Det är lätt att vara efterklok. Men efterklokhet är också bra, tycker Anders Fredriksson, entreprenören som startade tjänsten Tablefinder för bordsbokning på nätet. Tablefinder misslyckades, men lärdomarna Anders Fredriksson tagit med sig är värdefulla.

– Det finns ingen som kan din business lika bra som du själv. Det har jag förstått idag. Men när man träffar framgångsrika entreprenörer och investerare är det lätt att bli ödmjuk och lyssna utan att tänka.

– Jag lyssnade för mycket på våra investerare och rådgivare, och förväntade mig att de skulle lägga lösningen i knäet på oss. Investerarna har svårt att se konsekvenserna, speciellt när de jobbar med många bolag. Att jag lyssnade för mycket är en anledning till att vi inte kom längre än vi gjorde.

Tablefinder grundades 2006 och fick snabbt stor uppmärksamhet i pressen. I februari 2007 utsågs de till Årets entreprenörer av Internetworld, och samma höst vann Tablefinder den prestigefyllda brittiska startuptävlingen Seedcamp.

– Det öppnade upp hela entreprenörsvärlden för oss, säger Anders Fredriksson.

Tablefinder hade haft svårt att få in kapital i Sverige. De ville ha mycket pengar i ett tidigt skede – och få svenska riskkapitalister och affärsänglar satsar såddkapital i storleksordningen mellan två och fem miljoner kronor.

– Det är hög risk och mycket pengar, vilket är svårt i ett litet land. I USA tar folk in samma siffror som man gör i svenska startups, fast i dollar. Det är en helt annan skala.

Efter Seedcamp fick Tablefinder in brittiskt kapital. Med kapitalet kom även kunniga rådgivare. Men råden var inte bara av godo: visst var investerarna erfarna, men en rådgivare har inte alltid hela bakgrunden klar för sig. Därför bör de råd som ges bedömas och anpassas, inte appliceras rakt av.

Anders Fredriksson är tydlig med att det är han själv som bär ansvar för att Tablefinder misslyckades. Men dödsstöten kom efter att han följt ett råd från en investerare. Tablefinder var på väg att sluta ett extremt viktigt partneravtal som skulle ge stora volymer bokningar. I dealen ingick att partnerföretaget skulle få köpa Tablefinder längre fram. Investerarna tyckte att man borde försöka få ut mer pengar än vad partnerföretaget erbjudit.

– Budet låg långt under Tablefinders potential, men vårt framtida värde var beroende av ett partnerskap med dem. Dealen gick inte igenom och förhållandet mellan oss blev nedsmutsat.

Tablefinder fick in propåer från andra investerare, men osäkerheten i huruvida det alls skulle finnas ett bolag att investera i utan partnerskapet gjorde att de tvingades tacka nej. I december 2007 hade Tablefinder 1000 kronor på kontot. Anders Fredriksson tvingades säga upp bolagets sex anställda och sluta ta ut lön.

– Det var inte så kul. Vi sålde in konsultuppdrag för att täcka kostnaderna och sköt upp skatten för att hålla oss flytande.

I det skedet hade det legat nära till hands att ge upp. Anders Fredriksson valde dock att driva Tablefinder vidare. Han tog stöd i boken ”The Dip” av Seth Godin, som handlar om att det alltid kommer en svacka i ett företag, projekt eller i en relation. Det viktiga är att avgöra när det är bäst att ge upp – och när det är lönt att kämpa.

– Det gäller att så tidigt som möjligt försöka avgöra om det är en svacka eller en avgrund. Man ska inte ge upp förrän det verkligen är över. Den som pushar igenom en svacka blir alltid belönad på andra sidan. Jag bestämde mig för att jag tror på idén, säger Anders Fredriksson.

Att stanna kvar tycker han i dag var rätt beslut – även om utdelningen inte blev den han hoppats på. Samtidigt som han försörjde sig på konsultande arbetade han vidare på ett avtal med partnerföretaget.

– Jag och deras vd hade en plan. Men sen kom finanskrisen, och då ville de inte längre ta investeringen.

Att kombinera konsultjobbet med att driva ett entreprenörsbolag blev svårt. Anders Fredriksson blev splittrad och hade inte tid att fokusera på Tablefinder. I december 2008 bestämde han sig för att han inte vill driva konsultbolag och sålde tillgångarna i Tablefinder.

Köpare var svenska Visit Technology Group som jobbar med webblösningar i resebranschen. Sajten stängdes ner och Anders Fredriksson blev anställd på Visit. Någon gång efter sommaren ska Tablefinder relanseras i någon form.

– Att sälja till Visit såg jag som en möjlighet att låta idén leva vidare. Det finns enormt mycket bra idéer och bra teknik i Tablefinder.

I länder som USA och Storbritannien anses ett misslyckat startup ofta vara en merit. Anders Fredriksson berättar om sina erfarenheter från möten med amerikanska riskkapitalister, där investerare ibland vägrar köpa in sig om bolaget är det första som entreprenören driver. Han kan i dag tydligt se de misstag han själv gjorde som förstagångsentreprenör. Ett av de allvarligaste – och vanligaste – var att jobba för länge med sajten innan lansering.

– Vi jobbade i ett och ett halvt år med sajten innan vi ens släppte den i privat beta. Vi har så sjukt mycket funktioner som ingen använder. Men vi missade hur kunderna vill använda sajten! Vi borde ha släppt sajten så fort det gick att boka bord på den.

I dag är Anders Fredriksson en förespråkare av ”lean startup”, vilket innebär att man gör minsta möjliga jobb innan man testar sin hypotes eller tjänst. Ett exempel är att man kan lägga upp en sida där man beskriver tjänsten och har en signup-knapp som inte funkar. Genom att köpa trafik via Google-annonser kan man sedan mäta intresset i hur många som försöker registrera sig.

– Man är ofta rädd för att användaren ska få en dålig upplevelse. Men det spelar ingen roll, det finns tillräckligt många användare ändå.

En annan miss som Anders Fredriksson anser att han gjorde med Tablefinder är att de var för hemliga. Hela det första året satt de bara och skissade.

– Vi berättade inte ens för våra kompisar vad vi gjorde. Är din affärsidé extremt enkel att kopiera är det kanske bra. Annars bör du testa din affärsidé så fort du får idén – kolla intresset och reaktionen från potentiella kunder. Folk har oftast tillräckligt många egna idéer och har inte tid att kopiera någon annans.

Lärdomarna från Tablefinder kommer förmodligen till användning i ett nytt bolag framöver. Anders Fredriksson har en affärsidé på gång men behöver få in rätt samarbetspartner innan han drar igång. Och den här gången är han inte hemlig alls: Idén är en modesajt som ska heta Fabyourself.com, där användare ska kunna tipsa varandra om kläder och mode, och betala varandra i virtuell valuta som man sedan kan köpa plagg för.

– Visit, där jag jobbar idag, är ett entreprenöriellt bolag och än så länge är det kul att jobba där. Men det är klart att jag hellre skulle driva något eget. Jag kan nästan garantera att jag kommer starta företag igen.

Fakta


1. Var inte för hemlig med idén.

Pröva din affärsidé på andra så fort du får den. Hur reagerar målgruppen? Om din idé inte är extremt lätt att kopiera har du inget att förlora.

2. Vänta inte för länge med ­lansering.
Testa din tjänst så fort som möjligt. Du behöver inte ha någon funktionalitet klar– mät intresset genom att lägga upp en sida med en registreringsknapp. Hur många besökare klickar?

3. Lyssna inte för mycket på andra.
Ingen kan din affär bättre än du själv. Ta in de råd du får – men anpassa dem efter eget huvud.

4. Ge inte upp för tidigt.
Alla företag hamnar i svackor. Det gäller att kunna identifera om det är en svacka – eller en avgrund. Kasta inte in handduken förrän det verkligen är över.