I dag finns en väl utbyggd infra­struktur för betalningar på ­nätet med många leverantörer och affärsmodeller. Trygga betalningar är en av de viktigaste funktionerna för att lyckas med e-handel.

Enligt Postens rapport ”E-handeln i Norden 2011” föredrar svenskarna främst tre olika betalsätt på nätet: faktura (41 procent), kort (21 procent) och direktbetalning via internetbank (28 procent). Postförskott (8 procent) har fortfarande sina fans.

För att komplicera ytterligare varierar de ­betalsätt man föredrar från land till land. Danskarna vill betala med sitt älskade ­Dankort (80 procent), finländarna föredrar direktbetalning via internetbank (39 procent) medan norrmännen gillar att betala med kort (40 procent).

– Att erbjuda fler betalsätt är en underskattad metod att öka konverteringen, säger Patrik Müller, ­betalningsexpert på Dibs.

Att e-butiken saknar det betalsätt kunden före­drar är den näst vanligaste orsaken till att svenska kunder undviker en butik (vanligaste orsaken är att den inte inger förtroende), enligt en undersökning från Dibs.

Både e-handlare och kunder har mognat vad det gäller betalningar på nätet. E-handlare erbjuder allt fler betalsätt och kunder använder olika betalsätt vid olika köpsituationer.

– För utvecklade e-handlare är det en hygienfaktor att erbjuda faktura, kort och direktbetalningar via internetbank till svenska kunder. Kunderna är i dag avancerade användare och utnyttjar olika betalsätt vid olika tillfällen. Vid ett större belopp vill de dela upp betalningarna över tid med delbetalning. Köper de en resa vill de betala med kort för att få den extra reseförsäkringen, säger Patrik Müller.

En oväntad effekt av att handlarna erbjuder fler betalsätt är att direktbetalning via internetbank har fått ett uppsving det senaste året. När Dibs, som hanterar alla betalsätt åt sina 14 700 handlare i Norden, jämför betalningarna under januari till maj 2011 med samma period förra året har genomförda direktbetalningar ökat med 45 procent.

– Kravet på att använda bank­dosa för kortbetalningar har lärt kunderna att handla med dosa. Då är inte steget så långt till direktbetalningar via internetbank, säger Patrik Müller.

Det som alla e-handlare pratar om med betalleverantörerna är mobila betalningar. Den mobila näthandeln är fortfarande försvinnande liten, men ingen vill missa tåget när det förväntade lyftet inom mobil handel kommer inom ett par år.

– Alla kunder som kontaktar oss vill diskutera mobila lösningar. I dag är den mobila handeln liten, men det är inte fel att vara tidigt ute och lära sig, tills det kommer att explodera kring 2013 som analytiker som Forrester tror, säger Patrik Müller.

I dag finns det fungerande ­mobila betallösningar. ­Mobiloperatörerna har länge legat som en blöt filt över mobil handel. Operatörernas premium-sms, där upp till hälften av intäkten försvann i ­avgift, har bara fungerat för rena virtuella produkter.

För ett år sedan lanserade betalföretaget Klarna en mobilbetaltjänst som gör det möjligt att betala med telefonnumret, ett sms eller ett samtal. E-handlaren får betala högre avgifter för den mobila betaltjänsten än för Klarnas vanliga fakturabetalning, men betydligt lägre än för premium-sms.

Klarnas nästa steg är att utveckla mobilbetalning med köp med två klick.

– Vår mobila betalningslösning har gått väldigt bra sedan lanseringen, även om jag tror att det kommer att komma igång på riktigt i höst. De senaste månaderna har vi sett ett kraftigt ökat intresse från e-handlare och inlett en rad nya samarbeten, säger Magnus Fredin, europeisk försäljningschef på Klarna.

Bankerna kan i dag släppa på kravet på 3d-identifiering vid kortbetalning för bra kunder som vill starta mobil e-handel.

Paypal är en annan betalaktör som håller på att etablera sig på den nordiska marknaden och som har en smidig betallösning för handel i mobilen. Med ­andra ord håller betalningsflaskhalsen på mobilen att försvinna. Kunderna har vant sig vid Itunes smidiga betalningar. Därför måste bra mobila betalningar vara på plats när den mobila e-handeln exploderar om två år.

Fakta

I dag är det självklart för de flesta e-handlare att erbjuda kunderna betalsätt som kortbetalning, fakturabetalning och direktbetalning via internetbank.

Kortbetalning och faktura är miniminivån för alla som säljer på nätet. Postförskott är fortfarande ett ­betalsätt som många äldre kunder använder och det enda betalsättet för kunder med låg kreditvärdighet.

Kortbetalning är det billigaste betalsättet för e-handlaren. Sam­tidigt är det accepterat att ta ut en fakturaavgift på ett par tior vid fakturaköp, vilket minskar kostnaderna vid fakturabetalning.

För kortbetalning krävs ett avtal med en betalväxel som Dibs, Auriga E-Payment, Epay, Payer, Payex, Paynova eller Samport. Sedan behövs ett kortinlösensavtal med ­någon av bankernas kortinlösen­organisationer som Swedbanks Babs, SEB:s Euroline, Handelsbanken, Nordea eller Teller.

Det finns också paketlösningar där både inlösenavtal och betalväxel ingår, exempelvis Certitrade, Moneybookers, Paynova, Paypal, Payson och Worldpay.

Fakturabetalning har växt mycket de senaste åren, mycket beroende på Klarnas starka tillväxt. Klarna förmedlade förra året betalningar för fem miljarder kronor. Klarna utmanas av starka betalaktörer, som Svea Ekonomi som startat Svea Webpay för onlinebetalningar.

Fakturaaktörerna tar över kreditrisken från e-handlarna, gör kreditkontroller av kunderna och skickar ut påminnelser när kunderna inte har betalat i tid. Den hårda konkurrensen mellan fakturaaktörerna har gjort att även mindre e-handlare kan förhandla till sig låga avgifter för fakturatjänsten.