Avsides men nära – ­entreprenörerna gillar Växjö

Växjö är avsides, men också nära till allt. Det är känslan vi får när vi besöker staden och träffar ­entreprenörer, företagare och representanter från olika aktörer inom näringsliv och kommun. Mitt i de småländska skogarna ligger staden som har haft en konstant tillväxt sedan 1948 och som är navet i landets fjärde tillväxtregion.

Industri och glasbruk i all ära, i Växjö är det it-sektorn som bjuder på framtidstron. Här har näringsliv och kommun slutit sig samman för att locka arbetskraft med it-kompetens till alla de webb- och it-bolag som finns i regionen. Samtidigt satsas det på den nya arenastaden med idrottsanläggningar i världsklass.

Men går det att tala om en entreprenörskultur? Vad kan Växjö erbjuda ett hett internetstartup-­företag jämfört med vad Stockholm, Göteborg, Malmö eller Luleå erbjuder? När vi anländer med tåg och buss till Växjö station börjar vi vårt besök med att bege oss till Linnéuniversitetets campusområde. Här samsas studenter, universitetsanställda, entreprenörer och företag på samma plats och det är också här vi hittar Videum science park och Inkubatorn, två viktiga beståndsdelar i Växjös ­innovationssystem.

Helena Collin kom till Växjö för att studera och blev kvar. Hennes för­domar om Växjö kom på skam och efter att ha ­jobbat på olika ställen efter studierna är hon sedan 2010 vd för Inkubatorn och en spindel i det nät av innovationsföretag som startas med stöd från inkubatorsverksamheten. Inkubatorn är en del av det större Videum science park och målet är att få fram konkurrenskraftiga tillväxtföretag relativt snabbt och inte bara vara ett företagshotell med subventionerad hyra.

– Studenterna utgör en tredjedel av vårt inflöde, resten är avknoppningar samt externa entreprenörer som kommer hit. Vi har ingen nisch, förutom att vi bara tittar på tillväxtbolag. Det ska finnas en långsiktighet och uthållighet och att man satsar 100 procent, även om man pluggar. Det är inga hobbyföretag här. Vårt mål är att samtliga bolag ska ha en omsättning på 30 miljoner efter fem år, säger Helena Collin.

Samtidigt medger hon att alla företag inte uppnår målet, men det gäller att ha en hög målsättning. De företag som får en plats hos Inkubatorn utsätts efter ungefär ett halvår för en branschjury som får möjlighet att bedöma framtidsutsikterna för bolaget. Juryn sätts ihop för att passa det specifika bolaget. Entreprenören presenterar sin verksamhet och får den utvärderad, resultatet kan vara avgörande.

– Det är ungefär hälften som klarar det. Om man inte klarar juryns granskning så bedömer vi att man antagligen inte kan få in externt kapital heller. När vi känner att vi inte kan hjälpa till mer finns det möjlighet att sitta i ett Alumni-kontor, men då gör vi ingen affärsutveckling, säger Helena Collin.

Hon berättar även att de satt upp målet att bli bäst i Sverige när det gäller samarbetet mellan de olika aktörer som en entreprenör kan komma i kontakt med.

– Vi har samma aktörer som alla andra, med till exempel Nyföretagarcentrum, Almi och drivhus. Största bristen vi har i Kronobergs län är bristen på riskkapital. Vi är så stolta att vi aldrig tjatar om pengar. Det är därför vi måste bli starkare.