”VARNING!!! Svara inte på era mobiler om nummer 0850103185 ringer!! Det dras 299:- från mobilen så snart ni svarar!!!! Numret tillhör någonting som kallar sej Konsumentel. Kopiera och dela!!!”

Så lyder en Facebookstatus som sedan i februari fått nästan 12 000 delningar, och fött ett oräkneligt antal liknande statusar som var och en i sin tur delats vidare mot nya bekantskapskretsar. Enligt min erfarenhet innebär tusen delningar på Facebook minst 100 000 nya ögonpar, vilket skulle antyda att denna status passerat i åtminstone 1,5 miljoner svenska Facebookanvändares flöden. Och den artikel vi på Viralgranskaren skrev om statusen får fortfarande regelbundna mängder ny trafik – vilket antyder att den fortfarande sprids där ute, och att folk googlar på numret för att få veta mer innan de delar.

Relaterat: Skattepengar för att utreda trams och konspirationer

Vilket är en bra idé. För ingen kan debiteras pengar bara genom att svara i sin telefon. Varningen är, i likhet med 62 procent av alla rykten som cirkulerar på Facebook, inte sann.

Siffran kommer från studenter på Stanford University, som i samarbete med Facebook undersökt hur rykten sprids bland sociala medie-jättens användare. I den vetenskapliga artikeln ”Rumor Cascades”, som kommer presenteras på en konferens i juni men som i veckan släpptes i förhand hos Facebooks dataforskningssida, beskriver studenterna hur de kunnat se något de kallar rykteskaskader: En ursprunglig publicering av ett rykte eller påstående får enorma mängder delningar, men ger också upphov till copycats, andra användare som kopierar och klistrar in ryktet i egna publiceringar. I vad som liknar formen av en krusbärsbuske sprider sig dessa rykten i mindre och mindre utknoppningar, vissa utmynnande i en tunn liten kvist medan andra slutar tvärt i ett runt litet bär.

Den sistnämnda formen inträffar när någon av de 250 000 kommentarer studenterna använde i sin forskning länkar till en artikel på Snopes. Snopes är en amerikansk vandringssägensencyklopedi, och en mycket pålitlig källa för vilka påståenden som är sanna och vilka som är fejkade på sociala medier. Det visar sig i ”Rumor Cascades” att sanna rykten blir mer virala än de falska, och uppenbarligen delvis eftersom det inte finns någon Snopes-debunk att kväsa ryktena med då. (Underlaget för denna slutsats är visserligen minimalt, bara mellan 0,1 % och 0,3 % av kommentarerna innehöll i överhuvudtaget en Snopes-länk). Som små krusbär avslutar Snopes-länkarna de statusar vars påståenden är bekräftat falska.

Relaterat: Bikinitrenden som är skapad för att du ska rasa

Enligt artikeln blir de som delat vidare ryktet hela 4,4 gånger mer benägna att radera sin delning, om den blivit ”snoped” eller som jag med viss stolthet tar mig rätten att kalla det: viralgranskad. Delvis är det hela tanken med en publicistisk satsning på att granska rykten på nätet. Det är tydligt att det finns skeptiska människor på Facebook, som gärna vill göra en kritisk källgranskning innan de delar vidare saker, men de tvingas använda sin högt skattade fritid till att granska och måste därefter själva bevisa sina påståenden inför en förmodad grupp vänner. Genom att använda vår betalda arbetstid till att göra granskningen åt dem förser vi dessa civilgranskare med länkar, basebollträn om ni så vill, som de kan lämna i en delnings kommentarsfält utan att själva behöva gräva ned sig i granskningen.

Studenterna avslutar sin sammanfattning av forskningen med att mycket av informationen som når oss på sociala media är intressant och nyttig, men att det ändå ”inte skadar att göra lite egen research innan man delar den vidare”. Det är en utmärkt uppmaning, men den glömmer i likhet med hela artikeln en kraftfull och vital kategori rykteskaskader: Nämligen de som grundar sig i misstro mot auktoriteter. Snopes själva har blivit utsatta för detta, i oktober 2008 gick det till exempel runt en mejlvarning för att sidan ägdes av en ”passionerad liberal” som ”satt i Obamas knä” och därför inte kunde anses pålitlig.

Inga konkreta bevis presenterades för anklagelserna, men sådant behövs inte för de som redan bestämt sig. De delar ändå glatt vidare påhoppen. Dessa ryktesspridare finns det tyvärr få sätt att bemöta. Bättre då att fokusera på deras målgrupp: De som ännu inte bestämt sig, och därför kan ta till sig från alla sidor. Både den vars påståenden är med fakta understödda, och… De andra.