Den tysta revolutionen

Samhällets digitalisering är i det närmaste total även om tillgången till data fortfarande är den springande punkten.
Det finns även goda exempel på företag och organisationer som gör det enkelt för externa aktörer att förädla och använda deras data i egna tjänster.

Utbildningsradion, Libris och Skånetrafiken är några aktörer som erbjuder ett helt öppet API. Data finns alltså tillgängliga utan någon manuell hantering från myndighetens sida, fritt för vem som helst att använda.

Nya tjänster dyker upp hela tiden, men det gäller att tjänstemän och politiker fattar rätt beslut, ner på individ-nivå.
– Min erfarenhet är att många myndigheter är lite rädda för vad som skulle kunna hända om de släpper på sina data. “Kan de missbrukas? Är vi ansvariga om någon hittar ett fel i dem? Vad ska de ha dem till?” Denna rädsla gör att de flesta tar det mycket försiktigt, säger Peter Krantz, grundare av sajten Opengov.se och som även jobbar på myndigheten E-delegationen.

Opengov.se har som mål att visa fördelarna med fri tillgång till data i offentlig sektor, data i öppna format och att göra offentlig sektor till bättre beslutsfattare. På sajten finns ett register med öppna datakällor från olika myndigheter och Peter Krantz tar emot tips från läsarna om offentliga data som han lägger in i registret.

– Utöver registret av datakällor finns även delen “Govtrack” med syfte att ge bättre inblick i det som kallas Kommittéväsendet, det vill säga alla utredningar och deras resultat, säger Peter Krantz.
Myndighetsinformation kan vara en snårig djungel och det gäller att veta vilken information man behöver och vilka ens rättigheter är.

– För många är detta ett nytt område och man vet inte riktigt hur man ska tackla öppna data. Vi har ju i Sverige under lång tid haft offentlighetsprincipen som ger medborgare möjligheter att få ut information under vissa förutsättningar.

Han har begärt ut en hel del data från olika myndigheter.
– Det är inte ovanligt att det första svaret är “nej” eller att det kostar pengar. Med rätt svar och motfrågor brukar det dock leda till att man erhåller informationen till slut. Man ska alltså inte ge upp direkt. Inom kort hoppas jag att på Opengov.se kunna presentera ett argumentationsstöd för den som vill ha ut elektroniska data från en myndighet.

Peter Krantz pekar på att vissa myndigheters data är avgiftsfinansierade. SMHI:s väderinformation och Lantmäteriets geodata är två exempel. Det skapar en tröskel för att få enkel tillgång till värdefulla data.

Ofta handlar det om att myndigheter säljer data till andra myndigheter, enligt Peter Krantz. Det innebär ett system som dels begränsar mindre aktörer inom offentlig sektor att utnyttja öppna data och dels skapar en transaktionskostnad mellan myndigheterna. En hantering som inte kommer skattebetalarna till godo i myndighetens verksamhet utan istället är en kostnad internt hos respektive myndighet.

Men Peter Krantz är entusiastisk och tror på öppna data som ett sätt att förbättra samhället. Han är personligen intresserad av tjänster som visar hur myndigheter använder sina resurser. Det skapar en högre transparens, enligt honom.

– Fler borde ta chansen att labba med offentliga data. Bara genom att visualisera och presentera information kan man påverka uppfattningen av en viss fråga och bidra till delaktighet som påverkar samhället i en positiv riktning.