Nätets flora av verktyg ger mängder av möjligheter att skapa en kreativ och givande undervisning som både förankrar elevernas kunskaper i dagens mest tongivande teknik – och ger dem nycklar till vad som kommer härnäst.

Användningen av digital teknik i grundskolan spås öka i rasande takt de närmaste åren. Och det gör skolvärlden till en jättelik möjlighet för entreprenörer och företag som vill hjälpa till att lösa skolans digitala utmaningar. Det menar Richard Gatarski, konsult, föreläsare och rådgivare med internet, marknadsföring och skolan som specialitet.

Men skolan är en speciell värld. En värld som styrs av saker som lagar om offentlig upphandling, kommunala direktiv om datasäkerhet och åratal av injobbade föreställningar om vad en miljö för barn och lärande egentligen får innehålla. Och de som jobbar med att få in mer moderna verktyg i utbildningen ställs inför frågeställningar som skiljer sig från dem i många andra branscher. Är det till exempel okej att använda reklamfinansierade tjänster som Youtube? Och hur upphandlar man egentligen en gratistjänst?

– Ska man verka inom grundskolan som företag så bör man ganska fort se till att komma ut i skolan och lära sig hur det ser ut, säger Richard Gatarski.

För även om det finns mängder av möjligheter därute är det ibland inte så enkelt som att bara börja använda dem. Men det borde det så klart vara, tycker Richard Gatarski.
Han berättar om lärare som inte får använda välkända bloggverktyg för att data då hamnar utanför kommunens it-system.

Och om dem som själva lägger ut pengar för till exempel webbhotell eller premiumversioner av vanliga webbtjänster. För att det helt enkelt är för krångligt att få arbetsgivaren att betala.
Richard Gatarski tycker själv att man i skolan ska använda de stora kommersiella verktygen och tjänsterna som eleverna redan har relationer till. Men han förstår också behovet av webbtjänster som anpassats för skolanvändning genom att de till exempel saknar reklam, likt videotjänsten Teachertube.com i Storbritannien.

Där finns fortfarande mycket kvar att göra, menar han. Och således goda möjligheter till affärer som gynnar både skolan och företagen.
Vägen till förändring går genom att visa upp goda exempel och inspirera.
– Man får försöka lyfta fram de spännande exemplen. Så att folk i skolan ser att ”wow, kan vi också få det så där läckert?” Eller att entreprenörerna ser att här kan vi gå in och hjälpa till.

Och det finns mer nytänkande inom skolvärlden än många tror, menar han.
– Det finns fler lärare i Sverige som har järnkoll på sociala medier än det finns sociala medie-experter, säger han med en vänskaplig blinkning till de många självutnämnda experter på det nya medielandskapet som de senaste åren synts allt mer i olika sammanhang.

Men den enskilda läraren kan ha svårt att få förståelse för sin kunskap och sitt engagemang bland oförstående kollegor och chefer, menar Richard Gatarski. Den största utmaningen är fortfarande att många har en avvaktande attityd till internet och sociala medier, säger han. Och det är inte svårt att förstå. Det är helt naturligt att vara skeptisk mot det man ännu inte behärskar fullt ut. Därför måste man alltid börja med lärarna.

– Det viktigaste vid förändring i skolan är att först få med sig den pedagogiska personalen.
Det fungerar alltså inte att bara köra ut nya datorer till skolorna om inte lärarna först får tid och möjlighet att pröva på tekniken och känna sig bekväma med den, säger han.
Är inte lärarna med på tåget finns det stor risk att den nya tekniken helt enkelt inte används i undervisningen.

Men den som vill ta nya tekniska lösningar till grundskolorna har också ett moraliskt ansvar som väger tungt, säger Richard Gatarski.
– Man måste fråga sig ”är det här bra för barnen? Skulle det få mina egna barn att växa?”