Under måndagsförmiddagen drabbades webbhotellet Binero av en stor driftstörning. Vid lunchtid hade Binero hittat felet och berättade att de olika tjänsterna skulle börja fungera inom kort.
En av sajterna som drabbades under måndagens driftavbrott på Binero är Art4m, som säljer presentreklam och profilprodukter till företag.
– Det har drabbat oss hårt, webben är vår viktigaste kommunikationskanal. Vi bytte till Binero i januari just för att driftsäkerheten var en av de viktigaste punkterna, säger Caj Ehrling, vd på Art4m.
– Nu har sajten legat nere sedan runt 8-tiden i morse. Tiden fram till jul är vår mest intensiva säsong. Vi har extrapersonal just nu. Och så pang! Så blir det helt tyst. Det är inget bra. Man vet inte hur man hanterar det. Vi går miste om tusentals kronor när sajten ligger nere.
– Vi driver flera B2B-sajter, mot företag, och ligger optimerade på ett tiotal för oss väldigt viktiga sökord där vi ligger på topp. Man har stor oro, sökmotorer gillar inte sajter som ligger nere. Risken är att man halkar ned på Google, säger Caj Ehrling och berättar hur förmiddagens haveri väckte nya tankar för honom.
– Så länge allting rullar så tänker man inte på det. Men när det blir ett så här stort driftavbrott börjar man fundera på hur kan man gardera sig? Dels rent praktiskt om det går att switcha över till en annan server? Och juridiskt och ekonomiskt, vad kan man kräva? Det är kostsamt.
Under förmiddagen hörde flera andra kunder på Binero av sig till Internetworld och undrat vad det är som gäller när deras sajt ligger nere. Väldigt många har också skrivit på Twitter hur oroliga de är, och ställt frågor direkt till Binero på Twitter.
Jonathan Sulo, konsult.
Jonathan Sulo är konsult som arbetat på flera olika webbhotell tidigare, och enligt honom får man räkna med att webbhotell havererar ibland.
– Det händer alla operatörer. Man kan vara inte vara 100 procent säker, de finns de som lovar det men det är i regel skitsnack. Om man bedriver en verksamhet som står och faller med ett webbhotell är man helt fel ute, säger Jonathan Sulo.
Vad ska man göra om man vill gardera sig till 100 procent?
– Dela upp hanteringen mellan olika leverantörer, spridda över flera kontinenter. Med DNS-hantering som är oberoende av de olika leverantörerna. Man sprider ut riskerna för sin verksamhet helt enkelt, säger Jonathan Sulo.
Samtidigt ser han inte att det är ett alternativ för många små- och medelstora företag då de här lösningarna ofta är mycket dyrare.
Kan kunderna kompenseras när sådant här händer?
– Nej, det står i avtalet. I regel kan man få kompensation som motsvarar abonnemangskostnaden under avbrottets tid. Det handlar då om några ören. Du får inte igen den faktiska kostnaden. Det finns en tanke bakom det här. I och med att störningar förekommer så här ofta i den här typen av miljöer är det omöjligt för företagen att ha en ersättningsgaranti för den faktiska kostnaden.
1. Välj ett ägardrivet webbhotell. Dessa företag värnar mer om sina verksamheter och tar det ofta personligt om något händer.
2. Välj ett webbhotell som äger sin infrastruktur. Merparten av de svenska webbhotellen har ingen egen eller väldigt bristfällig infrastruktur.
Ju mer av infrastrukturen (dvs, servrar, nätverk, serverhall osv) som de äger, desto mer har de möjlighet att påverka.
3. Välj ett webbhotell som informerar bra. Alla webbhotell strular, det viktigaste är att informationen till kunderna är snabb, tillförlitlig och tydlig. Ett bra webbhotell följer även upp incidenter ordentligt och meddelar vad de har vidtagit för åtgärder för att förhindra liknande problem i framtiden.