Tänk dig att du precis träffat två intressanta personer på en konferens men att ni snart ska iväg åt olika håll. Naturligtvis vill du inkludera dessa personer i ditt nätverk och spara deras kontaktuppgifter.

Eftersom det är ont om tid tar du upp mobilen och riktar kameran mot de två nya kontakterna. Kameran skannar av deras ansikten och får snabbt upp deras namn, titel och Facebook-info på skärmen. Du klickar lätt på skärmen för att lägga till dem som vänner. Snabbt och enkelt.

Vi är inte riktigt där än – men på god väg. Detta scenario är en logisk fortsättning på den samling tekniker och applikationer som buntas ihop under ett av det senaste årets mest hajpade begrepp: augmented reality. Den svenska betydelsen är ungefär förstärkt eller utökad verklighet, och det går enkelt beskrivet ut på att man projicerar ett lager av digital information över verkligheten.

New York Times-skribenten Rob Walker beskriver det på ett bra sätt då han skriver att augmented reality är som att man tagit konceptet virtual reality – och vänt det ut och in. Alltså: istället för att koppla in sig till en helt virtuell digital värld så placeras digitala föremål i den vanliga världen.

Det kan vara allt från vägbeskrivningar, en pil mot närmsta tunnelbanestation eller fakta från Wikipedia om en sevärdhet. Fast de digitala föremålen finns bara där om du ser världen genom rätt lins, som till exempel kameran på en Iphone.

Rent praktiskt funkar det så att man håller upp mobilkameran mot till exempel ett hus och kan då få upp information på skärmbilden om det finns något jobb att söka i huset eller byggnadens historia hämtat från nämnda Wikipedia.

Tack vare de inbyggda gps- och kompass-funktionerna i dagens smarta mobiltelefoner känner mjukvaran av exakt var du befinner dig och åt vilket håll du riktar din telefon. På så sätt kan augmented reality-applikationer visa olika data över, eller intill, verkliga föremål på skärmen.

Användningsområdena framöver är förstås så mycket fler än att byta kontaktuppgifter på en konferens. Tekniken har alla möjligheter att påverka marknadsföring och e-handel rejält. Det är enkelt att föreställa sig att man riktar telefonens kamera ner längs en gata full av restauranger och uteställen kring middagstid och får upp pilar och skyltar som lyder "Happy Hour, köp två öl betala för en" eller "Fisksoppa plus vin 79 kr".

I augmented reality-sfären finns det gott om utrymme att marknadsföra, och flera stora företag har redan byggt egna applikationer där kunder till exempel kan få hjälp att hitta barer eller hamburgerrestauranger.

Annat vi snart lär få se är till exempel gps-navigation som använder augmented reality-teknik. Det vill säga att istället för att visa en kartbild så visar navigatorn en kamerabild av vägen med anvisningar som pilar i ett lager på bilden. När man närmar sig en korsning blinkar en pil in åt det håll man ska svänga. Kommersiella varianter av denna funktion borde inte vara långt borta.

En annan uppenbar tillämpning för augmented reality är förstås spel. När verkligheten blir en dimension som samspelar med den digitala öppnas oändliga möjligheter till utmaningar och förströelse. Också hela utbildningssektorn har förmodligen mycket att hämta i att kunna placera ut digital information över verkligheten. Digitala guidade turer som till exempel arkitekturvandringar, eller turer i historiska personers fotspår, kan få ett riktigt uppsving.

Den krisande mediebranschen ser även den ljusglimtar med den utökade verkligheten. Om man till exempel kopplar ihop digitalt innehåll med fysiska produkter som papperstidningar eller böcker ger det goda tillfällen att enklare ta betalt för delar av innehåll.

Men det är inte bara affärsmodellerna inom media som kan gynnas av den nya tekniken. Möjligheterna för innovativt historieberättande har sällan varit bättre. Man kan till exempel tänka sig en kriminalroman som utspelar sig även i en fysisk dimension. Där historien avslöjas vartefter läsaren tar sig till olika förutbestämda platser. Eller en filmberättelse som använder digitala klipp som projiceras över en verklig bakgrund. Lite som filmen om Roger Rabbit – fast på riktigt.

I samma anda kåserade nyligen The Guardians satiriske krönikör Charlie Brooker när han föreställde sig en applikation som automatiskt avlägsnar fattiga människor från vårt synfält och ersätter dem med gulliga seriefigursdjur. Om man vrider det sociala filtret riktigt rejält slipper man se alla utom kungligheter och ryska oligarker, tänker sig Charlie Brooker.

Skämt åsido, det ökade intresset för augumented reality reser en del frågor om den personliga integriteten. Till exempel skulle augmented reality-teknik kunna användas av inbrottstjuvar för att enkelt hitta hushåll som till exempel köpt en ny tv och berättat om det på twitter med positionsmarkör.

Och när tekniken för ansiktsigenkänning blir så bra att en applikation kan känna igen personer på gatan kan helt klart en del potentiellt laddade situationer uppstå. Tänk dig att en utvecklare relaterar ansikten med passregister och brottsregister och gör att du kan se om personen framför dig på gatan är dömd för något brott. Kanske misstar programmet dig för en dömd rånare och du portas från mataffären.

Dock kan väl sägas att som augmented reality ser ut idag skiljer sig integritetsproblemen sig inte så mycket från den bredare utvecklingen med positioneringsmöjligheter och den ökade informationsproduktionen via sociala nätverk.

Det finns naturligtvis en viss risk att det går inflation i begreppet augmented reality och massor av applikationer som inte egentligen tillför något innovativt försöker rida på trendvågen. För även om det är spännande första gången man prövar en applikation för att hitta restauranger tillhörande någon av världens största snabbmatskedjor är det kanske inte så hemskt innovativt eller användbart – egentligen.

De riktigt användbara tillämpningarna har vi nog framför oss. Men den sammanblandning av den fysiska världen och väven av digital information som augmented reality står för lär bli mycket viktig för utvecklingen av framtidens spel, medier och affärer.

Fakta

Begreppet augmented reality myntades 1990 av forskaren Tom Caudell på flygplanstillverkaren Boeing. Han använde begreppet för att beskriva en slags display som användes i huvudhöjd för att hjälpa tillverkningspersonalen att montera elkablar i Boeings flygplan. Den svenska översättningen är ungefär: utökad/förstärkt verklighet.
_______________________________________

Jon Svenonius, CTO och creative director på Apegroup, som utvecklar applikationer för Iphone och Android:

En verkligen fungerande bostadstjänst med augmented reality skulle vara intressant. Ur en annan synvinkel skulle jag helst av allt vilja ha en tjänst där man inte behövde känna sig som ett fån som står och snurrar runt med en telefon framför näsan. Kanske kan man projicera på näthinnan eller något liknande.

Andie Nordgren, produktchef för musik- och augmented reality-appen Rjdj för Iphone:

En ansikts-tracker vore roligt, så att man kan sätta digitala masker på folk. Nästa våg av augmented reality kommer vara funktioner där bilden från kameran faktiskt analyseras, idag är apparna oftast baserade på position och kompassriktning eller helt algoritmiskt utplacerade spöken eller féer att fånga, till exempel.