Fem trender på den svenska startup-scenen:

Här hittar du hela listan: 
Startuplistan 2014: Här är årets vinnare
Startuplistan 2014: Plats 2
Startuplistan 2014: Plats 3
Startuplistan, plats: 8 - 4
Startuplistan 2014: plats 14 - 9
Startuplistan 2014: plats 24-15

1. Hårdvara möter mjukvara

En av de tydligaste trenderna på årets lista är att allt fler bolag jobbar med hårdvara – och hårdvara som kopplas ihop med mjukvara och webbtjänster. Det är ett logisk utveckling sett till de senaste åren. Trösklarna för att bygga hårdvara är lägre än någonsin. “Den nya industriella revolutionen” som författaren Chris Anderson döpt trenden till är ett faktum. Bolag som Tinitell, Shortcut Labs, Fidesmo, Quixter jobbar alla på olika sätt med hårdvaruinnovationer.

Precis som med mjukvara och digitala tjänster så handlar det inte om att skapa avancerade tekniska lösningar (Instagram, någon?) för att bygga något stort och viktigt, utan de innovationer som gör skilnad bygger på att hitta nya smarta sätt att använda befintlig teknik. När tekniken och produktionsmedlen blir tillgängliga för nästan vem som helst är förmågan att se målgrupper och användningsområden och kunna anpassa produkter till dem helt avgörade.


2. Användargenererad geografisk information

Visst finns Google Maps och andra navigerings och kartfunktioner i varje smartphone. Men det betyder knappast att jordens alla hörn är kartlagda. Det finns fortfarande stor nytta i att användare skapar egna bilder, kartor och beskrivningar av sina favoritplatser. I denna sfär verkar bolagen Mapillary och Oceans på årets startuplista.

3. Välbygga tjänster för barn

Spel och läroprodukter för barn produceras inte sällan i lite av en slit-och-släng-anda. Men bolag som Codarica och Peppypals jobbar med koncept och visioner som bygger på forskning och vältänkta analyser av samtiden. Det är bolag som vill förändra världen i framtiden genom att nå ut till de allra yngsta av oss.

4. Ljudberättande på frammarsch

Ljud är ett område som ibland hamnar i skymundan av text, bild och video i digitala sammanhang. Men den starka tillväxten för podcasts och ljudböcker visar att ljudberättande har en starkare position än på länge. I dagens informationslandskap har många av oss vant sig vid att nära nog ständigt ta in information. Men det är svårt att titta på Youtube eller läsa Techcrunch när du cyklar, springer eller kör bil. Därför har podcasts och ljudböcker fyllt en stor del av vår digitala mediakonsumtion. Men det berättande ljudmediet har varit lite styvmoderligt behandlat de senaste åren. Musiken har sina Spotify och Soundcloud. Medan podcastvärlden har...Itunes och Libsyn. Tjänster som inte direkt är några under av användarvänlighet. Därför känns bolag som Acast och Rushcast extra intressanta i år.

5. Internationellt från start

Detta har varit en uppåtgående trend de senaste åren. Men i år är det väldigt tydligt att svenska startups idag snabbt satsar internationellt. Att en svensk startup i tidigt stadium tar in kapital från stora riskkapitalbolag i Silicon Valley som till exempel Lookback.io är idag inget som någon höjer jättemycket på ögonbrynen inför. Inte heller att en svensk startup som Vint väljer att göra en fokuserad lansering av sin community-baserade tjänst i San Francisco. De övriga exemplen på listan är många; Shortcut Labs kom i på inkubatorn Highway1 i San Francisco och Tinitell startade som en internationell Kickstarter-kampanj. Soundtrap höll en av de mest uppskattade dragningarna på årets Google I/O-konferens och Fidesmo pitchade tidigare i år i startuptävlingen Startup Battlefield på konferensen Techcrunch Disrupt i New York. Intresset och förtroende kring svenska startups som byggts upp av framgångsrika exempel som Spotify, Klarna, Tictail och Videoplaza (på Internetworlds listan 2008, 2006, 2012 och 2008 respektive) vilket gör att även bolag i väldigt tidigt stadium kan nå ut internationellt.