Grundtanken med de nya tjänsterna är enkel: Låt mjukvaran logga in på din internetbank, ta del av kontoutdragen och redovisa vart dina pengar tar vägen i form av lättbegripiga staplar och diagram.

Det har dröjt ovanligt länge innan denna typ av tjänster på allvar kommit i Sverige. De får som har funnits har byggt på att användaren själv knappar in informationen, vilket gör målgruppen betydligt smalare. I USA har tjänster som Mint.com och Hello Wallet däremot varit igång länge.

George Frideman, vd på tjänsten Qapital, är en av dem som tycker att det dröjt för länge. Han och de andra Qapital-grundarna, Fredrik Strååt och Per Ehnbom, jobbade tidigare på onlineaktietjänsten Avanza. Där märkte de att en av kundernas favoritfunktioner var att Avanza då hämtade in information om människors PPM-pension och gjorde det möjligt att följa sitt pensionsparande och byta fonder direkt hos Avanza. När Pensionsmyndigheten 2011 införde en Captcha-funktion på sion sajt och stoppade möjligheten för Avanza att automatiskt samla in informationen blev Avanza-kunderna missnöjda. Qapital-grundarna förstod då att den samlade översikten hos en tjänst är något folk vill ha.


Genom Qapitals webbtjänst ska användaren få en bättre översikt över sin privatekonomi.

Runt 2009 började bankerna göra appar. Med dem förenklades inloggningen, vilket gjorde det möjligt för externa aktörer att bygga tjänster som samlar in information utan tillåtelse från banken. George Friedman kände sig övertygad om att någon skulle ta chansen att skapa en vass ekonomitjänst.

– Men inget hände på tre år. Då hoppade vi av Avanza och startade Qapital, säger han.

Liknande tankar ledde till att tjänsten Tink såg dagens ljus. Grundarna Daniel Kjellén och Fredrik Hedberg såg vad som var på gång i USA och att det blev möjligt att göra en bra tjänst på den svenska marknaden när de enklare inloggningsmöjligheterna kom till bankerna.

– Det finns en enorm guldgruva med data som man kan göra en så mycket bättre användarupplevelse av, säger Daniel Kjellén, vd på Tink.

Qapital och Tink behöver ingen tillåtelse från bankerna för att hämta användarnas bankdata utan “skrapar” informationen från webben. Det funkar så att när tjänsten fått användarens inloggningsuppgifter till banken så kan systemet gå in och läsa information på samma sätt som en människa med en webbläsare.

– En browser kan ju läsa informationen i html när du loggar in. Och det användarna och webbläsaren kan läsa, det kan vi också se. Fast det har tagit lång tid att bygga systemet, säger George Friedman.

Daniel Kjellén beskriver processen med att samla in data från bankerna som ett hantverk som kräver mycket jobb, men inget som är jättesvårt att lösa. Nästa steg i kedjan är dock mer utmanande.

– Det som är svårt är att göra en grym kategoriseringsmotor så att 90 procent av transaktionerna är kategoriserade automatiskt, säger Daniel Kjellén.

Bankerna i sin tur kan inte göra så mycket åt att tredjepartstjänster samlar in information så länge kunderna gett sitt medgivande.

– Kunden äger rätten till datan rent juridiskt och de ger oss en fullmakt, säger George Friedman,

Och både Daniel Kjellén och George Friedman vittnar om att bankerna är generellt positivt inställda till utvecklingen.

– Det som sker är att om bankerna inte stödjer detta, som deras kunder uppskattar, så får de en massa badwill och de vill de inte, säger George Friedman.

– Vår dialog det senaste året med bankerna har varit oerhört positiv, säger Daniel Kjellén.

En del banker jobbar också med att erbjuda liknande tjänster till sina kunder. Till exempel Skandiabanken och SEB. Men varken Tink eller Qapital ser detta som ett hot.

– Ofta har du ju dina konton utspridda. Oavsett hur heltäckande bankerna försöker vara. De flesta har ju pensionsspar eller studielån och annat som ligger utanför banken och det är översikten folk gillar med vår tjänst, säger George Friedman.

– Tvärtom hoppas jag att bankerna också kommer att erbjuda liknande tjänster. Jag tror att det gör att fler får upp ögonen för nyttan, säger Daniel Kjellén.

– Vårt mål är att vår tjänst ska vara bäst i världen på det här. Tycker inte kunderna att tjänsten är tillräckligt bra för att de ska vilja använda den så har vi andra problem än att banker har liknande tjänster, fortsätter Daniel Kjellén.

Målgruppen för båda Tink och Qapital är den breda allmänheten, inte ekonominördar. Och där ligger en stor utmaning att skapa tjänster som är tilltalande för vanligt folk.

– Vi försöker bygga en ekonomitjänst för folk som aldrig skulle lägga tid på att organisera sin ekonomi. Något man kan använda när man har tre minuter över. Då handlar det främst om att skala bort funktionalitet. Det är lätt att bygga ett online-excel-ark. Det är det många tjänster som har hamnat lite i, även Mint.com. Men det är inte det vi försöker göra, säger Daniel Kjellén.

Men även om mycket är gemensamt för Qapital och Tink så har de valt att satsa på olika spår när det gäller i vilken kanal de fokuserat på. För Tink är det mobilappar som är huvudfokus.


Tink har satsat på en mobilapp så att användaren alltid ska ha tillgång till tjänsten.

– 95 procent av folk har roligare saker för sig för det mesta än att kolla sin ekonomi. Därför blir det viktigt med mobilen så att man kan använda Tink just precis när man har lite tid över, säger Daniel Kjellén.

Men för Qapital så är det istället webbtjänsten som kommer först.

– Vi har satsat 99 procent av våra resurser på webbtjänsten, appen får komma sedan. Man får helt enkelt bättre överblick på webben än i mobilen, säger George Friedman.

Båda bolagen står dock inför samma utmaning längre fram; nämligen att hitta rätt affärsmodeller för att tjäna pengar.

– Just nu ligger all vår fokus på att bygga kundnytta, och det kommer det att göra ganska långt framöver. Gör vi inte det har vi inget existensberättigande. Men när vi gjort det handlar det förstås om att hitta sätt att bygga på tjänsten. Till exempel kan det handla om att hjälpa folk med sin ekonomi utifrån deras egen data. Kanske kan tjänsten kan föreslå att man börjar handla i en annan matbutik eller byter elbolag för att spara pengar, säger Daniel Kjellén.

George Friedman är inne på ett liknande spår.

– Det är den riktiga utmaningen för oss och liknande tjänster. Det är att bygga in affärsmodeller i produkten. Det kan vara fondsparande, transaktionsmarknadsföring, ekonomisk coachning eller att företag köper in tjänsten och erbjuder sina anställda så att de kan ha en dialog om till exempel pensionsprogram.

– Det finns massor av möjligheter. Vi har bestämt oss för ett specifikt område, och inte något av de ovanstående, som vi väljer att satsa på. Men det kan jag inte avslöja ännu, säger han.


Du har väl inte missat att Qapital och Tink hamnade på plats 18 och 17 över årets hetaste digitala entreprenörer? Läs mer om dem och de andra entreprenörerna på årets lista här.