Ryktena om ett nära förestående bud från Twitter har satt rampljuset på svenskgrundade Soundcloud, en av den europeiska startupscenens verkliga juveler. Bolaget är skapat av svenskarna Alexander Ljung och Eric Wahlforss, men har sedan många år sitt huvudkontor i Berlin.

Soundcloud är en plattform för delning av ljud. Tjänsten har mycket gemensamt med Youtube under dess tidiga dagar: En öppen plattform där vem som helst kan ladda upp material. Soundcloud är en populär plattform för musiker som vill visa upp sina alster, men på tjänsten finns också piratkopierat material. Företrädelsevis dj-mixar byggda på poplåtar som annars finns inlåsta i dyra avtal med betaltjänster som Spotify.

I fjol meddelade Soundcloud att man har 250 miljoner användare i månaden. En investering på 60 miljoner dollar tidigare i år värderade bolaget till 700 miljoner kronor. Youtube är idag den naturliga grogrunden för en ny generation tv-stjärnor. Det är ingen vågad gissning att Soundcloud, om bolaget spelar sina kort rätt, kan ta en liknande position i musikbranschen inom en snar framtid.

Relaterat: Internetworld möter Soundcloud: “Vi skriver internethistoria”

Så vad ska Twitter med Soundcloud att göra? Mycket talar för en affär. Statistik visar att Soundcloud redan idag är den i särklass mest populära musikplattformen bland Twitteranvändare.

Efter floppen Twitter Music, som lades ned efter knappt ett år, är bolaget rimligen intresserat av ännu ett försök på samma marknad.

Men det är Soundcloud som har mest att tjäna på en affär. Och det på grund av ovan nämnda piratkopiering.

År 2007 riktade filmbolaget Viacom en stämning mot Youtube. Man krävde videotjänsten på ofantliga en miljard dollar i ersättning för brott mot upphovsrätten. Rättsprocessen pågick ända tills nyligen. I mars 2014, nästan sju år efter stämningsansökan, nådde de två bolagen en förlikning.

Vad hade hänt om stämningen kommit innan Youtube köptes av Google? Då videotjänsten drevs av de då knappt 30 år gamla grundarna Chad Hurley och Steven Chen? Innan försäljningen till Youtube hade bolaget tagit in blott 11,5 miljoner dollar i riskkapital. Det är ingen vågad gissning att det var Googles jurister och välfyllda kassakistor som räddade Youtube undan en allt för tidig död.

Det är heller ingen vågad gissning att Soundcloud har liknande rättsprocesser att se fram emot. Visst jobbar tjänsten redan idag för att stoppa spridningen av upphovsrättsskyddat material, och diskussioner förs med skivbolag om licenser liknande de Spotify bygger sin verksamhet på. Men ju mer populär tjänsten blir, desto mer högljudda kommer musikbranschens krav på ersättning att bli.

Om Soundcloud blir föremål för en stämning i klass med den Viacom riktade mot Google skulle man sannolikt inte överleva. Men med ett börsnoterat storföretag i ryggen får bolagets grundare tillgång till den armé av jurister och de ekonomiska muskler som krävs för att rida ut upphovsrättsstormarna som väntar.

I övrigt är det intressant att två av vår tids mest spännande musikföretag – Spotify och Soundcloud – har rötter i just Sverige. Kanske kommer begreppet “det svenska musikundret” snart att syfta på teknikplattformar snarare än popstjärnor.


Daniel Goldberg är redaktör på Internetworld. På Twitter är han @danielg0ldberg