Valarbetet är i full gång och partiernas sajter kommer att bli helt centrala i valrörelsen. Men de politiska partiernas sajter lever inte upp till de krav som personer med olika funktionshinder har. Dålig kodning, ologiska länkar och dålig kontrast hör till problemen som är vanliga på de politiska partiernas webbplatser.

Slutsatserna kommer från en genomlysning som Hjälpmedelsinstitutet tillsammans med digitala byrån Inuse låtit göra i samarbete med Seniornet, Riksförbundet FUB, Dyslexiförbundet och Internetworld.

Bland problemen som gör det svårt för synskadade att ta till sig sajtens innehåll finns dålig html-kod som gör att verktygen som en synskadad använder inte kan läsa upp informationen i rätt ordning. Det gör att innehållet blir osammanhängande och ologiskt. Hela sex av sju riksdagspartier har problem med dålig html-kod i det avseendet.

– Det är väldigt lätt att rätta till felen som finns. Det kommer de att göra också, säger Anna Lundeborg, marknadschef och kommunikationskonsult på Inuse.

Delvis beror det dåliga utfallet på okunskap, men det handlar nog främst om att det inte är en prioriterad fråga.
– Framförallt är det en resursfråga och en organisatorisk fråga. Det handlar om att se till att det bli rätt från grunden, säger hon.


Anna Lundeborg tycker att partierna
missar chansen att engagera besökarna.

Även länkar på partiernas sajter är otydligt formulerade. För personer med verktyg som läser upp texten på sidan är det i många fall svårt att förstå vart länkarna leder. Dåliga texter och alt-texter är vanliga, men det är också enkelt att åtgärda, enligt rapportens författare.

Fem av sju riksdagspartier har dessutom dålig kontrast i många menyer, rubriker och länktexter, vilket gör det svårare att läsa för personer med lässvårigheter eller för personer med nedsatt syn, exempelvis färgblinda.

Ett annat vanligt problem på partiernas sajter är att sökfunktionen fungerar dåligt. Den känner exempelvis inte igen synonymer och klarar inte av enklare felstavningar.

Sökmotorer ger vanligen flera möjligheter att hantera felstavningar och synonymer. Men det är tyvärr vanligt att webbplatser inte utnyttjar dessa fullt ut.”, skriver rapportförfattarna. Även sökresultaten på sajten är ofta dåligt formulerade och presenterade.

Fyra av de sju partiernas sajter är också mycket texttunga och missar helt möjligheten att använda rörlig bild. Nästan alla är dåliga på att dra nytta av skisser, diagram och kartor för att göra budskapet tydligare.

Hjälpmedelsinstitutet och Inuse har även undersökt hur sociala medier har använts på partiernas sajter. Självklart har nästan alla partier länkar till ett antal tjänster, såsom Youtube, Twitter och Facebook. Rapportförfattarna pekar dock på att många besökare inte har full förståelse för hur de sociala medierna fungerar och att det i många fall kan bli väldigt kryptiskt på en sajt om de exempelvis länkar till ett Twitter-inlägg.

– Kopplingarna till de sociala medierna finns men är svåra att förstå för många. Därmed missar partierna också chansen att engagera besökarna, säger Anna Lundeborg på Inuse.

Hon tror att det delvis beror på att arbetet inför valet bara är i sin linda.
– Vi är än så länge tidigt i valrörelsen och i många fall har man lagt upp en massa tjänster utan att arbeta igenom det helt och fullt, säger hon.

Att det inte är färdigt betyder dock inte att det är dåligt i sig.
– Jag tycker att det är bra att man prövar även dessa nya verktyg. Vi är i en fas när väldigt få vet hur det fungerar och då är det bra att testa nytt. Partierna vet att många väljare kommer att lägga sitt engagemang på andra sajter som Facebook eller andra sociala medier – då bör partierna också vara där, säger hon.

Även på detta område är partierna väl medvetna om vad som måste göras framöver.
– Responsen från partierna efter vår kartläggning är att de inte har resurser. De är väl medvetna om problemet, men de får inte ihop det. Däremot tror jag att det blir en upptrappning framåt valet och jag räknar med att sajterna blir bättre och bättre efter hand, säger hon.

Stig Becker, projektledare på Hjälpmedelsinstiutet, upplever att responsen från partierna har varit väldigt positiv under arbetet.
– Ett konkret resultat så här långt är att partiernas webbredaktörer nästan omgående skapade ett informellt nätverk för att på bästa sätt hjälpa varandra med detta. Det blev ett kollegialt arbete över partigränserna, säger Stig Becker.

Även han är övertygad om att det krävs ganska små insatser för att komma väldigt långt från dagens situation.
– Jag är övertygad om att vi kommer att få se en förbättring redan före valet. På partiernas eget initiativ ska vi samlas till en workshop för att konkret jobba med åtgärder. Det skulle tidsmässigt kunna passa så att det kan få konsekvenser inför valet, säger han.

En liknande undersökning har också gjorts av konsultbolaget Funka Nu, och deras rapport är mer kritisk till hur partiernas sajter ser ut för personer med funktionsnedsättning.

Susanna Laurin är vd på Funka och är dyster i sin kommentar.
– Det är långt ifrån bra och det är en tråkig rapport att lägga fram. Vi känner oss som några som bara lägger fram dåliga nyheter, säger hon.


Susanna Laurin är vd på Funka Nu.

Funka har noterat att i princip alla riksdagspartiernas sajter förvisso blivit bättre sedan valet 2006, men att det framför allt berott på att system och kod bytts ut ändå, inte på grund av att man jobbat aktivt med tillgängligheten.
– I och med bytet av system har en hel del av de allvarligaste felen försvunnit automatiskt. Men vi noterar att partierna inte har passat på att ställa krav på leverantörerna.

Hon tycker att det är konstigt att partierna inte tagit detta på större allvar.
– Partierna satsar mycket på sin kommunikation. De lägger redan massor av tid på nätet. Så någon resursfråga lär det inte vara, säger Susanna Laurin.

Däremot tror hon att det kan vara en generationsfråga.
– Vi möter väldigt många unga webbredaktörer hos partierna. Och då blir det lätt fokus på sociala medier och annat mer trendigt. Samtidigt missar dessa ofta grundarbetet.

Just ett valår är webben extra viktig för personer med någon typ av funktionsnedsättning enligt Susanna Laurin. Men att det skulle hinna bli bättre inför valet tror hon tyvärr inte.
– Jag tror inte att partierna har tid att åtgärda detta. Om jag ska vara ärlig så tror jag bara att det blir ännu mer av det gamla.

Fakta

Undersökningen från Inuse och HUI granskade följande faktorer på samtliga ­riksdagspartiers sajter:

  • tillgänglighet
  • användbarhet
  • språk 
  • sociala medier

Målgrupperna som man ­fokuserade extra noga på:

  • äldre
  • de med läs- och skrivsvårigheter
  • de med kognitiv funktionsnedsättning
  • de med synnedsättning

__________________________________________

Funka Nu har rankat partierna i tre kategorier ­avseende tillgänglighet.

Dåliga: Kristdemokraterna, Miljöpartiet, ­Socialdemokraterna
Sämre: Centerpartiet, Folkpartiet
Sämst: Moderaterna, Vänsterpartiet