Här i Silicon Valley träffar jag ofta utländska entreprenörer som vill eller har startat upp en filial i USA. Det kommer också en del frågor kring hur det går till, och det finns ett ekosystem av företag och organisationer som hjälper till med sådana frågor.

I förra veckan samlade den skandinaviska organisationen Silicon Vikings ett femtiotal personer till ett seminarium i San Francisco, för att lyssna på ett antal advokater och experter inom områden som invandringslagar, hur man startar företag och öppnar bankkonton i USA. Här är några av deras tips:

– Träffa en immigrationsadvokat det första du gör och ta inte för givet att USA låter dig jobba för företaget du sätter upp, säger Charlotte Danielsson, immigrationsadvokat på Infiniti Law.

Hon har 15 års erfarenhet inom området och tycker det är viktigt att starta företaget i rätt tid i förhållande till visum, och att titta på flera visumalternativ. För det här med visum och USA är inte helt lätt, något vi har skrivit om på Internetworld tidigare.


(Från h.) Charlotte Danielsson, advokat på Infiniti Law, Lars Johansson, advokat och partner på K&L Gates, Julien Christiaens, bankman på Bank of the West, och Li Zhang, revisor och partner på Spott, Lucey & Wall ger råd till entreprenörer och andra nyfikna under ett event i San Francisco anordnat av den skandinaviska organisationen Silicon Vikings. Foto: Nina Olsson

Ett alternativ är arbetsvisumet H1B, som kräver en kandidatexamen och ett företag som sponsrar. Men det finns bara en viss kvot H1B varje år, 65 000 stycken, och de tar ofta slut första dagen. Ett annat alternativ är ett L1 visum, vilket är det som kallas "transfer visa", och där du kan flytta över personer från ett bolag i Sverige till ett bolag i USA som hör ihop med det. Dock med villkoret att personen i fråga har varit anställd i minst ett år i Sverige, eller vilket land det nu gäller.

Det finns även två olika typer av E-visum, ett E Treaty Investor som är ett investerarvisum och gäller för den som har investerat mycket pengar i ett företag och vill komma till USA för att utveckla det. Samt ett E Treaty Trader för den som har investerat pengar och handlar med USA i verksamheten. Det finns även ett O-visum för personer med särskilda talanger.

Charlotte Danielsson tar så klart betalt för att hjälpa företagare med visum. Men hon pratar gärna med dem gratis först, för att ens kunna säga om det är någon idé att starta en process. Om du inte har något visum får du inte tjäna pengar i USA, men du kan komma hit på turistvisum för att gå på möten och konferenser, titta på lokaler och leta folk att anställa.


Charlotte Danielsson, advokat på Infiniti Law, och Julien Christiaens, bankman på Bank of the West, ger råd på stående fot. Foto: Nina Olsson

När det gäller vilket företag du ska starta i USA finns det två olika former, antingen ett så kallat LLC (Limited Liability Company) eller ett Corporation. Sätter du upp företaget med en partner från USA kan du få ett E-visum om du äger 50 procent eller mer, råder Charlotte Danielsson. Har du ett företag i varje land finns det också möjlighet att göra en transfer med ett L-1 visum.

Vilken form av företag du bör starta beror på.

– Vill du inte betala dubbla skatter så är det LLC som gäller, vill du ha en investering så är det Corporation, säger Lars Johansson, advokat och partner i K&L Gates där han jobbar med finansiering för startups och uppköp av företag.

Men det är också en förenkling och det finns många fler aspekter att ta hänsyn till.

Det går snabbt att sätta upp ett företag i USA. En dag eller två, menar Lars Johansson.

– Är ni fler än en grundare tar det lite mer tid, säger han.

Sedan gäller det att välja var du startar företaget - i Delaware, där många startar oavsett var i USA de ska jobba med företaget, eller i delstaten där du vill driva företaget? Det finns fördelar och nackdelar med båda, men Delaware har en mer utvecklad lag, säger Lars Johansson.

Delaware är en populär delstat att starta företag i av flera orsaker. Bland annat handlar det om att statens företagslag är uppdaterad och modern, och att domstolsväsendet fungerar bra. Det finns också en del skattefördelar beroende på hur verksamheten bedrivs, något New York Times skriver mer om här.

För att starta ett företag behöver du ha ett bankkonto, och för att ta emot exempelvis en investering till ditt företag behöver du ha ett bankkonto. Men för att få ett bankkonto i USA behöver du ha ett företag. Det är helt enkelt ett moment 22.

– Jag ser många gånger processer stanna av för att man inte har ett bankkonto, säger Charlotte Danielsson.

Men det brukar kunna lösa sig med hjälp av rätt papper som visar att processen är igång. Det är också viktigt att börja bygga en kredit i USA så snart som möjligt, vilket kan vara svårt när du inte redan har en kredit. Det finns dock banker som har så kallade "säkra kort", där du betalar en summa till dig själv varje månad som sätts in på ett kreditkort du använder för att bygga kredit. I USA gäller det att ha skulder och visa att du kan betala dem, något som också påverkar om du vill ha ett lån.

– Det är svårt för en startup att få ett banklån i USA. Banker vill se aktivitet. Men vi kan också titta på relationen med din bank i Europa om det finns en sådan, säger Julien Christiaens, som jobbar på Bank of the West.

– Har du pengar i Europa som är öronmärkta för USA, flytta över allt direkt för det gör till exempel din visumprocess mycket lättare, råder Charlotte Danielsson.

Vad kostar det?

En visumprocess kostar exempelvis 2 325 dollar (cirka 15 000 kronor) för ett H1B-visum och Charlotte Danielsson tar 1 900 dollar (cirka 12 350 kronor) i advokatkostnader. Ett L1-visum kostar 825 dollar (cirka 5 350 kronor) och 3 000 dollar (cirka 19 500 kronor) i advokatkostnader.

Starta företag i Delaware kostar 500-800 dollar (cirka 3 250-5 200 kronor) och 800-1 400 dollar (cirka 5 200-9 100 kronor) i advokatkostnader, enligt Lars Johansson.

Vill du lägga upp en optionsplan för anställda kostar det 3 000-5 000 dollar (cirka 19 500-32 500 kronor) i advokatkostnader.

Hur mycket pengar måste du sätta in i ett nystartat företag i USA?
"Här finns det ingen regel som i Sverige (50 000 kronor för ett aktiebolag)", säger Lars Johansson. Men är det för lite pengar som sätts in finns det risk för att det inte ses som ett seriöst företag.


Miriam Olsson Jeffery är frilansjournalist och Internetworlds korrespondent i Silicon Valley. På Twitter är hon @miriamolsson.