106 minuter. Det är den tid svenskar mellan 9 och 79 år i snitt lägger på internet varje dag. 65 procent av dem använder internet dagligen, en siffra som har mer än dubblerats sedan 2000. Allt enligt Nordicoms undersökning Internetbarometer 2009 där 4 699 svenskar har intervjuats.
Aktiviteten på nätet är som störst mellan klockan 12 och 17 på dagen och mellan klockan 19 och 22. Och svenskarna lägger mycket tid på e-post, sociala medier och video. Faktum är att det idag är lika många som lägger tid på sociala medier som på traditionella medier på nätet, cirka 25 procent av befolkningen. Och även om tv är det massmedium som flest använder under ett dygn (83 procent) så är internet där och nosar med 65 procent av befolkningen.
Nio av tio har tillgång till internet i hemmet och 25 procent har tillgång till nätet i en annan apparat än datorn. Många fler, tre femtedelar, har tillgång till internet i mobilen, men alla använder det inte.
– Uppkoppling via mobilen har ännu inte slagit igenom. Många har en mobil med internet, men det var bara 18 procent som utnyttjade det under 2009. Det tror jag kommer att förändras, säger Eva Ossiansson, forskare inom konsumtionsmakt och varumärken på Göteborgs universitet.
– Det räcker med att titta på hur många Iphones som har sålts, vilket kommer att visa sig i siffrorna redan nästa år, säger hon.
42 procent av dem som använder mobilen för att surfa går in på sociala nätverk. Och ungefär samma andel, 44 procent, av högkonsumenter på nätet går in på sociala nätverk i datorn en genomsnittlig dag, visar rapporten Svenskarna och internet 2010 från World Internet Institute som har intervjuat 2 000 svenskar. 1,5 miljoner människor statusuppdaterar dagligen i nätverken och en halv miljon människor lägger upp foton på nätet varje vecka.
Forskaren Eva Ossiansson pratar om att sociala medier som ett relationsbyggande medium där man kan mingla, hävda sig själv och bli en gänget i gruppen man vill tillhöra. Det har också gjort att många ungdomar har lämnat chattandet på MSN för Facebook för att kunna visa upp sig själva. De flitigaste användarna på Facebook är just dem mellan 15 och 24 år, tätt efter kommer 25-44-åringarna, men även 45-64-åringarna börjar bli flitiga.
– Det är den grupp som utökar sin användning mest. De har tid med det och har inga småbarn som stör.
– Vi vill gärna specificera den yngre generationen som den digitala och visst är tekniken naturlig för dem och de kan ’multi-taska’. Men vi kan samtidigt se att den äldre generationen anammar mer av det.
Eva Ossiansson delar istället upp nätet i två olika kulturer – mejlgruppen och den interaktiva gruppen. Inom mejlkulturen förstår man inte vitsen med samtida uppdateringar utan vill skicka iväg något för att sedan få svar. De förstår inte heller det relationsbyggande värdet. Personerna inom mejlkulturen sammanfaller också med dem som ”tjuvkikar” i sociala medier, men som inte deltar.
– Hela principen där bygger på en delande och deltagande ekonomi och förutsätter att andra gör detsamma. Sociala medier ligger i gränslandet mellan det privata, det offentliga och ditt jobb, säger hon.
Dock betyder det inte nödvändigtvis att användarna vill träffa företag där. Kan man bygga relationer eller ha ett varumärke som människor vill knyta band till av olika anledningar så kan det funka.
– Men det måste finnas något som människor kan interagera med, menar Eva Ossiansson.
Då kan företagen få ta del av de där 26 procenten av svenskarna som besöker sociala medier under en dag.
Att handla online är dock inget svenskarna gör dagligen utan snarare någon gång i månaden. 32 procent av internetanvändarna handlar minst någon gång i månaden och 47 procent gör det mer sällan. Oron för kreditkortsbedrägerier minskar, men finns kvar bland de äldre, enligt rapporten Svenskarna och internet 2010.
Siffror från betalväxlarna Auriga e-Payement och Dibs visar att e-handeln hos deras kunder har en peak mellan 10 och 12 och nästa peak mellan 18 och 20.
– På eftermiddagen minskar värdet per transaktion något. Sannolikt för att konsumtionsmönstret förmodligen ser annorlunda ut då. Kanske är det mer nedladdningar av exempelvis musik och spel, säger Eric Wallin, vd på Dibs.