift i tjänst hos mina medlemmar. Men jag ser också att det är en stor uppgift att få fram vårt budskap och kommunikationens vikt för näringslivet. Vad händer med ett företag om det har bristande kommunikation? Vi ska ta fram de bra exemplen, men även de dåliga.

Enligt Jessica Bjurström är det ett kall att vara vd för ett förbund och det kräver att man personifierar sig med de frågor man driver. Kärnfrågan för Komm är vikten av god kommunikation i samhället och i näringslivet.

– Från den dagen pressreleasen gick ut blev jag vd 24/7. Som jag uppträder och vad jag säger blir en del av Komms varumärke. Jag upplever att jag är en mycket mer publik person idag än vad jag var för några månader sedan.
Hon tror på transparens och att om gapet blir för stort mellan den man är privat och den man är i yrkesrollen blir det för jobbigt att leva.

Hon tillträder vd-posten fem veckor innan det prestigefyllda Guldägget ska delas ut i mitten av april. Och rivstartar också genom att samla förbundets sju kommittéer till enskilda möten. Utmaningen ligger i att sätta sig in alla discipliner som ingår i organisationen, och resultatet av mötena ska användas som beslutsunderlag för att sätta samman arbetsgrupper.

Men redan innan hon tillträdde samlade hon ledningsgruppen och diskuterade vad organisationen ska stå för i framtiden.
– Digitala kanaler blir mer och mer centrala i kommunikationen och därför är det självklart att vi på Komm ska jobba med det. Det känns förlegat att man som mottagare av kommunikation inte kan kommunicera tillbaka.

Samtidigt poängterar hon att allt handlar om en bra grundidé. Sedan finns det vissa element som bär den idén.
– En digital plattform är idag basalt i en kampanj, men det är fortfarande idén som är bärande och det är inte den digitala tekniska lösningen som är det kreativa.

Hon tar som exempel frågan till hennes söner om varför de måste sitta vid datorn hela tiden. ”Det är som att jag skulle säga att du skulle sluta prata mamma”, får hon till svar.
– Den digitala utvecklingen kommer att gå hand i hand med att prata. Det finns, på gott och ont, väldigt lite wow i den längre.

Och kanske just för att internet nu är så etablerat ser Jessica Bjurström en viktig uppgift för Komm att sätta upp ett antal normer för det digitala mediet.
– Det är inte länge sedan internet fortfarande var ganska laglöst och där tror jag att vi kan spela en roll.

Ett konkret förslag hon har är att ta fram en ”code of conduct” och genom det vara en röst i den digitala utvecklingen tillsammans med Komms medlemmar. För hon tycker att utvecklingen har gått mot att de olika mediekanalerna idag går in i varandra, men att nätet skiljer sig vad gäller avsändare.
– Det är det digitala mediets problem, att det inte alltid finns någon avsändare, vilket är viktigt i alla andra medier.

Det illustrerar hon genom användargenererat material som hon tycker har gjort en 360-graders loop i vissa avseenden. Hon tar kampanjer kring amerikanska Super Bowl som exempel där man öppnade upp för användarna att stå för innehållet. Idag gör istället professionella reklamare kampanjer som ska framstå som att det är användarna som har gjort dem. Till exempel för Doritos.
Hon tycker att utvecklingen är spännande, men ändå oklar.
– Det lyfter frågan om avsändaren och det pratar vi mycket om i förbundet. Hur vi kan vara en röst i den debatten.

Hon menar att synen på vad som tidigare ansågs bra med internet, att allt inte går att spåra, har förändrats i takt med att de kommersiella budskapen på nätet har ökat. När det står en kommersiell aktör bakom ska det synas.
– Lagen har inte hunnit ikapp här. Vi pratar om en så svår fråga som etik. Det handlar om att vara ett schysst företag.

Men frågan om avsändare är komplicerad och hon har tilltro till att dagens unga ofta förstår vad som är reklambudskap, men att det inte spelar så stor roll för dem – så länge det handlar om något de gillar.

Hon hänvisar till sönerna igen och menar att det är deras kompisar som verifierar budskap. Kompisarna blir subavsändare och de har större inverkan på varandra än vilket reklambudskap som helst.
– Det ska bli intressant att se var det kommer att ta vägen.

Men trots skillnaden i de digitala kanalerna vad gäller tydlig avsändare tycker hon att det generellt blir allt svårare att skilja på mediekanalerna som numera går in i varandra. Tv ger investeringar på nätet, tv kan ses på nätet, tidningar ger trafik till nätet och kan läsas på papper eller på webben. Hon tror att tillväxten av digitala kanaler kan bli enormt stor och fortsätter att ta marknadsandelar, men att gränserna suddas ut.

– Det är bara mediemarknaden som funderar på vad det egentligen är för pengar som läggs här och där. Det kanske är dags att skrota den traditionella reklamkakan därför att medierna flyter in i varandra, säger hon, men hejdar sig.

– Jag kan förstå att man behöver en reklamkaka för att man ska veta vart pengarna går, men ett komplement till den skulle vara bra.
Hon tror på en ”användarkaka”, där man kan se var användarna finns, men också hur de förflyttar sig mellan de olika kanaler.

Och det är just där, mellan pengarna och användarna, som Jessica Bjurström själv vill positionera sig.
– Jag har jobbat som kommersiell person i publicistisk verksamhet sedan 1993 och jag förstår balansen däremellan.

Förra året kompletterade hon sin utbildning i strategisk marknadsföring från Berghs med en termin av kvällskurser i journalistik på Poppius just för att öka sin förståelse för den redaktionella sidan.
– Det gäller att hålla fanan högt för publicistisk verksamhet, men det är samtidigt svårt. För ägarna skriker efter pengar samtidigt som man stångar sig blodig för att behålla besökarna. Förlorade besökare betyder förlorade intäkter. Det är lätt att bli girig när ett annonsformat fungerar och risken är att man driver det så hårt att man tappar besökare.

Hon återkommer gång på gång till användarna under vår intervju. Att om man inte har dem med sig är det kört. Det har hon med sig från TV4, Aftonbladets webb-tv och Tv.nu.
– På Tv.nu hade grundarna redan en stark bild av vad deras målgrupp ville ha. Det är nyckeln till framgång: känn din publik och leverera vad de vill ha. Passa dig för att lägga in för mycket kommersiella budskap så att det blir för krångligt för användarna.

– Då har man dödat sin produkt. Att få en lojal användare på nätet att bruka sin produkt är mer värt än en ny användare.

En trend hon tror på framöver är när flera varumärken samsas kring en idé där man har samma målgrupp. Ett bra exempel på det tycker hon är Nike Plus. Det är en produkt där Apple och Nike tillsammans har lyckats skapa något som är användbart, underhållande, socialt och kopplat till både en produkt och tjänster på nätet.

En annan trend hon håller koll på är utvecklingen av den mobila kanalen. Men hon tror att man måste passa sig för att jämföra med den mobila utvecklingen i Asien rakt av, som till exempel den att alla ungdomar i Tokyo tittar på såpor i telefonen.
– Vi har fortfarande olika sätt och olika kulturer, och man ska nog ta det lite försiktigt med att dra förhastade slutsatser, manar Jessica Bjurström.

Fakta

Ålder: 42
Aktuell: som ny vd för Sveriges Kommunikationsbyråer sedan 1 mars.
Bakgrund: Började 1989 på reklambyrån Lowe Brindfors, gick efter några år till TV4 och arbetade med kommersiell tv i elva år. Efter det var hon marknadschef på bilföretaget Rover följt av vd på Sponsrings- och eventföreningen. Därifrån gick hon 2006 till Schibsted och jobbade som affärsområdeschef för Aftonbladets webb-tv-satsning och tablåsajten Tv.nu. I december 2008 började hon på produktionsbolaget Baluba som kundansvarig.
Utbildning: Två år Strategisk marknadsföring på Berghs och Poppius grundkurs i journalistik.
Familj: två söner på 14 och 11 år samt en sambo
Bor: i Stockholms innerstad
----------------------------------------------------------------------------------

Komm är en förkortning för Sveriges Kommunikationsbyråer (tidigare Sveriges Reklamförbund)
Är: en branschorganisation för konsulter för åtta olika discipliner inom marknadskommunikation: action marketing, design, direktreklam, event, interactive, media, pr, och reklam.
Gör: Arbetar både som en medlemsorganisation och som en intresseorganisation med opinionsbildning.
Antal medlemsföretag: 280