Rätt typsnitt ger webben karaktär

En annan aspekt av typografi är att text och typsnitt spelar en viktig roll för det intryck läsaren får. Ett grovt och kraftfullt typsnitt ger ett annat visuellt intryck än ett sirligt och mjukt. Därmed blir typsnittsvalet och typografin en viktig del av avsändarens identitet.

– Text på webben har tidigare inte varit identitetsbärande, eftersom alla använt ungefär samma typsnitt. Att den kan vara det i dag är ännu viktigare, när många sprider eller länkar till en del av sajten som inte är startsidan. Tack vare typsnittet kan besökaren känna igen sig ändå, ­säger Lars Steiner.

Det stora genombrottet för mer intressant webbtypografi kom omkring 2008, när @font-face-märket återkom i css-standarden (cascading style sheets). Märket innebär att webbläsaren kan ladda ner ett lagrat typsnitt från den besökta sidan och använda det för att visa sajtens text med. Med @font-face fick designer och sajtägare plötsligt möjligheten att använda i princip vilket typsnitt som helst på sajten.

Det finns två metoder att välja mellan för den som vill använda egna typsnitt på sin sajt: typsnitt från egen server och typsnitt från en typsnittstjänst. När du använder egna typsnitt har du helt enkelt lagt typsnitt formaterade för webben på din server, där de hämtas av webbläsaren när märket @font-face läses in. Använder du i stället en typsnittstjänst, som Typekit, Fontdeck eller Google Web Fonts, ligger det ett javaskript i koden som anropar typsnitten från den tjänst du använder.

Med typsnitten på den egna servern har du ­friheten att välja precis vilka typsnitt du vill. Med typografitjänsterna blir urvalet mer begränsat, men innebär i stället att du slipper ta hand om uppdateringar och underhåll själv.

– Fördelen med tjänster som Typekit är att de uppdaterar typsnittsprylarna och hela tiden förbättrar hur typsnitten visas i olika miljöer. Det innebär mindre underhåll för sajtägaren eller dennes ­leverantör. Det blir enkel hantering, säger Alexis Fellenius Makrigianni, och fortsätter:

– Men urvalet är begränsat. På Type­­kit är det några få typsnitt som jag hela tiden återkommer till, men de har just blivit köpta av Adobe, så jag kan tänka mig att det kommer fler snitt snart.

Fonts.coms webbtjänst har ett större utbud redan i dag, men den tjänsten är sämre rent tekniskt.

Riktigt så enkelt som att bara plocka sina profiltypsnitt och slänga upp på webben är det emellertid inte.

– Webben har sina egna behov och du behöver anpassa ditt profilprogram efter dem. Profilprogram gjorda för tryck tar inte hänsyn till sådant som olika skärmar, upplösningar och ­annat, säger Alexis Fellenius Makrigianni.

Bland annat handlar det om textstorleken.

– Har du normalt 12 punkters text, kanske det ska vara 16 punkter på webben. På mobilen fungerar det däremot med lite mindre text, säger Alexis Fellenius Makrigianni.

Även om det är möjligt är det inte säkert att det är en bra idé att använda annat än de webbsäkra standardtypsnitten för alla texter på sajten.

– Använd egna typsnitt för saker som syns i första hand. Det är precis som i en dagstidning, det handlar om att balansera identitet och funktionalitet, säger Lars Steiner.

Alexis Fellenius råder också till viss varsamhet.

– Hittar du ett typsnitt som fungerar lika bra som webbens standardtypsnitt för brödtexten, tycker jag absolut att du ska använda det. Men är det en sajt med mycket läsning tror jag generellt att man ska vara försiktigare med att välja annat än standardtypsnitten för brödtexten, säger han.

Rent tekniskt finns det några hinder längs vägen.

– Olika typsnitt är olika välgjorda för att kunna användas på webben. Inte alla typsnitt är gjorda för att fungera bra i en digital miljö. Samma typsnitt kan också fungera olika bra på olika operativsystem, ­säger Alexis Fellenius Makrigianni.

Lösningen är som alltid på webben att testa, testa och testa igen.

– Det är lika viktigt att testa ­typografin som att testa sin sajt i olika enheter och webbläsare. Speciellt gäller det om du väljer ett eget typsnitt till brödtexten, där måste du verkligen se till att det blir en lika bra eller bättre läsupplevelse än med standardtypsnitten, säger Alexis Fellenius Makrigianni.

Om du funderar på att använda ett typsnitt du har köpt måste du också ha koll på rättigheterna. Alla typsnitt får inte användas på webben hur som helst.

– Typsnittsdesignerna Hoefler & Frere-Jones tillåter till exempel inte att deras typsnitt bäddas in på en sajt. Rättighetssidan är en djungel och det gäller att ta reda på vilka rättigheter du har, säger Alexis Fellenius Makrigianni.

webben har fortfarande en lång väg att gå vad gäller läsbarhet och funktion. Men tack vare de nya möjligheter som finns i dag har den tagit ett stort steg framåt när det gäller identitet och design.

– Tidigare har allt på webben sett fulare ut och haft lägre grad av identitet. Nu kan vi jobba mer fritt med designen, mer som i en tryckt tidning, ­säger Lars Steiner.

Alexis Fellenius Makrigianni håller med:

– Webbtypografins förändring är tillsammans med responsiv webbdesign det största som har hänt sedan webbstandarder. Design för webben har till sist utvecklats till något eget och skakat av sig mycket av arvet från design för papper, sam­tidigt som medvetenheten kring designregler och typografi ökat. Det känns extremt roligt.