Från nedlagda varv till hemmahamn för entreprenörer

Några politiskt viktiga beslut på 1990-talet har fått Malmö att resa sig från nedlagda varv och en stad i kris. Öresundsbron, Turning Torso, Västra hamnen och Malmö högskola var alla satsningar som behövdes för att sätta Malmö på kartan i en ny skepnad, och kanske är den spirande entreprenörskulturen och floran av mötesplatser beviset på att satsningarna gav effekt. I skuggan av akademikerstaden Lund, med både forskning och stora it-bolag, har Malmö hittat en egen nisch med mellanstora bolag, byråer, entreprenörer och ett starkt kommunikationsfokus.

Tre nyligen genomförda uppköp av Malmöbaserade entreprenörsföretag har skapat ett intresse från investerare och blivit ett bevis för Malmös position som en stad där nya innovativa tjänster och företag föds. Det hävdar Thomas Frostberg, ekonomikrönikör på Sydsvenskan och en person som länge följt utvecklingen av Malmös näringsliv och innovationssystem, bland annat som medgrundare, tidigare vd och ansvarig utgivare för nyhetsbyrån Rapidus.

– Försäljningarna av TAT (“The Astonishing Tribe”), Scalado och Polar Rose har lett till flera saker som är viktiga för bilden av Malmö. Ett sådant uppköp kan inträffa var som helst, men nu kom Apple och köpte Polar Rose samma år som RIM (Blackberry) köpte TAT. Två uppköp på så kort tid skapar uppmärksamhet. När Nokia köpte Scalado förra året så tänkte jag “nu sitter det”, säger Thomas Frostberg när vi träffar honom strax efter ett lunchmöte på Media Evolution City, det hus i Västra hamnen som byggts för att samla företag och skapa mötesplatser för den kreativa branschen.

Thomas Frostberg, ekonomikrönikör på Sydsvenskan. Foto: Fredrik Wass

Enligt Thomas Frostberg har de offentliga satsningarna varit avgörande för att skapa den entreprenörskultur som finns i Malmö idag. Han ser likheter med Silicon Valley när det gäller synen på öppenhet mellan de olika aktörerna.

– Det som även börjar hända här är att man är öppen med sina kontakter. Det har skapats en kultur av att man hjälper varandra.

Det har skett ytterligare affärer och uppköp av entreprenörsbolag i Malmö och enligt Thomas Frostberg är det runt tio bolag som sålts till framför allt amerikanska bolag de senaste åren.

– Om världens ledande teknikbolag köper upp unga och snabbväxande bolag i regionen, då har man faktiskt lyckats med något här.

Vi lämnar tillfälligt Västra hamnen och Media Evolution City för att träffa Hampus Jakobsson, en av grundarna bakom TAT (The Astonishing Tribe), ett företag som framför allt utvecklar mobila användargränssnitt och plattformar, och som 2010 blev uppköpt av RIM för 91 miljoner euro. RIM ligger bakom Blackberry-plattformen.

Men det är inte på TAT vi träffar Hampus Jakobsson. Sedan en tid tillbaka befinner han sig på Jard, ett hus där fyra av TAT-grundarna nu driver egna projekt. Samma dag vi träffar Hampus Jakobsson har han precis släppt nyheten att ett gäng investerare gått in i hans nya bolag Dexplora som han startat tillsammans med Mikael Tellhed, en annan av TAT-grundarna samt Alfred Gunnarsson (tidigare på Kvittar) och Andreas Pålsson (tidigare Axis och Tactel).

– När vi slutade på RIM kände vi att det vore gött att hänga ihop, även om vi inte måste göra något tillsammans. Vi hittade den här lokalen. Vi försöker skapa en miljö där alla ska få ut något av varandra, säger Hampus Jakobsson.

När Hampus Jakobsson var med om att starta TAT 2002 såg Malmö annorlunda ut.

– Det var industritungt och det var inte en studentstad. Det fanns inget riktigt entreprenörsliv och ingen högskola. De bolag som fanns här förr var tung industri och det var i Lund som bolagen skulle ligga, som till exempel AstraZeneca, TetraPak och Sony Ericsson.

Tio år senare har mycket förändrats och idag finns det fler företag med huvudkontor i Malmö än tidigare. Närheten till de större it-bolagen i både Lund och Malmö har haft en positiv effekt när det gäller att förse entreprenörsvärlden med kompetens.

– De stora bolagen fungerar som en skola för många. I Silicon valley har många gjort “internships” på Google eller Apple och sedan gått vidare med egna startups.

En annan viktig faktor för Malmö som entreprenörsstad är den fysiska närheten till de olika mötesplatserna och bolagen i staden. Det är praktiskt taget gång- eller cykelavstånd mellan bolagen och investerare på besök blir ofta förvånade.

– Vi ligger 40 minuter från en internationellt uppkopplad flygplats. När vi drev TAT och hade kunder som flög in från hela världen så var de imponerade av snabbheten, säger Hampus Jakobsson.

– När vi hade Samsung ventures här kunde de träffa sex bolag på en dag, och de kunde gå runt mellan bolagens kontor i stan.

Något annat som finns på gångavstånd är Minc, en fristående inkubatorsverksamhet. Vi återvänder till Västra hamnen och Minc-huset på Anckargripsgatan, tvärs över gatan från Malmö högskola. Här träffar vi Kajsa Bengtson, pr- och kommunikationsansvarig för Minc och en av dem som var med från början. Precis som TAT och Malmö högskola startade Minc för ungefär 10 år sedan med ett uttalat mål att vara en företagsinkubator för entreprenörer med fokus på kunskapsintensiva affärsidéer. Numera driver Minc även ett “workspace” och har mötesverksamhet som ett ytterligare ben i verksamheten.

Kajsa Bengtson, pr- och kommunikationsansvarig för Minc. Foto: Fredrik Wass

– Det som skiljer Minc från andra regioner är att vi inte har en stark koppling till en högskola eller ett universitet. Anledningen till det är att högskolan i Malmö är så ung. Därför valde man att starta en helt fristående inkubator i kommunal regi, säger Kajsa Bengtson.
Även när det gäller vilken typ av bolag och affärsidéer som Minc fokuserar på skiljer sig inkubatorn från många andra enligt Kajsa Bengtson.

– Vi var den första inkubatorn i det svenska innovationssystemet som pratade om tjänsteinnovationer, något som ansågs vara väldigt fult. Då åkte vi ut ur alla nationella program. Men vi har sett att det är där Malmö är starkt. Det finns en tradition av it-bolag och designutbildningar.

I Lund finns inkubatorn Ideon, men Minc skiljer sig från den i och med att det till exempel inte finns några labb eller testverksamhet i lokalerna.

– De forskningstunga teknikbolagen hör inte hemma här. Här jobbar vi mer med affärer. Snabbare iterering och snabbare väg till marknaden.

De entreprenörer som vill få stöd med affärsutveckling och möjligheten att sitta hos Minc bedöms enligt ett antal kriterier (se faktaruta) och det måste bland annat finnas en skalbarhet och möjlig internationalisering för de idéer som tas in.

– Det måste finns något som gör att man inte bara säljer timmar. Det måste gå att produktifiera, skala vidare eller sälja av, säger Kajsa Bengtson som är den som möter entreprenörer som hör av sig och vill komma till Minc.

Enligt Kajsa Bengtson har de bolag som suttit hos Minc sedan 2005 genererat 900 jobb lokalt i Malmö. Ändå förekommer det ju att bolag får mycket stöd från inkubatorn och sedan blir uppköpta och flyttar utomlands. Ska offentliga pengar gå till att stärka det lokala entreprenörslivet när bolagen ändå försvinner?

– Man får se det långsiktigt. Kunskapen och kontakterna som knyts är otroligt värdefulla för oss. Att Jan-Erik Solem från Polar Rose till exempel kan komma tillbaka och berätta hur det är när man bygger bolag är väldigt attraktivt. Han har kapital och har varit en fantastisk ingång in på Apple för de som behövt det härifrån.