Häromdagen var jag och vaccinerade mig mot influensa. Eftersom jag har astma hör jag till en av riskgrupperna och får gratis vaccin, och jag vet att mina luftrör tackar mig om jag försöker göra mitt bästa för att undvika att bli sjuk.

Även om det inte handlade om en väldigt verklig risk för min hälsa tror jag att jag skulle se till att vaccinera mig varje år. Både för att det suger att ha flunsan och för att det är så det som kallas flockimmunitet funkar, alltså att tillräckligt många människor vaccinerar sig så att de som av olika anledningar inte kan göra det och är känsliga ändå skyddas och minimerar smittorisken. Gott så.

Relaterat: Att hetsa på sociala medier ger inte fler röstande

I Sverige är det inte så fasligt kontroversiellt att vaccinera sig, även om det diskuterats en hel del kanske framför allt i samband med svininfluensan för ett par år sedan. Jag tror att jag skulle kunna posta på sociala medier att jag hade vaccinerat mig utan att det skulle bli särskilt mycket mer av det än några likes för min stackars ömma arm. (Inte fick jag något klistermärke heller, fast jag var jätteduktig. Snålt!)

Det är definitivt inte alls samma heta potatis som om man jämför på de amerikanska delarna av internet. Där kan det nämligen väldigt snabbt balla ur fullständigt. En enkel Facebookstatus kan raskt urarta i hat och hot och folk som tar bort varandra som vänner. Både de som är väldigt mycket för och de som är väldigt mycket mot har sedan länge lackat på diskussionen och hugger direkt på minsta provokation. Det skulle nästan vara roligt att se om det inte var så obehagligt att tänka på konsekvenserna. Det är så många barn som dör i onödan.

Därmed inte sagt att svenska sociala medier inte har sin egen beskärda del av tomtar och foliehattar. Nu senast har det handlat om kolloidalt silver, eller KS – det är viktigt med förkortningar och inside-lingo, annars är det inte på riktigt. Jag har av en händelse en vän som pratat om detta länge (alltså att han retat sig på galningarna, inte att han är en av dem) så det var intressant att se när det plötsligt verkade hamna mer på den allmänna tapeten, så att säga.

Relaterat: Jag - en mardrömskund på nätet

Den moderna tidsåldern innebär ju att dessa hälsoprofeter plötsligt får möjligheten att bli väldigt mycket mer synliga, vilket är både bra och dåligt. Plötsligt kan de nå många fler och lura av dem pengar och i vissa fall ganska mycket hälsa, men det innebär också att det åtminstone i teorin blir lättare att hitta och försöka avslöja dem, och att det går att dela information och varningar.

Och jag är verkligen full av beundran inför folk som orkar. Inte bara för att de kan få hot och skit, utan för att det så många gånger är som att skrika in i en orkan eller hälla vatten på en gås eller någon annan metafor för ett mer eller mindre hopplöst företag.

Men vet ni vad? Jag tror att jag ska ta och söka lite sympati och hejarop för att jag är duktig, och uppmana mina vänner att ta och vaccinera sig. Och då menar jag även de ”vänner” som jag inte känner, på Twitter. För det är viktigt och bra, även om det betyder att någon avskriver mig som fullständigt lurad, alternativt köpt. Och så får vi väl se om jag faktiskt orkar diskutera vidare.