Modeindustrin på nätet blöder, kan man läsa i en artikel här på Internetworld.

Och det är mitt fel.

Okej, det är inte mitt fel personligen – tror jag inte, i alla fall. Men jag har insett att jag är typexemplet på den sortens kund som gör att det blir svårare och svårare att ägna sig åt e-handel generellt och kanske just mode- och klädhandel på nätet i synnerhet.

Vad är problemet då? Jo, jag och väldigt många med mig har vant oss vid för bra service och för bekvämt handlande.

På Webbdagarna i Göteborg pratade Beth Higbee om hur internet skapar de mest krävande och bortskämda konsumenterna någonsin, och även om det gick att skratta åt vissa saker som de tillfrågade väntade sig antingen de närmaste åren eller på en gång, så var det många saker som jag åtminstone nickade lite åt. Jag förstår hur de tänker.

Relaterat: Föräldrar – lita inte på att ni fattar internet

Framför allt så vänjer jag mig väldigt snabbt vid saker som en viss butik erbjuder, och blir frustrerad när det inte funkar så överallt. Och det är lite där problemet uppstår. Jag vänjer mig vid bisarrt låga priser, jag vänjer mig vid att vissa butiker erbjuder gratis frakt åt bägge hållen, jag vänjer mig vid snabb utcheckning och paypalbetalningar och erbjudanden och alla möjliga perks och tjänster som enskilda butiker erbjuder.

Och sedan blir jag besviken när inte varje butik erbjuder alla dessa saker. Jag kommer på mig själv med att tycka att saker känns dyra om de inte är billigare på nätet. Varför har jag fått för mig att hela grejen med nätet är att saker ska vara billigare? Jo, förstås för att det ofta är så, av lite olika skäl – men det är ju inte något egentligen automatiskt eller självklart. Egentligen föredrar jag näthandel främst för att det är praktiskt, men jag blir som den allra grinigaste gubbe om jag förväntas betala samma pris på nätet som i butik. En redan löjligt billig tröja (av massa skäl vi helst inte tänker på) vill jag ha till halva priset, tack.

Ett exempel på min orimlighet: Jag har vant mig vid att det mesta på Ebay som jag tittar på kostar några dollar. Så jag blir genast avogt inställd till saker som kostar mer än så – oavsett hur rimligt själva priset i sig är, och till och med om det faktiskt är billigare än i svensk butik. Det är som att min hjärna har lärt sig vad saker ska kosta på Ebay, och allt annat är avvikelser och fel.

Likaså fri frakt. Egentligen är jag med på att jag ska betala för en tjänst, och att saker levereras hem till mig är ju en tjänst. Men jag vill inte! Jag vill ha fri frakt och fri returfrakt och jag vill helst ha min nya klänning i samma sekund som jag klickar på Köp och jag vill att någon kommer och hämtar den vid dörren när jag provat och förkastat den. (Och de tio andra klänningar som jag beställde för det är ju så enkelt att prova och skicka tillbaka.)

Jag kräver för mycket av mina e-handlare, och jag är löjligt benägen att överge en sida som inte springer efter mig och smörar med allehanda rabatter och erbjudanden.

Det är helt enkelt dyrt och svårt att smöra för bortskämda kunder som vet att leta efter det bästa och billigaste. Då blir det mördande konkurrens och en blödande bransch. Och frågan är hur länge det kan hålla.


Julia Skott är journalist, författare och krönikör på Internetworld. På Twitter är hon: @juliaskott