Du genomdrev ett mycket omfattande transformeringsprojekt på Skatteverket under tio års tid. Kan du berätta om hur det såg ut där när du kom dit?

– Det handlade om att förändra hela modellen för hur myndigheten arbetade. Skatteverket hade ett granskningsfokus där skattebetalarna mer sågs som fuskare och på interna utbildningar använde man exempel som Kalle Fuskare och Stina Svindlare. Handläggarna fick inte hjälpa till eller stödja folk när de ringde och frågade om hjälp, utan de hänvisades till externa revisorer.

Läs också: Digitala trender - tre snabba spaningar från Webbdagarna Stockholm

– Det var ett sätt att tänka som jag inte kunde stå för, och jag började tidigt intressera mig för att vi skulle förändra hela organisationen från grunden. Det var en enorm förändring och stora utmaningar och det är det jag kommer att berätta om på Webbdagarna.

Kan du peka ut några aspekter som var särskilt viktiga för att det här skulle gå att genomföra?

– En grundförutsättning var att få ledningen att stå bakom förändringen och att lyckas förankra arbetet ordentligt i hela organisationen. En annan viktig förutsättning för att få stöd i den stora förändringen var att vi tidigt gjorde en studie som visade att om myndigheten bara fortsatte att utveckla i samma takt som de redan gjorde och på samma sätt, så skulle det inte finnas några pengar kvar till att ha anställda längre. Hela budgeten skulle gå åt att förvalta det vi hade. Den studien visade att det skulle göra mer ont att stanna kvar än att förflytta sig, vilket är en förutsättning i allt förändringsarbete.

Det låter som ett oerhört krävande projekt. Vad var det som gjorde att du orkade?

– Visionen vi jobbade efter var en viktig och inspirerande faktor. Visionen var att vi skulle skapa ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Ordet VILL är så centralt här, då det handlar om fri vilja och inte genom bestraffning. Detta gör att man måste agera som organisation på ett helt annat sätt och även tänka utanför myndighetens ansvarsområde.

– Det var lite lustigt faktiskt, när jag senare var nere och talade om vårt arbete för OECD så trodde inte människor på mig när jag berättade att vi hade bäst förtroende hos allmänheten och var den modernaste myndigheten. "Vi är ju alltid sämst i alla mätningar för vi tar ju pengar från folk", sa kollegor från andra länder som var på plats.

– Det jag brann för under arbetet var att man skulle se Skatteverket som en myndighet som hjälper människor i att administrera deras skatter utifrån de lagar regeringen beslutar och där myndigheten såg skattebetalarna som kunder och gav den service som förväntades, vilket krävde helt andra systemstöd än de som fanns.

Vad är viktigt att tänka på när man genomför ett sådant här stort transformeringsarbete?

– Man måste vara ödmjuk inför de enorma påfrestningar sådana här stora förändringar innebär för dem som arbetar inom en organisation. Många av de enkla och mer vardagliga förändringarna som många också ser behov av hinns kanske inte med.

I dag arbetar du som rådgivare inom bland annat sjukvården. Hur långt har arbetet med den digitala transformationen kommit där?

– Sjukvården är i dag där Skatteverket var för tolv år sedan. Det är en lång resa, och det jag försöker stötta med är att inte samma misstag sker, tänka utanför boxen och hur man kan använda dagens teknik för att öka den interna effektiviteten samtidigt som servicen ökar.

Läs också: Rahul Lindberg Sen: "Så skapar Spotify en långsiktig relation med kunden"

– Med dagens teknik kan du egentligen suga upp all information från de källor du behöver och så bearbetas och förädlas informationen och görs tillgänglig åt rätt person i rätt tid. Det är så man ska jobba med analys, och det är därför jag i dag jobbar på ett analysföretag, det är nästa våg i den digitala transformationen. Men tyvärr är kunskapen fortfarande inte så hög i ledningarna på hur analys kan stötta deras organisationer i att nå sina mål.

Vad är det som går fel?

– Många gånger ser jag att digitaliseringarna som görs är att manuella processer görs om till digitala. Det som borde göras är att ta bort de processer som inte längre behövs över huvud taget. Det handlar om att våga tänka nytt och att tänka om. Mer fokus på proaktivt arbete.

Det brukar sägas att Sverige halkat efter i digitaliseringen. Vad beror det på?

– En utmaning vi har i Sverige är att vi bara är tio miljoner invånare, men har alldeles för många beslutsorgan. Vi tar beslut på olika delar, men inget sker centralt. Vi har enormt bra teknik och infrastruktur, men det är för decentraliserat och splittrat i vårt beslutsfattande och i styrningen.

– En annan är att vi måste våga mer, utmana juridiken och ge drivande medarbetare mandat och resurser att driva innovativa projekt. Det positiva är att det finns så många engagerade och kompetenta människor där ute som verkligen VILL förbättra och möjligheterna är enorma när vi börjar använda kraften i data och genom analys utvinna nya insikter om det förflutna, styra vår nutid och förutspå framtiden.

Spara 3 000 kronor – köp biljett till Webbdagarna Göteborg 21 – 22 september idag! Vid midnatt på torsdag 16/6 höjs priset. Läs mer och boka HÄR.