En annan typ av dynamisk navigation som ersätter traditionella menyer är när användaren själv kan sortera innehållet. Eva Risinger, webbutvecklare på Kreatiwebb, tycker sig se en förändring som har kommit med utbredningen av Wordpress.

– I dag har det blivit vanligare att använda olika typer av sökfunktioner och filtrering, i stället för menyer. När alla data i dag finns i ­databaser kan informationen hämtas på vilket sätt du vill, säger hon.

En bra meny ska vara tydlig och lätt att begripa. Helst ska den följa konventionerna på webben.

– Har du ”Om företaget” som ett menyval, ­stoppa in det som brukar finnas bakom den rubriken, säger Jonas Söderström.

Placeringen är något där konventionerna verkligen styr. En horisontell meny i topp, en vertikal meny uppe till vänster eller en kombination av de båda är de alternativ som härskar. De senaste åren har vi fått se fler och fler skrollningsbara sajter – sajter där allt material ryms på en lång förstasida – men då handlar det sällan om väldigt komplexa sidor. Där fortsätter menyerna att vara standard.

Vad som är mest standard och det bästa valet verkar dock ha mycket med smak att göra.

– Jag föredrar själv horisontella menyer, jag får för mig att de är mest vedertagna. Vertikala menyer känns föråldrat, säger Emil ­Jonsson, art director på reklambyrån Rodolfo.

Även Eva Risinger på Kreatiwebb föredrar toppmenyer. Däremot är hon inte lika avog till vertikala menyer.

– Toppmenyn är förstahandsvalet. Besökarna är vana vid horisontella menyer och det är lätt att formge dem snyggt. Men för undermenyer använder jag gärna en vertikal meny till vänster, säger hon.

Kring den grafiska formen på menyn råder full konsensus bland de intervjuade.

– Menyn är inte rätt område att bygga identitet och vara särpräglad på, säger Jonas Söderström och får medhåll av Emil Jonsson:

– Personligen gillar jag inte för mycket grafisk utsmyckning. Det tenderar att göra det otydligt och ­stökigt. Det är inte i menyn du ska ta ut svängarna grafiskt. Jag försöker i största möjliga mån hålla det enkelt, tydligt och bara använda två färger, säger han.

En typ av menyer som blir allt vanligare är de så kallade megamenyerna, riktigt stora och innehållsrika menyer som fälls ned när användaren för musen över dem. Det är en menytyp som Caroline Dickner på WSA tycker är bra.

– De leder till färre klick. Swedavia.se är en sajt som använder dem på ett bra sätt. En annan sajt som har valt mega drop-down och även en annan typ av meny på undersidorna är Sbab.se. De använder underrubriker direkt i vänsternavigeringen, vilket förenklar och gör det lättare att hitta, säger hon.

Emil Jonsson gillar också megamenyer.

– De gör det möjligt att bli ännu tydligare. Du kan lägga in mer text och förklaringar. Och du kan bli mer säljande, du kan ha bilder och erbjudanden direkt i menyn, säger Emil Jonsson.

Nackdelen med megamenyer är att det kan bli lite för lätt att lägga in för mycket information, ­säger han.

– Är du inte försiktig kan det bli stökigt och försämra navigeringen.
på vägen till en bra meny krävs ett antal grundläggande beslut. De handlar om placering, avgränsning och interaktions- och informationsdesign.

– Det här är fyra viktiga steg i processen med ­menyer, säger Jonas Söderström.

Placeringen av menyerna på webbplatsen har redan nämnts. En svårare fråga är avgränsningen av materialet.

– Det handlar om hur många avdelningar du ska ha, om du ska ha en platt struktur eller en djup, om vad ska avdelningarna heta … Det är inte helt enkelt. Ta Försäkringskassan – samma avdelning kan heta antingen ”Föräldrar” eller ”Barn”. Vilket är bäst? frågar Jonas Söderström.

Interaktionsdesignen handlar om vad som ska hända när besökaren pekar på ett menyval. Kommer det en ”mouse over”-effekt, vecklar menyn ut sig eller händer något annat?

– Informationsdesign handlar om att besluta hur mycket information som ska ligga under en meny till exempel, säger Jonas Söderström.

Det kan bli en diger process, men Jonas Söderström presenterar också en idé om hur det blir lite enklare.

– Släng bort material. Rensa på sajten, ta bort ­åtminstone 20 procent, säger han.

Struktur och menyer finns för att de behövs. De behövs för att det är för mycket material. Tar man bort material, minskar behovet av menyer, resonerar Jonas Söderström.

– De flesta sajter har några få sidor som får många besök och många sidor som får få eller inga besök varje år. Sådan statistik kan användas för att rensa. Ta helt enkelt bort det som inte intresserar besökarna. Det är en mer radikal och mer användarorienterad lösning än att försöka hitta en perfekt navigation bland för mycket skräp.

Sida 2 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Utgå från statistiken. Vilket material bryr sig ingen om?

Bedöm potentialen. Vad kan folk vara ­intresserade av?

Prata med kundtjänst eller telefonväxel. Vad ringer folk om?

Konventionell placering.  Horisontell meny i toppen eller vertikal till vänster.

Tydlighet i rubriker.
 Säg vad menyvalet leder till.
Tydlighet i grafisk utformning. Tydliga typsnitt, enkla färger, ingen utsmyckning.

Dynamik. Anpassa menyn eller navigationen efter till exempel besökarbeteende eller årstid.

Megamenyer klarar ­krav på tydlighet bättre.